Internetforum
Internetforum, ofta bara forum, är webbaserade diskussionsforum på internet. Man diskuterar genom att skriva meddelanden. Till skillnad från chattrum så är meddelandena ofta längre en bara någon mening, och de arkiveras åtminstone temporärt. Ett forum kan ha en hierarkisk eller träd-liknande struktur, med huvud- och underkategorier. Beroende på forumets inställningar så kan användare vara anonyma eller behöva registrera sig för att kunna använda det. På de flesta forum behöver en inte logga in för att kunna läsa diskussioner, däremot för att skriva något. Ordet forum är direkt lånat från latin med betydelsen marknadsplats, öppen yta eller allmän plats och har använts med innebörden samlingsplats för offentlig diskussion sedan 1680-talet. Webbaserade forum, som började komma i mitten av 1990-talet, liknar funktionsmässigt de BBS-forum och nyhetsgrupper som blev populära under 1980- och 1990-talen. Ett webbforum har i allmänhet en startsida där samtliga huvudkategorier listas, ofta med information om vem som skrev det senaste inlägget och när det skrevs. När man klickar på en huvudkategori visas antingen trådarna för den kategorin eller ännu flera underkategorier. Innan man postar ett inlägg bör man alltid läsa de så kallade klistrade trådarna (de hamnar alltid längst upp bland alla trådar). Där i står det oftast regler eller annan information för just den specifika underkategorin. För att starta en ny tråd klickar man på knappen "Ny tråd". Då dyker ett textformulär fram där man skriver sitt inlägg samt rubriken på inlägget (rubriken bör alltid spegla innehållet tydligt). Många forum har även stöd för uttryckssymboler och BBCodes, vilket ofta anses smidigare när man till exempel vill länka till en hemsida. När inlägget är skrivet hamnar tråden längst upp i kategorin och övriga medlemmar kan läsa och svara på det. Användarna på ett internetforum delas ofta in i grupper utifrån deras behörigheter. Administratörer, ofta förkortat admin, har full tillgång till forumet och kan bland annat ta bort medlemmar och inlägg. Moderatorer, förkortat mod, har i regel behörighet att ta bort och flytta trådar. Moderatorernas har till uppgift att radera stötande inlägg och liknande. Medlemmar eller användare kan i regel endast läsa, svara på och skapa nya trådar. Användargruppernas behörigheter kan variera mellan olika forum, till exempel tillåts ibland även medlemmar radera diskussionstrådar. Huvudkategorier - Kategorierna högst i hierarkin då en viss grupp forum är ordnade hierarkiskt. För webbforum räknas de kategorier som listas på startsidan för webbplatsens alla forum som huvudkategorier. Underkategorier - Behöver nödvändigtvis inte finnas med, men kan anses vara mer organiserat. Trådar (alternativt diskussioner, ämnen, rubriker) - Enskilda diskussioner i ett forum, med en rubrik per tråd.
Svenska Järnvägsklubben
Svenska Järnvägsklubben, eller SJK som det förkortas och vardagligt kallas, är en förening för järnvägsintresserade som bildades 1958. SJK:s huvudsakliga uppgift är att föra samman järnvägsintresserade och se till att järnvägsintresset gynnas. SJK arrangerar även en del resor som då oftast sker med speciella inhyrda tåg. Medlemsantalet var 2 755 den 1 januari 1976 och 4 214 den 31 december 2019. SJK har lokalavdelningar på 13 platser i landet. Dessa har vanligtvis ett möte per månad med föredrag/filmvisning/bildvisning. SJK genomför ofta resor, enskilda reseevenemang, eller i samband med förenings årsmötesresor. Dessa har vanligen skett med inhyrda veterantåg och förekommit till alla delar av Sverige. SJK:s diskussionsforum Postvagnen som startade 1996 är avsett för diskussioner om saker som berör järnväg . Diskussionsforumet har under en genomsnittlig dag cirka 100 000 träffar och är därmed Sveriges största järnvägsforum. Forumet har cirka 1 900 medlemmar (november 2020). Bland Postvagnens deltagare finner man förutom järnvägsintresserade i allmänhet även många som har järnvägen som arbetsplats, i form av till exempel lokförare eller ingenjörer. Många av de aktiva deltagarna besitter stora kunskaper inom ämnesområden som järnvägars teknik, trafik, historia och regelverk. Ofta finner man här insiderinformation om senaste nytt från järnvägssverige. Diskussioner kan röra allt som på något sätt är relaterat till järnväg. Bland Postvagnens besökare finns även många duktiga fotografer. En populär aktivitet är bildgåtor, där deltagarna inbjuds att gissa var och när en bild är tagen, och vad bilden föreställer. Rätt svar kommer ofta inom loppet av ett par minuter, även för gåtor som kan tyckas svårknäckta. Det anses ofint att skriva svaren direkt i ämnesraden (som syns direkt i listan av inlägg), eftersom andra då inte får chansen att gissa för sig själva. Många av Postvagnens deltagare reser världen kring, så bilder på tåg från jordens alla hörn finns ofta att finna. SJK ger sedan år 1966 ut en tidning som heter just Tåg. Denna tidning handlar om järnväg och följer även järnvägens utveckling. Föreningen har även ett bokförlag som ger ut flera nya titlar varje år. I Svenska järnvägsklubbens skriftserie finns 95 böcker utgivna under perioden 1963-2017. Dessutom finns cirka 30 böcker utgivna utanför skriftserien. SJK har dessutom gett ut vykort samt reproduktioner av äldre fotografier och ritningar.
Sourceforge
Sourceforge, av webbplatsen skrivet SourceForge är en samlingsplats för mjukvaruprojekt med öppen källkod. Sourceforge erbjuder bland annat diskussionsforum, versionskontroll, lagringsplats för nedladdningsfiler, "hemsida" och hjälp sökes-annonsering. Sourceforge har även en bloggfunktion. Idag finns flera liknande samlingsplatser och tjänster, men när sidan lanserades 1999 var det den första av sitt slag. I maj 2013 meddelade SourceForge att de lagrade mer än 300 000 projekt och att de uppnått över tre miljoner registrerade användare.
Wikiversity
Wikiversity är en wiki som ägs av Wikimedia Foundation med syftet att låta användare skapa, dela och ta del av öppna läromedel och forskningspublikationer. Denna typ av material är i allmänhet inte tillåtet på Wikipedia, eftersom det inte har encyklopedisk karaktär och kan innehålla originalforskning som inte kan bekräftas med källreferenser. Projektet startades 15 augusti 2006. Det är flerspråkigt och finns för närvarande på 10 språk, inklusive svenska. På en särskild betawebbplats finns information på ytterligare 43 språk. Resurser samlas i lärprojekt (learning projects), som är flersidiga enheter med anknytning til ett särskilt ämne. Ett lärprojekt kan syfta till att fungera som kursmodul eller lärmodul, och kan innefatta kursmaterial, självtest i form av flervalsfrågor, videofilmer, slideshows/lecturenotes, mm. Emellertid saknar Wikiversity många funktioner som finns i dedikerade lärplattformar, exempelvis databaser för automatisk eller manuell betygssättning, diskussionsforum, inlämningslådor, med mera. Wikiversity syftar även till att erbjuda plats för originalforskning och kollaborativ författande av forskning. Emellertid har ännu inga publicerade forskningsartiklar författats på Wikiversity. Detta syfte överlappar till viss del med syftet för wikibooks.
Examination
Examination är det eller de moment i en kurs som ger underlag för betygssättning. Rättssäker examination vid högskola eller universitet kan utgöras av ett skriftligt eller muntligt tidsbegränsat prov, exempelvis salstentamen, hemtentamen, datorbaserade prov (exempelvis med hjälp av lärplattform) eller duggor (korta prov). Alternativt kan examination utgöras av inlämninguppgift (hemuppgift), laborationsuppgift, praktik med omdöme av lokal handledare i samverkan med lärosätets examinator, diskussionuppgift muntligen i seminarieform eller skriftligen i lärplattformens diskussionsforum, skrivande av kortare pm, eller längre uppsats, samt praktisk projektuppgift eller längre examensarbete med muntlig och skriftlig redovisning (projektrapport), och ibland opposition på annan students uppsats. Kurser kan ha kontinuerlig examination, så att alla redovisningsuppgifter under kursens gång sammanvägs och påverkar slutbetyget, eller så kan betyg sättas baserat på avslutande prov, medan övriga redovisningsuppgifter ses som instuderingsuppgifter som endast krävs för att passera godkäntgränsen. Den som fattar beslut om betyget benämns examinator. Fusk vid examination på högskola eller universitet kan föranleda avstängning 2–3 månader.
Piff och Puff – Räddningspatrullen
Piff och Puff – Räddningspatrullen (engelska: Chip 'n Dale Rescue Rangers), på svenska även känd som "Piff och Puff – Privatdetektiver") är en amerikansk tecknad tv-serie från Walt Disney Television, bestående av 65 avsnitt. Den sändes ursprungligen i Disney Channel under perioden 5 april 1989-19 november 1990. I huvudrollerna ses Disneys klassiska jordekorrar Piff och Puff, som driver Räddningspatrullen – en detektivbyrå specialiserade på att hjälpa djur i fara. Serien visades första gången i Sverige på TV3 i början av 1990-talet. Den slog dock på allvar igenom då den, tillsammans med Luftens Hjältar, gick som huvudinslag i SVT:s Disneyklubben under 1992-1993. Den har sedan repriserats ett flertal gånger och även getts ut på vhs. Serien har även sänts på Kanal 5, Disney Channel och Toon Disney. Den 16 juni 2007 släpptes tre stycken DVD-boxar med Räddningspatrullen i Sverige, innehållande flertalet av de avsnitt som den amerikanska utgåvan innehöll. Serien har dubbats av två företag, Media Dubb för TV3 och KM Studio för SVT, VHS, DVD, Disney Channel, och Toon Disney. Visades dagligen som en del av det syndikerade programblocket Disney Afternoon. Avsnitt 6-16 samt 18-19 hade dock smygvisats på söndagsmorgnarna på Disney Channel redan under våren 1989 (dessa avsnitt anges därför på vissa ställen som avsnitt 1-13). När serien kom att flyttas in i Disney Afternoon inleddes dock serien med det femdelade pilotavsnittet To the rescue (som också är det avsnitt som först producerades) där tittarna får se hur patrullen bildas. Senare har To the Rescue även visats som tv-film. Räddningspatrullen kom att ge upphov till en mängd serietidningsserier, varav många publicerades i Sverige i tidningen Disney's TV-serier som gavs ut 1991-1993. Förutom de avsnitt som publicerades i detta magasin har dock inga av dessa serier nått Sverige. Åren 2010-2011 publicerade Boom! Studios 8 nummer baserade på TV-serien. 31 januari 2014 meddelade Disney att en långfilm är under produktion och kommer att vara en spelfilm och datoranimerad. Inget datum har bekräftats. TV-serien blev även två tv-spel till NES, den ena, Chip 'N Dale Rescue Rangers släpptes i juni 1990. Spelet, som är ett plattformsspel och fungerar både för en och två spelare, går ut på att ta sig genom världar som skogar, industrier, kasinon och leksakshus. Som slutfiende möter spelarna Svinpäls. Det andra spelet heter Chip 'n Dale Rescue Rangers 2 och släpptes januari 1994. Serien har fortsatt att engagera människor även efter dess nedläggning. På internet kan man hitta fanfiction, fanart och diskussionsforum för serien, och 2003 publicerades en webbserie, som riktade sig till en äldre publik, med titeln Of Mice and Mayhem, baserad på figurerna i Räddningspatrullen. IGN utnämnde i januari 2009 TV-serien på 60:e plats av topp 100 bästa animerade TV-serier. Piff (Chip) - Gängets ledare, klädd i Indiana Jones-kläder. Tar sitt uppdrag på största allvar, vilket ibland kan irritera hans vänner. Puff (Dale) - Klädd i hawaiiskjorta, är han betydligt mer av en slacker, som gärna läser serier eller kollar på tv. Besitter dock ett mycket stort hjärta. Oskar (Monterey Jack) - kraftigt byggd mus med hyser en stor respekt för katter och en mycket stark kärlek till ost - så stark att den till och med kan utsätta gänget för livsfara. Båda hans föräldrar är äventyrare. Efter det femte och sista pilotavsnittet blir han Pärlans förmyndare med tanke att han och hennes pappa var goda vänner. Är den som får medla mellan Piff och Puff när de bråkar. Fröken Pärlan Sågbock (Miss Gadget Hackwrench) - musflicka och uppfinnare, ansvarig för alla de tekniska prylar patrullen behöver för att klara sina uppdrag. Hon är dotter till Igor Sågbock (Geegaw Hackwrench), en gammal vän till Oskar. Pärlan är ett ständigt föremål för rivalitet mellan Piff och Puff. Hon är väldigt klok och omtänksam. När serien börjar, är hennes fader död. Hennes moder vet man ingenting om. Svinpäls - Per Sandborgh.
Librarything
Användarna behöver i de flesta fall bara ange bokens ISBN, varvid kataloginformation hämtas från lämpliga bibliotek. Användarna kan själva komplettera informationen och förse den med taggar (nyckelord) och recensioner. Varje bok, författare och nyckelord får en egen sida, som kan förses med länkar (vanligen till författarbiografier i Wikipedia) och kommentarer. Utöver detta tillhandahåller webbplatsen diskussionsforum och personliga presentationssidor för användarna. Nya funktioner tillkommer ständigt. Utan kostnad kan man registrera upp till 200 böcker. För att registrera fler kan man betala en avgift per år eller en högre avgift för livstids medlemskap. Webbplatsen har inga annonser men får provision från internetbokhandlare som den länkar till och kan i gengäld återpublicera bilder av bokomslag som dessa tillhandahåller. Dessutom säljs varor med sajtens logotyp. Sedan hösten 2006 finns varianter av sajten på flera språk, bland annat svenska, danska, norska och finska. Ett sinnrikt system låter användarna bidra med översättningen av sajten. Det är dock bara sajtens ledtexter som är översatta. Varje språkvariant har tillgång till samtliga andra medlemmar, bokinnehav och diskussionsforum. Biblioteksinformation för svenska böcker hämtas både från Kungliga bibliotekets Libris-katalog och från BURK hos Bibliotekstjänst. Under sitt första år drog sajten till sig 73 000 registrerade användare med 5,1 miljoner katalogiserade innehav av 1,2 miljoner olika boktitlar. Efter ytterligare ett år hade dessa tal mer än fördubblats, och i februari 2011 var antalet registrerade böcker 59,9 miljoner, där 5,9 miljoner verk fördelades på 1,3 miljoner användare. 2018 anges antalet medlemmar till 2,3 miljoner och antalet registrerade böcker till 126 miljoner. Förutom några få bloggar har dock svenska massmedier inte uppmärksammat sajten, som i augusti 2007 hade 300 svenska deltagare och som i februari 2011 hade 3 107 medlemmar, som sammanlagt registrerat 243 000 böcker.
2000-talet (skrivsätt)
För historik över 2000-talet, se artiklarna 2000-talet (millennium), 2000-talet (sekel) och 2000-talet (decennium). 2000-talet betecknar en tidsperiod som börjar år 2000 och kan vara 10, 100 eller 1000 år lång. Vilken av dessa perioder som avses i varje enskilt fall framgår inte av själva skrivsättet. Ofta kan läsaren ändå sluta sig till det av sammanhanget, och ibland används skrivsättet i meningar där periodens längd egentligen inte spelar någon större roll. "2000-talet" är i sig inte ett entydigt ord. Ska man uttala det eller skriva det med bokstäver måste man bestämma sig för ett ord eller en fras, exempelvis tvåtusentalet, tjugohundratalet, tvåtusentalets första tio år, tjugo-nollnolltalet eller liknande. Alla tre orden finns även i det allmänna språkbruket, men tvåtusentalet syftar då inte alltid på hela millenniet. Det används ibland i betydelsen seklet eller decenniet. Förr var tvåtusentalet också det enda välkända sättet att uttala 2000-talet oavsett vilken betydelse som avsågs. Decenniet kallas numera mest för nollnolltalet, men fraser i stil med "tvåtusentalets första tio år" är också ganska vanliga. Frågan om hur 2000-talet skall uttalas aktualiserades för de danska, norska och svenska språknämnderna 1968 när den danska nämnden fick en fråga om saken. Enligt den danska nämnden utläses 2000-talet "vistnok altid" som totusindtallet, men man fann att också tyvehundretallet kunde accepteras. Den norska nämnden gick på samma linje, medan den svenska nämnden rekommenderade tjugohundratalet. Under 1980-talet var 2000-talets uttal och betydelser föremål för diskussioner. Bruket stod vid denna tid och vägde mellan de båda alternativen. Under 00-talet har ämnet behandlats flitigt på bloggar och diskussionsfora. Motsättningarna har oftast gällt om både tvåtusentalet och tjugohundratalet är bra ord eller ej. Några alternativa ordförslag till dem har sällan lagts fram. Istället har det diskuterats om det behöver finnas distinkta ord för sekler och millennier eller inte. Det relativt nya ordet "tjugohundratalet" har hamnat i debattens fokus. En del har tagit ordet till sig och menar att det löser ett problem, andra tycker illa om det. Debattörerna lyfter fram logiska mönster i språket som stödjer den ena eller andra åsikten, exempelvis att följden 18- och 19-hundratalet borde leda till 20-hundratalet, eller att tusentalet och tvåtusentalet ingår i ett annat mönster. Det senare leder ofta över till frågan om tusentalet bör beteckna seklet eller hela millenniet och om tiohundratalet är ett bra ord för seklet eller ej. I de flesta dispyterna jämförs orden för tidsperioder med hur enskilda årtal uttalas, speciellt åren 1066 (slaget vid Hastings) och 2001 (2001 – Ett rymdäventyr). Årtal kan uttalas på olika sätt – tvåtusentio, tjugohundratio eller tjugo-tio, men några vill begränsa språket till endast ett alternativ. Även Språkrådet rekommenderar en sådan begränsning. De som har valt ut ett sätt att benämna årtal brukar sedan använda detta val i sin argumentation för hur 1000-talet och 2000-talet bör benämnas och tolkas. Något av problematiken har länge förekommit i förhållandet till 1900-talets första årtionde. August Strindberg har använt 00-talet, vilket Carl G. Laurin uppfattade som något ohövligt. I litteraturen talar man om åttiotalet, nittiotalet och tiotalet. De författare som debuterade mellan 1900 och 1909 hänförs till den sistnämnda gruppen (ifall de räknas till en strömning), vilket man ibland försökt motivera med att de skulle ha "funnit sig själva" under 1910-talet. Sture Allén kommenterar att systemtvånget är starkt och föreslår att man talar om 00-talet. tvåtusentalet – årtusendet 2000-2999. tjugohundratalet – århundradet 2000-2099. nollnolltalet – det första årtiondet i ett århundrade, i vår tid oftast 2000-2009.
