Kontantkort

Synnerligen intressant om Kontantkort


Kontantkort

Kontantkort är ett elektroniskt kort som laddas med ett visst kontantbelopp. Det har en mängd användningsområden, och finns både för omladdning och för engångsbruk. Det tillgängliga beloppet sparas vanligtvis i kortets minne. Kort för mobiltelefoner, som används istället för ett vanligt abonnemang (där betalningen sker via fakturering). Dessa kort kan omladdas. Telefonkort för telefonautomater. Reskort, ett kort med reskassa för resor. Finns både engångskort och sådana som kan laddas på. Kort för fotostatkopiatorer är vanligt på universitet och bibliotek. Cashkortet, som var ett universalkort. Kort som ger tillgång till digitala betalkanaler och fungerar som alternativ till bindande abonnemang. När den förbetalda giltighetstiden löpt ut kan kortet laddas på nytt.

Uttagsautomat

Uttagsautomat, vardagligt kallad bankomat, är en automat där man med uttagskort kan ta ut kontanter från ett bankkonto. Uttagsautomaterna drivs av olika företag, exempelvis Euronet, Bankomat, Ica Banken eller Kontanten. Minuten är en tidigare benämning på Sparbankernas uttagsautomater. I Finland förekommer uttagsautomater med namnet Otto (en ordlek med finska ordet för uttag). I svensk banksektor används ofta den amerikansk-engelska termen ATM (Automated Teller Machine). Vid uttag för kunden in sitt kort, väljer belopp och trycker in sin PIN-kod som normalt består av fyra siffror. Vanligtvis finns det en begränsning av hur stort belopp som kan tas ut per uttag, vanligen mellan 2 000 och 15 000 kronor, men detta varierar mellan bankerna. Dessutom finns en gräns per vecka, som kan vara 5 000–15 000 kronor. Det finns cirka 2 500 uttagsautomater i Sverige. Antalet har minskat på 2000-talet, dels för att storbankernas nät slagits samman under namnet Bankomat, och dels för att mängden kontantbetalningar minskat i Sverige. En uttagsautomat hanterar mellan 2 000 och 30 000 transaktioner i månaden, i genomsnitt rör det sig om 11 000 per månad. Med rätt sorts kort och avtal med banken kan man också ta ut kontanter i utlandet, normalt i landets valuta. Det anses finnas minst 1,5 miljoner uttagsautomater i världen. Uttagsautomaternas främsta konkurrenter är de kontantlösa betalningsformerna: Internetbanker, kreditkort, kontantkort och olika former av avbetalning. Emellertid finns också en trend mot integration mellan dessa betalningsformer – idag finns bankkort som har en kortkredit och allt fler använder sig även av ett separat betal- och kreditkort för att få faktura vid användning av kortet. Magnetremsorna på korten har till stor del helt ersatts av chip. Att minska kontanthanteringen är något som detaljhandeln eftersträvar. I vissa automater, främst de som drivs av Bankomat, kan det även finnas andra tjänster än uttag. Exempel på sådana andra tjänster är kontantinsättning, kontoutdrag, överföring mellan konton och ändring av PIN-kod. Världens första uttagsautomat installerades i Enfield i London den 27 juni 1967. I denna automat skulle ett hålkort stoppas in i automaten för att kunna göra ett uttag, och dessutom skulle man införa en check belagd med ett radioaktivt ämne i automaten. I Sverige kom den första automaten (som fungerar som dagens) bara en vecka senare på Upsala Sparbanks kontor på Stora Torget i Uppsala den 6 juli 1967. Automaten var producerad av företaget Metior (bildat av Securitas och Tetra Pak). Det var meningen att denna automat skulle vara online redan från början, men IBM blev försenad med datorgränssnittet. De första uttagsautomaterna var därför offline. Den 6 maj 1968 invigde Oxie härads sparbank den första online-anslutna automaten, av märket Metior, på Stortorget i Malmö. Det var den första i världen av sitt slag. Detta möjliggjorde att man direkt kunde kontrollera att pengar fanns på kontot innan uttaget beviljades. Automaten var kopplad till en IBM 360-dator via en datalänk. Tekniken med sedelutmatare vidareutvecklades av den svenske uppfinnaren Leif Lundblad i början/ mitten på 1970-talet. Automater installerades initialt i anslutning till bankkontoren, men efter hand har uttagsautomater även placerats vid köpcentrum och utanför butikskedjor etc. I takt med att olika betalsystem blir mer kompatibla med varandra och automaternas storlek minskar kan uttagsautomaterna placeras allt närmare inköpsställen. En uttagsautomat består av: kortläsare, tangentbord, bildskärm, bildskärmstangenter, uttagsspringa, kvittoskrivare och i vissa fall belysning, insättningsspringa, skyddskåpa samt högtalare. Operativsystemet i uttagsautomaterna var tidigare DOS och OS/2 men har bytts ut mot Windows NT. Problem med transaktioner beror sällan på fel i själva uttagsautomaten, vanligare är att bankernas system är otillgängligt. På många av automaterna i Sverige finns det en talesknapp samt punktskrift.

Lunarstorm

Lunarstorm, på den egna sajten skrivet LunarStorm, var en svensk kommersiell webbcommunity som grundades av entreprenören Rickard Eriksson, och drevs av företaget LunarWorks Holding AB, sedermera Lunar Group, Wyatt Media Group och till sist Nyheter24-gruppen. Lunarstorm var Sveriges största webbcommunity och en av landets mest besökta webbplatser. Lunarstorm hade som mest 1,2 miljoner medlemmar och hade i mars 2008 en halv miljon unika besökare per vecka. Användarna var till största delen ungdomar, och användarnas medelålder var 18,3 år. Användningen var snarare att kommunicera med vänner ur verkliga livet än att hitta nya. Lunarstorm lanserades även i Storbritannien under 2006, men då denna språkversion inte lyckades locka tillräckligt många användare lades den ned i juni 2007. Hela Lunarstorm lades ner den 8 augusti 2010, och ersattes av webbmötesplatsen LS8 (Lunarstorm 8) som sedan hösten 2011 är stängd på obestämd tid. År 1996 skapade Rickard Eriksson Nordens första digitala webbmötesplats. Den fick namnet Stajl Plejs Community. Stajl Plejs hade som mest 40 000 användare men servern som användes klarade inte av trycket och blev ofta överbelstad. Den 1 januari 2000 övertogs driften av Stajl Plejs av det nyskapade bolaget Lunarworks och dagen innan bytte webbplatsen namn till Lunarstorm, efter Rickard Erikssons flickväns användarnamn på Stajl Plejs. År 2001 hade Lunarstorm över 600 000 medlemmar men inga intäkter. Till en början finansierades Lunarstorm främst av så kallade banners och andra reklamkampanjer. Detta kom sedan att utvecklas till att i högre grad omfatta betal-sms och affärssamarbeten. Ett tidigt exempel är Lunarstorms eget kontantkort "Vrål". Under 2002 lanserades "Kolla" med vilket Lunarstorm kunde användas via mobiltelefonen. Samma år kom Lunarstorm Pro med vilken medlemmarna kunde få tillgång till vissa specialtjänster. Lunarstorm Pro ändrade helt förutsättningarna för Lunarstorms framtid då genomslagskraften och den ekonomiska vinsten gav mycket goda resultat. En tidig affärspartner var OLW som sponsrade tjänsten "RajRaj", ett slags festrelaterat fotoalbum. Under åren kom och gick fler samarbetspartners i samband med lansering av nya tjänster, bland annat Arla Foods, Electronic Arts (EA Games), Loka, McDonald's, Coca-Cola, Aftonbladet, Sveriges Radio och Logitech. I september 2006 fick webbplatsen ett helt nytt utseende. På den brittiska systersajten byttes utseendet några månader tidigare, i maj/juni samma år. I juni 2010 meddelades att Lunarstorm skulle komma att läggas ner den 8 augusti samma år, och skulle komma att ersättas med den nya communityplattformen LS8. Lunarstorm-användare som gick över till LS8 hade möjlighet att importera sin presentation, galleri och blogg från Lunarstorm. I juni och juli 2011 tog LS8 en paus och communityn var då ej tillgängligt. LS8 var därefter aktivt en kortare period, men är sedan hösten 2011 inaktivt i väntan på intressenter som kan driva projektet vidare. År 2003 startade Lunarstorm en papperstidning med namnet Debut. Inspirationskälla till tidningen tv-programmet REA, ett program för konsumentfrågor och produkttester riktat mot barn. Debut riktade sig mot lite äldre ungdomar och första numret trycktes i 100 000 exemplar. Försäljningen av tidningen, som kostade 29 kronor, var svag och efter första numret lades tidningen ned. Rickard Eriksson huserar ett slags museum på lunarstorm.me med historik och en FAQ. I september, oktober och november 2015 kunde folk melja in och be om att få bli betatestare av en nystartad så kallad nostalgiversion (startad av några gamla medlemmar). Den lanserades för allmänheten i januari 2016. Av kostnadsskäl går den under ursprungsnamnet Stajlplejs istället för Lunarstorm.

Jan Stenbeck

Jan Hugo Robert Arne Stenbeck, född 14 november 1942 i Engelbrekts församling i Stockholm, död 19 augusti 2002 i Paris i Frankrike, var en svensk företagsledare, mediepionjär, seglare och finansman, från 1977 huvudägare och ledande kraft i Investment AB Kinnevik. Stenbeck var en av det sena 1900-talets mest framgångsrika entreprenörer i Sverige. Han bodde under sin uppväxt och ungdom på Villagatan 13 i Stockholm, men hade sedan 1970-talet sin huvudsakliga hemvist i USA. Jan Stenbeck var yngste son till affärsadvokaten Hugo Stenbeck (1890–1977) och dennes hustru fil. kand. Märtha Stenbeck, född Odelfelt (1906–1992). Efter studentexamen vid Östra Real och en jur kand vid Uppsala universitet tog Stenbeck också en MBA vid Harvard Business School i USA 1970. Han var anställd på investmentbanken Morgan Stanley och Co Inc. 1970-1976 och därefter tog hans karriär i affärslivet fart på allvar i och med bildandet av mobiltelefonbolaget Millicom. Under sin studietid i Uppsala på 1960-talet inledde Stenbeck sin affärsbana med att sälja amerikainspirerade skoltröjor genom sitt bolag Catco AB, som blev Sveriges i särklass största skoltröjeföretag. 1977 köpte Stenbeck det amerikanska bolaget Miltope, leverantör av skrivare och bandstationer till USA:s armé, och snappade upp idén till mobiltelefoni, som redan då fanns i USA. Miltope höll sig framme och tog hem en av de tre första amerikanska licenserna för mobiltelefoniforskning. När det lyckades startade Stenbeck Millicom 1979. I början av 1980-talet hade Catco AB leverantörsskulder på nästan 3, 5 miljoner kronor till Suomen Trikkoo Oy AB, känt för varumärket Finnwear. För att ta sig ur den besvärliga situationen och avsluta sina affärer inom textilbranschen genomförde Stenbeck 1982 en så kallad inkråmsaffär, då han överlät allt utom Catcos bolagsbildning och organisationsnummer till Suomen Trikkoo Oy AB. Stenbeck namnändrade sedan bolaget till Förvaltnings AB Confidentia som blev en viktig byggsten i hans fortsatta imperiebyggande. Efter en uppslitande arvstrid med sina systrar Margaretha af Ugglas och Elisabeth Silfverstolpe (1935-1985) tog Jan Stenbeck 1983 över Investment AB Kinnevik och Invik efter fadern och ställde på egen hand om företagsgruppen från pappers- och stålindustri till ett medie- och teknikbolag. Han hade en förmåga att tidigt upptäcka nya affärsmöjligheter som skapades genom tekniska och ekonomiska omvärldsförändringar. Comvik (senare Comviq), Metro, Radio Rix, Strix Television, Tele2, TV3, TV-Shop, TV 1000, Viasat och ZTV är därför några av de verksamheter som Jan Stenbeck byggde upp. Stenbeck bidrog också till göra Sverige till ett framstående mobiltelefonland. Han fick samma roll som Henrik Tore Cedergren hade haft hundra år tidigare, nämligen att före de flesta inse den nya teknikens möjligheter och skapa affärsverksamheter som möjliggjorde en snabb spridning av telefonin. Före mitten av 1980-talet trodde inte ens de centrala aktörerna inom telekombranschen, varken i Sverige eller i andra länder, att utvecklingen inom mobiltelefonin skulle bli tillnärmelsevis så snabb som den blev. Jan Stenbeck kämpade hårt förätten att driva ett privatägt mobilsystem på samma villkor som det statliga Televerket (senare Telia). Det första viktiga beslutet togs av regeringen 1981 när Comvik fick tillstånd att automatiskt koppla sina samtal till det fasta telenätet. Både Televerket och Ericsson, som hade ett nära samarbete, var motståndare till att Stenbeck skulle få detta tillstånd. Comvik lanserade nya idéer för att få fler telefoner sålda och få dem flitigt använda. Bland annat började företaget 1993 betala ersättning till återförsäljare som sålde abonnemang, vilket ledde till stora rabatter på mobiltelefoner. År 1997 lanserades också det förbetalda kontantkortet. Under sin livstid etablerade han fem börsnoterade bolag: Tele2, MTG, Millicom, Metro och Transcom. Handelsdagen efter hans död sjönk samtliga kurser kraftigt.

Betal-TV

Begreppet betal-TV syftar på de TV-program och TV-kanaler som kräver speciell avgift för åtkomst, vanligen abonnemangsavgift och/eller pay-per-view, men det finns även kontantkort. En avgiftsbelagd TV-kanal brukar kallas betalkanal. I Sverige har betal-TV-användandet ökat sedan det analoga nätet släcktes ned i etapper mellan september 2005 och oktober 2007. År 2004 var det 60 % som hade betal-TV, 2009 var det nästan 90 %.

Mobiltelefoni

I Sverige kräver mobiltelefoni tillstånd enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Sådant tillstånd meddelas av Post- och telestyrelsen. I det mobila nätet finns i huvudsak komponenterna mobilstation (MS), basstation (BTS) och en mobilväxel (MSC). Mobilstationen kommunicerar med basstationen via ett luftgränssnitt (radiolänk). Det är de elektromagnetiska vågorna som överför informationen i luftgränssnittet. Basstationen kommunicerar med MSC-växeln via ett varierande gränssnitt (radiolänk, koppar- eller optokabel). Den mobila stationen består av en terminal (mobiltelefon) och ett abonnentkort, s.k. "subscriber identity module" (SIM). Det är kortet som innehåller telefonitjänsten, det vill säga användaren kan sätta in kortet i en annan terminal och samtala som vanligt. Varje terminal kan identifieras med ett unikt nummer, s.k. international mobile equipment identity (IMEI). Även SIM-kortet har ett liknande nummer, international mobile subscriber identity (IMSI), vilken kan användas för att identifiera abonnenten. Talen IMEI och IMSI är oberoende av varandra. Med hjälp av dessa identiteter kan mobilstationen representera och verka som en personlig mobilitet. SIM-kortet innehåller ofta funktioner som skyddar från att utomstående använder kortet samt begränsar terminalens användning till ett visst kort. Vissa enheter klarar av att hantera två SIM-kort samtidigt, en funktionalitet som brukar kallas dual SIM. Det första som fanns tillgängligt på marknaden var dubbla SIM-adaptrar som användes i vanliga mobiltelefoner så att de kunde hantera två SIM-kort. För att växla mellan simkorten krävs manuell aktivering (Dual SIM Shift). Den första mobiltelefon med dubbla SIM-kort var Benefon Twin tillverkad av Benefon i Finland. Den lanserades på marknaden år 2000. Den teknik som är populärast idag där båda SIM-korten är aktiva simultant kallas för en Dual Sim eller Dual Standby (DSS). Basstationen fungerar via två delsystem: radioenhet (sändare/mottagare) (BTS, base transceiver station) samt styrenhet (BSC, base station controller). Det är basstationen som tar emot signaler från mobilstationen. På landsbygden avgörs behovet av basstationer av topografi och maximalt avstånd mellan basstation och mobilstation: med större avstånd krävs större sändareffekter, med ett glest nät av basstationer ökar risken för radioskugga och det maximala avståndet begränsas av den tid det tar för signalen att komma fram. Det betyder att antalet användare per basstation är lågt i glesbygd och att det ofta inte finns andra basstationer som kan ersätta en basstation som drabbats av fel. Det krävs alltså att denna utrustning är tillförlitlig och ekonomisk. Även mobiltelefonen måste sända med högre effekt om avståndet till basstationen är stort, vilket förbrukar batteriets laddning snabbare. I tätbygd avgörs behovet av basstationer utgående från hur många kunder som kan betjänas i samma cell, med ett begränsat antal frekvenser. Därför är nätet av basstationer tätt. Basstationkontrollern har hand om utdelning av frekvenser (frekvenshopp), handover och så vidare. Mobilväxeln (MSC - Mobile Switching Center) fungerar ungefär som den ordinära växeln i det fasta telefonnätet. Denna växel ombesörjer samtalen och leder det till rätt destination. Det finns två huvudsakliga betalningsmodeller, kontantkort och abonnemang. Det är svårt att ta reda på precis hur mycket ens samtal kostar när man ringer med sin mobiltelefon från utlandet eller tar emot samtal i utlandet. Det finns flera orsaker, operatörerna anger priserna i olika valutor och ofta utgår en extra avgift, och det är inte alltid denna anges. "Utlandet" definieras här av i vilket land man är kund och i vilket land basstationen finns, i gränstrakter kan samtal kopplas via det utländska nätet (och avgiften utgå enligt detta) också om kunden aldrig överskridit gränsen. Inom EU finns numera lagstiftning som sätter ett tak på avgifterna för normala mobilsamtal.


Kontantkort