Cyberrymden
Cyberrymden är ett svenskt ord för cyberspace, en engelskspråkig term som myntades av William Gibson och som kommit att likställas med internet. Ordet förekom för första gången i tryck i novellen Burning Chrome av William Gibson 1982. Cyberspace återkom i hans roman Neuromancer från 1984, där det definierades (på originalspråket engelska) som "A consensual hallucination experienced daily by billions of legitimate operators, in every nation, by children being taught mathematical concepts." Ordet blev populärt på 1990-talet då användningen av internet, nätverk och digital kommunikation växte dramatiskt och termen cyberrymden kunde representera de många nya idéer och fenomen som växte fram. Ordet cyberspace fanns före 1980-talet. Konstnären och arkitekten Susanne Ussing och arkitekten Carsten Hoff verkade 1968–1970 i Danmark under det gemensamma projektnamnet Atelier Cyberspace. Det handlade då om hanteringen av konkreta, fysiska utrymmen (spaces).
Cybernetik
Cybernetik, kybernetik (av grekiska Κυβερνήτης, "rorsman", besläktat via latin med engelskans govern), är studiet av styrteknik och reglerteknik, och regelmässig återkoppling, vare sig det gäller levande varelser, maskiner eller organisationer. Cybernetik är ett nytt lånord från engelskan och tidigare har vetenskapen inrymts i begreppet reglerteknik. Till cybernetiken hör ämnen som artificiell intelligens, komplexa system, reglersystem, beslutsteori, informationsteori, kunskapsorganisationer, återkoppling, systemteori och simulering. Cybernetiken uppstod i studiet av kontrollsystem, datornätverk, matematisk logik och neurovetenskap. I dess moderna betydelse myntades termen av Norbert Wiener, för teleologiska mekanismer. Louis Couffignal lanserade en mer filosofisk definition 1956, som konsten att säkerställa effektiviteten i en handling. Ordet förekommer redan hos Platon i dennes Lagarna för folkstyre. Som vetenskaplig disciplin ägnar sig cybernetiken åt studiet av system och kontroll i dess abstrakta betydelse. Den är målorienterad och syftar ytterst till mänsklig interaktion i överenskommelser och samarbete. Begreppet "cybernetisk process" används även inom coachning för att beskriva medveten och omedveten styrning av hjärnans upplevelseförmåga. En aspekt av cybernetiken – interaktion mellan människa och maskin – har blivit central i den litterära genren cyberpunk. Cyberrymden, en term skapad 1982 av cyberpunkspionjären William Gibson, är upphovet till ordledet cyber- för något relaterat till datornätverk eller virtuell verklighet. Notera dock att språkligt sett vore cyberneto- den riktiga formen.
Christer Olsson (psykolog)
Per Åke Christer Olsson, född 13 april 1946 i Sölvesborgs stadsförsamling i Blekinge län, är en svensk psykolog och författare. Christer Olsson växte upp på Listerlandet i Blekinge. Han är legitimerad psykolog samt diplomerad psykoterapeut vid S:t Lukasstiftelsen. Han har sedan 1980-talet rest landet runt och föreläst på skolor, fritidshem och föreningar, men även bedrivit undervisning för olika åldrar. Han har i många sammanhang påtalat riskerna med medievåld och gett ut flera böcker rörande mobbning, våld och mediapåverkan. Han gav 2013 ut boken Verktyg mot mobbning och kränkning: ansikte mot ansikte och i cyberrymden, och har återkommande deltagit i debatter om mobbning. Boken kom ut i en ny upplaga 2019. Efter att ha tillfrisknat efter en långvarig depression gav han 2011 ut boken En väg tillbaka – nytt livsmod efter åtta år i depression och ångest. År 2019 kom han ut med boken Mörkret gav vika där han beskriver erfarenheter från sin sjukdomstid med en förhoppning att kunna hjälpa andra som lider av depression eller ångest, samt hjälpa de som möter människor med psykisk ohälsa. Sedan 1970 är han gift med specialläraren Anne-Marie Olsson (född 1948) och paret har två söner.
Count Zero
Count Zero, roman skriven av William Gibson, utgiven 1986. Detta är den andra boken i Sprawl-trilogin. Turner, en korporativ legoknekt, vaknar upp i en rekonstruerad kropp. Hans arbetsgivare Hosaka Corporation aktiverar honom rörande ett än mer farligt uppdrag än det han tillfrisknar från: Maas-Neoteks Roch D-chef skall hoppa av, och Turner är den som skall få ut honom levande. Beväpnad med bland annat det nyaste inom BioChip tänkter Turner slutföra sitt uppdrag. Bobby Newmark är en liten dataskojare som hamnar i mitt i ett krig i Cyberrymden som utlöses av avhoppet. En enkel "körning" med en kinesisk "isbrytare" mot ett säkerhetssystem utlöser kraftiga larm och Bobby dör nästan på kuppen innan han kommer undan de virtuella vakthundarna, därav namnet på romanen. Bobby får ett pris på sitt huvud och försöker endast komma undan med livhanken i behåll. Count Zero utspelar sig ett par år efter Gibsons debutroman Neuromancer. I Count Zero har utvecklingen av Matrisen, Nätet, gått framåt, ett antal kraftfulla AI har förökat sig själva och folk på Nätet börjar utveckla någon sorts voodookult rörande Cyberrymdens nya entiteter och förmågor. Detta kommer att dras till sin spets i Sprawl-trilogins sista roman, Mona Lisa Overdrive, där folk lever helt i Cyberrymden och helt nya livsformer evolverar inne i Nätet.
Militärbefälhavare
En militärbefälhavare är en högre militär befälhavare, dock ej en militärs högste befälhavare, som leder styrkor inom ett geografiskt/militärterritoriellt område, eller inom ett specifikt ofta försvarsgrensövergripande ansvarsområde. Militärbefälhavare (MB) var en militär totalförsvarsmyndighet på högre regional nivå i Sverige, och tillika befattningen som chef för denna myndighet. Militärbefälhavaren var i allt väsentligt chef för ett militärområde (Milo). Inom varje militärområde, som i stort överensstämde med civilområdena, utnämndes av regeringen en militärbefälhavare. Befattningarna låg på nivån generalmajor (konteramiral) till generallöjtnant (viceamiral). Militärbefälhavarbefattningen i dess moderna form tillkom 1942 genom försvarsbeslutet 1942. I och med att Försvarsmakten den 1 juli 1994 blev en samlad myndighet, upphörde militärbefälhavaren att vara en egen myndighet, men fanns kvar som en befattning med samma funktion. Militärbefälhavarens roll var att i fred mot bakgrund av den operativa verksamheten, leda och samordna krigsförberedelsearbete, upprätthålla erforderlig insatsberedskap, och genomföra insatser inom incidentberedskapens ram. Befattningarna upphörde genom försvarsbeslutet 2000 den 30 juni 2000. Militärbefälhavare, Combatant Commanders, är de högsta militära befälhavarna i USA:s försvarsdepartement som för operativt befäl över förband. Kommandokedjan går från presidenten via försvarsministern till 10 stycken fyrstjärniga militärbefälhavare som leder varsitt försvarsgrensövergripande militärkommando (Unified Combatant Command). Möjlighet finns att instifta militärkommandon som enbart omfattar styrkor från ett militärdepartement, s.k. specificerat kommando (Specified Command). Strategic Air Command (1946-1992) var ett specificerat kommando som enbart bestod av förband från USA:s flygvapendepartement. Respektive kommandos uppdrag och ansvarsområde fastställs av Presidenten på försvarsministerns rekommendation årligen i den sk. Unified Command Plan. Militärbefälhavarna tilldelas förband av försvarsministern för att kunna fullfölja sina uppdrag: från andra militärbefälhavare eller från militärdepartementen. Sex av dessa kommandon har geografiskt ansvar för militära operationer i olika regioner i världen (United States Africa Command, USAFRICOM, United States Central Command, USCENTCOM, United States European Command, USEUCOM, United States Northern Command, USNORTHCOM, United States Pacific Command, USPACOM och United States Southern Command, USSOUTHCOM). Därutöver har fyra militärkommandon funktionella ansvarsområden, för gemensam utbildning och samordning (United States Joint Forces Command, USJFCOM), för kärnvapenarsenalen, rymdoperationer och cyberrymden (United States Strategic Command, USSTRATCOM), för specialförband (United States Special Operations Command, USSOCOM) och för transporter (United States Transportation Command, USTRANSCOM). Försvarsområdesbefälhavare. engelska) 10 U.S.C. § 161 Combatant commands: establishment. engelska) 10 U.S.C. § 162 Combatant commands: assigned forces, chain of command. engelska) 10 U.S.C. § 164 Commanders of combatant commands: assignment, powers and duties.
Krister Thelin
Hans Krister Thelin, född 8 december 1947 i Stockholm, är en svensk jurist. Krister Thelin studerade vid Lunds universitet, där han avlade juridisk examen 1972. År 1976 tog han Master of Laws vid Harvard Law School. Han var Fulbright Scholar 1975–1976. Han är utbildad till reservofficer inom infanteriet. Åren 1987–1991 var han folkrättslig rådgivare åt Chefen för Militärområde Syd och åren 1991–1994 var han statssekreterare i justitiedepartementet. I Sverige och internationellt har Thelin varit verksam som jurist i många olika roller, bland annat som domare, utnämnd till lagman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge 1998. Sedan 1996 har han som utredningsman varit ansvarig för olika lagstiftningsöversyner inom skilda områden: ärvdabalken, gränskontroll, säkerhet i domstol, svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, internationellt polissamarbete och utlämningslagen. Åren 1998–2003 arbetade han på uppdrag av Utrikesdepartementet och EU med återuppbyggnaden efter Balkan-kriget i frågor om konstitutionell rätt och mänskliga rättigheter. Bland annat ledde han sedermera medie- och telemyndigheten i Bosnien-Hercegovina och han ledde även andra uppdrag, blanda nnat med syftet att förbättra medielagar i Serbien. Åren 2003–2008 var han domare vid FN:s Krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag. I september 2008 valdes han till ledamot för fyra år av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Under åren har han därefter lett uppföljningsuppdrag eller seminarier inom området mänskliga rättigheter i Jamaica, Kazakstan, Kirgizistan, Kambodja, Mongoliet och Myanmar (Burma). Åren 2011–2016 var han en av fyra svenska jurister som var anmälda som ad hoc-domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Våren 2014 nominerades han som svensk domarkandidat till Internationella brottmålsdomstolen i Haag, men blev inte invald. År 2002 var han medgrundare av insamlingsstiftelsen Centrum förättvisa. Åren 2004–2006 var han kolumnist på Svenska Dagbladet och han har även senare förekommit i media som gästkrönikör eller debattör. Han är gift med advokaten Barbro Glave-Thelin. Kan man lita på radionämnden?, Näringslivets mediainstitut, 1988. The Swedish code of judicial procedure, som ed. med Anders Bruzelius, Sweet och Maxwell, 1979. Internet och politik : vänsterdröm eller högerspöke?, Timbro 1997. Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden? : en diskussion mellan Krister Thelin (red), Anders R. Olsson, Peter Seipel, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) 1998. Sverige som rättsstat, Timbro 2001. Polis i kris – har kommunerna kraften? : förslag om en effektiv lokal polis, med Karl Svantemark, Timbro 2005. Polisen i Centrum, Timbro 2016.
Kompisar på nätet
Kompisar på nätet (Ursprungligen A Gurls Wurld, i vinjetten skrivet a gURLs wURLd) är en komediserie om tjejerna Ally från Australien, Jackie från Singapore och Emma från Tyskland. Alla gick på en internatskola i Singapore men när det var dags att åka hem igen gav Jackies bror Josh en present, ett alldeles eget chattrum. Alla tre fick en kod: om man slår in koden kommer man till ett vitt tomrum, till så kallade cyberrymden. Detta betyder att de kan slå in varandras koder och ta sig till alla tre länderna på nolltid. Samtidigt så förbjuder Jackies föräldrar att hon ska få hålla på med det hon älskar mest, att dansa. Eftersom Ally och Emma har åkt hem är deras chans att få vara med i en stor danstävling över, men nu med deras alldeles egna chattrum kanske det går att genomföra ändå och övertyga Jackies föräldrar om att dansen betyder allt. Det svåra är tidsskillnaderna och att ingen obehörig ska få reda på deras hemlighet, för då kan det vara slut. Och så var programmet Josh laddade ner tidsbegränsat, så de har bara några månader på sig. Serien visades på Barnkanalen perioden december 2010 och januari 2011 och har gått i repris många gånger genom åren. Marny Kennedy - Ally Henson. Sophie Karbjinski - Emma Schubert. Charlotte Nicdao - Jackie Lee. Jannik Schümann - Nicholas. Takaya Honda - Josh Lee (Jackies storebror). Michael Lott - Jürgen (Emmas pappa). Christine Kutschera - Tina (Emmas mamma). Chew Kin Wah - Mr Lee (Jackies pappa). Bernie Chan - Mrs Lee (Jackies mamma). Catherine Sng - Jackies mormor. Clodagh Crowe - Sarah (Allys mamma). Don Halbert - Ben (Allys pappa). Sam Fraser - Jacob Henson (Allys lillebror).
Slavoj Žižek
Slavoj Žižek, född 21 mars 1949 i Ljubljana, är en slovensk filosof, psykoanalytiker, sociolog och kulturkritiker. Žižek är professor vid European Graduate School och även verksam vid University of London och Ljubljanas universitet. Žižek grundar sina studier i filosofi och den kritiska skolan såsom hegelianism, marxism och postmodernism, i psykoanalysen genom Jacques Lacan och teologin med fokus på kristen etik. Žižek är senior researcher vid sociologiinstitutionen vid Ljubljanas universitet och professor vid European Graduate School. Han har varit gästprofessor vid, bland annat, The New School, University of Minnesota, University of California, Irvine och University of Michigan. För tillfället är han Internationell koordinator för Birkbeck Institute for the Humanities, University of London och ordförande för Society for Theoretical Psychoanalysis, Ljubljana. Žižek är känd för att ha använt psykoanalytikern Jacques Lacans teorier för sina tolkningar av populärkultur. Han har även använt Lacaniansk psykoanalys, Hegeliansk filosofi och Marxistisk ekonomikritik för att tolka och utförligt tala om dagsaktuella sociala fenomen, däribland finanskrisen inom den globala kapitalismen. I en intervju med Amy Goodman 2008 i New York-radioprogrammet Democracy Now! beskrev han sig själv som en "communist in a qualified sense", vid ett senare tillfälle (oktober 2009) i samma radioprogram beskrev han sig själv vänsterradikal. Žižek är erkänd som en av de främsta intellektuella inom den radikala vänstern. Förutom tolkningarna av lacaniansk psykoanalys har han skrivit om bland annat subjektivitet, ideologi, kapitalism, fundamentalism, rasism, tolerans, multikulturalism, mänskliga rättigheter, ekologi, globalisering, Irakkriget, revolution, utopianism, totalitarism, cyberrymden, postmodernism, populärkultur, opera, bio, politisk teori och religion. 1990 ställde han upp som presidentkandidat i de slovenska valen. Žižek har även influerat Mark Fischer. Bland Žižeks många verk finns bland annat Ideologins sublima objekt, Välkommen till verklighetens öken och Irak: att låna en kittel översatta till svenska. 2019 debatterade han psykologi professorn Jordan Peterson, ämnet var Lycka: Kapitalism vs Marxism. Debatten blev mycket uppmärksammad och kallades vid minst ett tillfälle för: "The debate of the century". Slutsålda biljetter fanns tillgängliga för återförsäljning på Ebay för över $300. Žižek har besökt Sverige två gånger. En gång 2002 i Lund och en gång 2020 i januari i Malmö. Den senare gången höll han vid ett författarevenemang arrangerat av Malmö kommun ett samtal med sin nuvarande fru, journalisten och filosofen Jela Krečič, under rubriken "The Rise of New Obscene Masters". 5000 personer anmälde sig vara intresserade, men det fanns endast 800 platser i lokalen och besökare anlände från Stockholm redan vid tolvtiden. Lokalen blev full långt innan evenemanget hade börjat och studenter väntade i timmar. Žižek har genom åren producerat, medverkat i och kritiserat film. Bland de mest uppmärksammade produktioner som Žižek deltagit i kan Žižek!, Examined Life, The Pervert's Guide to Cinema och The Pervert's Guide to Ideology nämnas. I januari 2007 startade den akademiska tidskriften "International Journal of Žižek Studies". När tidskriften beskriver sin egen verksamhet framgår det att Žižek akademiskt är mycket mer än de populära epitet han fått i massmedia. "Launched in January 2007, IJŽS is a peer-reviewed, open access academic journal. As its title unambiguously proclaims, it is devoted to the work of Slavoj Žižek, a Slovenian philosopher/cultural theorist. Despite such predictably caricatured media portrayals as "the Elvis of cultural theory" and "the Marx brother", Žižek has attracted enormous international interest through his application of otherwise esoteric scholarship to contemporary mass culture and politics.". 1972, Bolečina razlike, Maribor: Obzorja. 1976, Znak, označitelj, pismo, Beograd: Mladost.
