Digital Imaging and Communications in Medicine
DICOM som standard har varit väldigt viktig för att öppna upp medicinsk bildhantering och bryta upp de leverantörsspecifika format som tidigare fanns. Bland nackdelarna kan nämnas att DICOM är en typisk kommittéprodukt där eftergifter mot vissa leverantörer gjorts, vilket har lett till många olika möjligheter. Exempelvis finns tre olika okomprimerade format och vidare finns många olika varianter för lagring av pixeldata. Ett annat exempel är att det finns olika sätt att spara grafik som är associerade med bilderna (som s.k. Presentation States, som DICOM Overlay:er i pixeldata, som DICOM Overlay i separata attribut, som strukturerade rapporter, som DICOM Curvs, inbrända i bilden m.m.) Detta leder till att leverantörer tvingas implementera stöd för alla dessa möjligheter och det leder till komplicerade lösningar som ofta medför problem vid kommunikation mellan två olika system. För att komma från flera av dessa problem har initiativet med Integrating the Healthcare Enterprise (IHE) varit viktigt och relativt framgångsrikt, även om många problem med DICOM:s rika möjligheter att göra samma sak på flera sätt fortfarande kvarstår. En annan kritik som ofta framförs är att det saknas verifiering och certifiering inom DICOM. Man säger ofta att det saknas en "DICOM-polis", d.v.s. en myndighet som kan avgöra vilken part som gör fel när integrationsproblem uppstår mellan två leverantörer. Det är inte heller alltid som en "DICOM-polis" som skulle göra slutanvändaren nöjd, utan möjligen skulle detta kunna lösas av ytterligare standarder inom IHE samtidigt som en ordentlig certifiering av riktiga produkter infördes inom IHE. I DICOM finns ett antal serviceklasser (en: Service Classes, på svenska ofta även kallade "tjänster") specificerade. Varje serviceklass specificerar en eller flera funktioner som kan utföras med en viss typ av information. De viktigaste serviceklasserna beskrivs kortfattat nedan. Är den serviceklass som används för överföring av bilder och annan beständig information, exempelvis bildpresentationsinformation (en: Presentation States), rapporter (en: Structured Reports), eller EKG-kurvor. Används av sändande tillämpningsprogram efter en överföring för att lämna över ansvaret för lagringen av de överförda objekten. Med en sådan kvittens kan objekten raderas på sändande sida utan risk för att de försvinner ur systemet. Ger möjlighet för en arbetsstation att söka och hämta bilder och andra objekt ur ett annat system. Innehåller två delar, dels arbetslistor för modaliteter (en: Modality Worklist, MWL) och dels mer generella arbetslistor (en: General Purpose Worklist, GPWL). Den senare varianten är inte speciellt mycket använd. MWL används i mycket stor utsträckning. Den gör det möjligt för modaliteter att hämta en lista av bokade undersökningsmoment (en: Scheduled Procedure Steps). Listan erbjuds av ett informationssystem, vanligtvis ett RIS. Genom att modalitetsoperatören kan markera den aktuella patientens namn i en lista kan informationen från arbetslistan läggas in i objekt som exporteras från modaliteten. Detta effektiviserar arbetet vid modaliteten och minskar risken för fel. Kompletterar Worklist Management och ger möjlighet att skicka tillbaka information om påbörjade och genomförda undersökningsmoment (en: Performed Procedure Steps). Denna serviceklass hette tidigare "Study Management". Det finns, precis som i Worklist Management, två delar, en som är knuten till modaliteten och en mer generell. Den modalitetsknutna funktionen förkortas ofta MPPS (Modality Performed Procedure Step). Används för att skicka bilder för utskrift till filmskrivare (så kallade laserkameror). Dessa skriver ut bilderna på stora film-ark. DICOM specificerar även en standard-kalibrering (definieras i kapitel 14 av standarddokumenten) som möjliggör konsistens mellan olika skärmar, samt mellan skärmar och utskriftsenheter.
Canon
Canon Inc. (キヤノン株式会社, Kiyanon Kabushiki Gaisha?) är ett japanskt företag som säljer en rad produkter och tjänster inom innovativ bildhantering. Allt från kameror, skrivare och tryckeriutrustning till tjänster för lagring och delning av bilder, dokumenthantering och digitalisering av processer. Canon tillverkar även medicinsk utrustning och industriprodukter. Canon Inc. omsätter cirka 320 miljarder SEK (2017) och har 198 000 anställda – varav 18 000 i Europa. Huvudkontoret ligger i Ōta-ku, Tokyo, Japan. Canon grundades 1937 av Yoshida Goro och hans svåger Uchida Saburo och finansierades av den senares nära vän Takeshi Mitarai. Redan 1933 började grundarna forska på utvecklandet av kvalitetskameror, då under namnet 精機光学研究所 (Seiki-kougaku-kenkyuujo eller "Precision Optical Instruments Laboratory"). 1934 producerades den första kameraprototypen, Kwanon, som fick sitt namn från Guan Yin, barmhärtighetens gudinna inom buddhismen (観音, Kannon på Japanska). Den första prototypen var en kopia av Leicas mätsökarkameror med skruvgänga. Man följde noga Leicas specifikationer för det skruvgängade objektivet M39, men lade till egna innovationer såsom en kombinerad genomsikts- och mätsökare med variabel för förstoringsgrad. Kwanon utvecklades sedan till Hansa Canon, Japans första kamera med 35 mm fokalplansslutare och Canons första kommersiella kamera. 1935 bytte företaget namn till Canon, men började inte använda namnet officiellt förrän 1947. 1960 startades Canon Svenska AB. 1985 introducerade Canon världens första Inkjet skrivare som använde Bubble Jet-teknologi. 1988 introducerade Canon filosofin Kyosei som betyder "leva och arbeta tillsammans för alla bästa" som än idag är företagets motto. Begreppet symboliserar företagets vision, värden och sättet som personalen behandlas och affärer görs på. Utöver företagets företagsaktiviteter influerar ledordet även sättet de verkar på i samhället och tillsammans med andra organisationer världen över. Irista – Canons molnfunktion för bilder. En plattform för att lagra, organisera, skapa och skriva ut bilder på en och samma plats. Lifecake – En fotodelningsapp för familjer. Föräldrar kan lagra, organisera, dela och visa viktiga ögonblick ur barnens liv. 2015 förvärvade Canon Europe tjänsten Lifecake i ett steg mot att erbjuda fler digitala tjänster för sina konsumenter. Canon säljer en rad tjänster för att hantera och automatisera processer inom företag. Bland annat informationshantering, fakturaprocesser och digital posthantering, automatisering och säkerhet för utskrifts- och dokumenthantering samt verktyg för att optimera arbetet hos interntryckerier och grafisk bransch. Canon har även flera tjänster för att systematisera och digitalisera processer inom stora delar av företaget, bland annat inom HR och finans. I Canons ledord Kyosei ingår företagets miljöarbete som syftar både till att minska den egna miljöpåverkan och att hjälpa kunderna minska sin miljöpåverkan genom rätt val av produkter. Canon var tidiga med miljötänket och startade 1990 världens första återvinningsprogram för servicekassetter. Idag har Canon-koncernen har ett miljöavtal med målet att erbjuda produkter med lägre miljöbelastning genom förbättrad resurseffektivitet, samtidigt som man eliminerar antisociala aktiviteter som hotar människors och miljöns hälsa och säkerhet. Canon arbetar med miljömedvetenhet från produktutveckling och produktion till användning och produktåtervinning och har uppnått ISO14001-certifiering i hela världen. Canon innehar dessutom Blue-Angel märket i Tyskland för kopiatorer. Canon lägger stor vikt vid användarvänlighet. Alla Canons produkter har anpassade gränssnitt för människor med funktionsvariation, det ska gå att hantera till exempel skrivare och scanner trots dålig syn eller bara en arm.
Axis Communications
Sedan februari 2015 är japanska Canon majoritetsägare i Axis Communications. Företaget drivs dock självständigt . Det avnoterades ifrån Nasdaq Stockholm i november 2018. Axis Communications grundades 1984 av Martin Gren, Mikael Karlsson och Keith Bloodworth i Lund. Företaget utvecklade och marknadsförde protokollkonverterare och skrivargränssnitt för användning av persondatorskrivare i miljöer med IBM:s stordatorer och minidatorer. I slutet av 1980-talet öppnade Axis Communications sitt första säljkontor i USA i Boston, Massachusetts. Under 1990-talets inledande år började företaget att skifta fokus från IBM-stordatorer mot nätverk och TCP/IP-protokoll. År 1991 lanserade Axis Communications en utskriftsserver för flera protokoll med stöd för både TCP/IP och NetWare. Företaget lanserade 1995 AXIS 850, en filserveroberoende cd-rom-server för Ethernet-nätverk med stöd både för TCP/IP (NFS) och Windows (SMB). Samma år öppnade man även säljkontor i Hongkong, Singapore och Tokyo. Axis Communications lanserade 1996, AXIS 200: branschens första nätverkskamera. Den åtföljdes 1999 av AXIS 2100, företagets första volymprodukt med ett inbyggt Linux-system. Under 2004 lanserades AXIS 206, branschens då minsta nätverkskamera. 2008 tillkännagav Axis Communications tillsammans med Bosch och Sony att företagen gemensamt avsåg att standardisera gränssnittet för nätverksvideoprodukter. I samarbetet ingick även att bilda en ny organisation för branschstandarder med namnet ONVIF (Open Network Video Interface Forum). Axis Communications lanserade 2009 sin första produkt med ONVIF-stöd: AXIS P3301. Det finns i dagsläget omkring 10 000 produkter på marknaden som är kompatibla med ONVIF. Axis Communications har kontor i över 50 länder, och drygt 3 200 anställda. Enligt en rapport 2013 av marknadsanalysinstitutet IHS Research är företaget global marknadsledare på marknaden för nätverkskameror och videokodare . Exempel på installationer är Frihetsgudinnan, Stockholms Lokaltrafik (SL), Moskvas tunnelbana och Madrids bussar. I en hållbarhetsrapport som publicerades 2014 meddelades att Axis Communications hade minskat sina koldioxidutsläpp med 13 procent och att 65 procent av företagets nätverkskameror och videokodare är PVC-fria. Den 10 februari 2015 meddelade det multinationella japanska företaget Canon Inc., som är specialiserat på bildhantering, att man lagt ett kontantbud på 23,6 miljarder kronor (USD 2,83 miljarder) för att förvärva Axis Communications. Canon är idag majoritetsägare, men Axis Communications drivs självständigt. Canons portfölj av nätverksbaserade videolösningar marknadsförs dock av Axis Communications i EMEA-regionen sedan 1 september 2016 och i Nordamerika sedan 1 oktober 2016. I november 2018 avnoterades Axis Communications från Nasdaq Stockholm. Den 18 juli 2017, publicerade forskare inom cybersäkerhet en sårbarhet i kodbiblioteket gSOAP. Alla ONVIF-kompatibla säkerhetsprodukter påverkades, inklusive dem från Axis Communications. I maj 2018 öppnade Axis ett nytt FoU-kontor för programvaruutveckling i Linköping. I samband med Canons förvärv av Axis skedde mellan december år 2014 och februari 2015 en rad olagliga insideraffärer i bolagets aktier, parallellt med insideraffärer i företaget Transmode AB som använde Axis ETRAX-processor. Detta kallades av ekobrottsmyndigheten för Axis-härvan, och ledde till att 15 personer utanför Axis åtalades (av ekobrottsmyndigheten) för insiderbrott i tre separata mål. Den 1 februari 2016 förvärvade Axis Communications Citilog, en ledande leverantör av videoanalys för trafik- och transportsäkerhet samt för säkerhetsapplikationer. Den 30 maj 2016 förvärvade Axis Communications 2N, en tjeckisk leverantör av IP intercom-lösningar. Den 3 juni 2016 förvärvade Axis Communications Cognimatics, en svensk leverantör av videoanalysteknik för butikstillämpningar, exempelvis kundräkning, köanalyser och uppskattning av personalbeläggning.
Panorama
Panorama (fotografi) – en obruten vy eller bild över ett helt större område. Panoramahuvud – arbetsverktyg vid fotografering av stillbilder till panoramabilder. Panorama (målning) – en långsträckt målning med en obruten vy över ett större område. Panorama (tidning) – albanskspråkig nyhetstjänst. Panorama (nätmagasin) – ett norskt nätmagasin. Panorama (BBC) – ett dokumentärprogram som BBC har sänt sedan 1953. Panorama Tools – en uppsättning datorprogram för bildhantering.
