Panorama
Panorama (fotografi) – en obruten vy eller bild över ett helt större område. Panoramahuvud – arbetsverktyg vid fotografering av stillbilder till panoramabilder. Panorama (målning) – en långsträckt målning med en obruten vy över ett större område. Panorama (tidning) – albanskspråkig nyhetstjänst. Panorama (nätmagasin) – ett norskt nätmagasin. Panorama (BBC) – ett dokumentärprogram som BBC har sänt sedan 1953. Panorama Tools – en uppsättning datorprogram för bildhantering.
Hugin (programvara)
Hugin är ett program för att skapa panoramabilder. Hugin är fri programvara och finns på flera språk för Windows, Mac OS och GNU/Linux. Med Hugin är det möjligt att automatiskt skapa panoramabilder av en serie fotografier. Hugin hämtar självständigt nödvändiga informationer som brännvidd och exponering från digitala bilder och fogar sedan ihop delbilderna med hjälp av kontrollpunkter. Efter att man har granskat ett förhandsförslag beräknar och utför Hugin sedan en helt skarvfri panoramabild med jämna, osynliga övergångar. Även inskannade analoga fotografier klarar Hugin att sätta ihop till ett panorama.
Cyklorama
Ett cyklorama, eller en rundmålning, är en panoramabild som är upphängd på väggen på hela insidan av ett cylindriskt – eller mångkantigt – rum, vilken är avsedd att ge åskådarna – som står i mitten av rummet – en illusion av att stå på den plats varifrån motivet avbildas. Rundmålningar av panoramatyp skapades först av den irländske dekorationsmålaren Robert Barker, som önskade hitta en metod att fånga panoramavyn från Carlton Hill i Edinburgh i Skottland. Det första cykloramat i mindre skala visades i Edinburgh 1787. Barker fick också patent på detta sätt att ge en perspektivvy horisonten runt samma år. Han gjorde därefter en rundmålning över London, som han visade där från 1792. Han lät bygga en tvåvånings rotunda vid Leicester Square, som fungerade till 1868, och under den tid den var öppen visade 126 cykloramor där. Cykloramor blev populära under slutet av 1800-talet. Målningarna turnerade ofta från stad till stad och hängdes upp i provisoriska eller permanenta anpassade runda eller mångkantiga byggnader. Så visades till exempel Londonmålningen Panorama över London från Albion Hill i Hamburg 1799 och i Wien 1804. Visningarna kunde ackompanjeras av musik och av berättarröster, och kunde kompletteras med dioramor i förgrunden för att göra cykloramat än mer illusoriskt. Barkers idé att visa landskapsmålningar i en rotunda fördes vidare till Frankrike av amerikanen Robert Fulton. År 1799 uppförde han en rotunda i Jardin des Capucines i Paris, där han visade en panoramamålning av Paris av konstnären Pierre Prévost. Illusionen av verklighet och känslan av närvaro som panoramorna skapade, förstärktes ytterligare när målningarna så småningom byggdes ut med en så kallad faux terrain (svenska: "konstgjord terräng"), vilket innebar en tredimensionell förlängning av den platta målningen mot åskådaren: en förgrund med verkliga föremål som gräs, grus, vagnar, staket och liknande som gjorde åskådaren ännu mer indragen i målningens illusion. En sådan faux terrain användes för första gången i Panorama över slaget vid Navarino, som visades i Paris 1827. Panorama över Saltzburg turnerade runt kontinenten under tio år och visades bland annat i Oslo. Visningarnas popularitet ledde till behov av samordning, och på initiativ av den i Wien verksamme visningsentreprenören William Burton infördes i 1800-talets början standardmått på både målningar och rotundor. Det finns idag färre än tjugo äldre cykloramor bevarade, men det har också under senare decennier gjorts ett fåtal nya. Rundmålningar från sent 1900-tal finns bland annat i Pleven i Bulgarien med målningen Pleven Panorama från 1977. I Volgograd i Ryssland öppnades 1982 stadens Panorama Museum, där Slaget vid Stalingrad visas. Werner Tübkes Bauernkriegspanorama, en skildring av Slaget vid Frankenhausen, målades under 1970- och 1980-talen på uppdrag av Östtysklands kulturdepartement. Allmänna Rundmålningsaktiebolaget lät uppföra en av Magnus Isæus ritad 20-sidig byggnad med kupoltak vid Kaptensudden på Djurgården i Stockholm för att visa cykloramor. Det första hade premiär 1889, Pariser-kommunens sista dag eller striden på Buttes Chaumont den 27 maj 1871. Detta hade en målning av nederländaren Wilhelm Martens som utgångspunkt, vilken hade inköpts från kontinenten till ett fördelaktigt pris av Allmänna Rundmålningsaktiebolaget och modifierats av Julius Kronberg och medhjälpare. Målningen var 16,2 meter hög och hade en omkrets på 116 meter. En andra rundmålning visades 1895 och föreställde Pompeijis förstörelse år 79 efter Kristus. Den var skapad av den franske arkitekten Prosper Bobin (1844–1923). År 1896 överlät dock Allmänna Rundmålningsaktiebolaget byggnaden för att användas av Stockholmsutställningen 1897 som servering och paviljong för kemiteknik. Byggnaden revs 1906. Belägringen av Sevastopol i Sevastopol på Krim visar de allierades angrepp på Fort Malakov den 6 juni 1855 under Krimkriget 1853–56. Cyclorama Building, Boston.
Miriam Cahn
Miriam Cahn, född 21 juli 1949 i Basel, är en schweizisk tecknare, målare, filmare, fotograf och performancekonstnär. Miriam Cahn är dotter till arkeologen och numismatikern Herbert Cahn. Hon utbildade sig i grafik på Kustgewerbeschule i Basel i Schweiz 1968–1973. Hon arbetade i Paris 1978–1979. Året efter blev hon känd och åtalad för en illegal konstaktion i Basel, där hon fäste väggmålningar på en motorvägsbro. Hon hade sin första separatutställning 1982 på Kunsthaus Zürich i Zürich. Mellan 1985 och 1989 bodde Miriam Cahn i Västberlin, där hon gjorde sina mest kända 1980-talsverk. Hon arbetade främst med kol- och blyertsteckningar på stora pappersark, med motiv som panoramabilder av stadslandskap, otydliga kvinnofigurer, barn och djur. Hennes senare verk har framför allt utgjorts av färgstarka målningar. Motivet har framför allt varit kvinnor med tunna drag och med en tom blick, omgivna av en ljusgård som vid en bombkrevad. Hennes måleri speglar en pendling mellan starka känslor som lust och våld. Miriam Cahn deltog 1982 i documenta 7 i Kassel och representerade Schweiz vid den 41:a Venedigbiennalen 1984. Hon deltog också i documenta 14 2017. Hon fick 1998 Käthe Kollwitzpriset. Hon har hela livet varit aktivt engagerad i kvinnorätts- och fredssrörelserna. Hon bor och arbetar i Basel i Schweiz. Miriam Cahn: Was mich anschaut. Umgebung., Verlag Haeusser Heinz-Juergen, 1998. Kirchner Museum Davos - Überdachte Fluchtwege, Steidl-Verlag, Göttingen 2006. Miriam Cahn – ohne Umwege, i regi av Edith Jud, Schweiz 2005.
Phoenix (rymdsond)
Phoenix är en robot som landade på Mars den 25 maj 2008. Roboten har med sig instrument för att kunna leta efter mikrobiologiskt liv och vatten på Mars. Phoenix sköts upp med en Delta II-raket den 4 augusti 2007 och landade i de vattenisrika områdena kring Mars nordpol för att gräva i den arktiska terrängen med sin robotarm. Projektet är ett samarbete mellan den amerikanska rymdstyrelsen NASA, den kanadensiska motsvarigheten CSA, Lockheed Martin och universitet i USA, Schweiz, Kanada, Filippinerna, Danmark, Tyskland, Finland och Storbritannien. Den 2 november 2008, efter att uppdraget slutförts, förlorade NASA kontakten med sonden. Efter att åter ha försökt kontakta sonden den 12 maj 2010 slog Jet Propulsion Laboratory fast att sonden var död. Phoenix sköts upp den 4 augusti 2007 under uppskjutningsfönstret mellan den 3 augusti och den 24 augusti med en Delta II 7925-raket från platta 17-A på Cape Canaveral Air Force Station. Raketvalet baserades framförallt på dess goda uppskjutningshistorik med lyckade uppskjutningar vad gäller både Mars Pathfinder år 1996 samt sonderna Spirit och Opportunity år 2003. Uppskjutningen genomfördes återigen utan incidenter, och rymdsonden kunde placeras i bana med sådan precision att första korrigeringen som senare krävdes den 10 augusti endast var på 18 m/s. Tre satelliter i omloppsbana runt Mars arrangerades för att bevaka landningen, och informationen som samlades in planeras kunna användas för framtida designer av landare. Det beräknade landningsområdet utgjordes av en ellips av 100 km * 20 km terräng som informellt kallades "Green Valley" (gröna dalen) och valdes eftersom mängden stora stenar var det lägsta man hittade inom ett område med den största upptäckta koncentrationen av is utanför polerna. Milstolpar under landningen var. Uppdraget har två mål. Det ena är att studera de geologiska bevisen för förekomst av vatten på Mars, en avgörande pusselbit för att utreda Mars historia av klimatförändringar. Det andra målet gäller sökandet av bevis på en zon i gränslandet mellan is och sand som skulle kunna innehålla levande organismer. Instrumenten på Phoenix är anpassade för att utreda både den geologiska och biologiska förhållanden i den arktiska terrängen på Mars. Om uppdraget lyckas kommer Phoenix att bli den första rymdsonden som tillhandahåller information frånågon av Mars poler, och följa Nasas strategi att "följa vattnet" vid utforskningen av planeten. Huvuduppdraget beräknas ta cirka 90 "solar" (Marsdagar), vilket är strax över 92 Jorddagar. Forskare hoppas att sonden skall överleva delvis in i Marsvintern för att bevittna hur isen expanderar i zonen som kommer att utforskas. Upp till en meter torris (frusen koldioxid) beräknas bildas under vintern. Landaren kommer däremot osannolikt överleva genom Marsvintern. Landaren är stationär, och detta motiverades av följande. Den 31 juli 2008 meddelade Nasa att Phoenix bekräftat att det finns vatten på Mars. Phoenix bär med sig förbättrade versioner av panoramakameror som utvecklats vid University of Arizona, instrument för analys av flyktiga vätskor från Mars Polar Lander, samt experiment som utvecklats för Mars Surveyor, däribland en grävande robotarm från Jet Propulsion Laboratory, laboratorier för våtkemi, och olika typer av mikroskop. Phoenix bär också på en landningskamera och en uppsättning meteorologiska instrument. Phoenixlandaren konstruerades av Lockheed Martin och de flesta av dess delar konstruerades för det avbrutna uppdraget Mars Surveyor 2001 Lander. En 2,3 meter lång arm av aluminium och titan som har en skopa som kan gräva i jorden och en skrapa som kan bryta upp den frusna jorden. En kamera fäst strax ovanför robotarmens skopa som kan ta närbilder i färg under grävandet. En enhet (Surface Stereo Imager) med två kameror separerade på ett avstånd motsvarande avståndet mellan en människas ögon. Detta ger tredimensionella panoramabilder. 25 maj 2008, 01:46 CEST - Bekräftelse på inträde i atmosfären.
Magnus Gerne
Magnus Gerne, född 23 december 1921 i Finland, död 2 februari 1987 i Täby, var en känd svensk illustratör och tecknare. Han var känd framför allt för faktaspäckade panoramabilder med infällda detaljteckningar och röntgengenomskärningar. Han var Expressens ledande tecknare från 1950-talet. Han gjorde även grafiska reportage för veckopress och svensk industri. Med sina detaljrika teckningar illustrerade han även Lars Widdings dramatisering av historiska händelser i bland annat Svenska Äventyr. Magnus Gerne bodde tillsammans med sin fru, Gunhild Lilian Gerne i Täby, Stockholms län. En stor del av sin tid vistades han på deras sommargård på Högmarsö i Roslagen. Svenska äventyr, tredje boken (800-TALET - 1870-TALET)/Lars Widding. Svenska äventyr/Lars Widding. Svenska äventyr (1710-1780) /Lars Widding. Svenska äventyr (1788-1900 TALET) /Lars Widding. De fyra ryttarnas tid/Lars Widding. En tid för vreden / Lars Widding. För frihet och rättvisa : liberalismen i Sverige 1902-1982 / originalteckningar: Magnus Gerne.
Homografi
Inom området för datorseende är två bilder från samma plana yta relaterade genom en homografi (förutsatt en hålkameramodell). Detta har flera användningsområden, som t.ex. bildrektifiering, bildregistrering, panoramabilder, eller beräkning av kamerarörelse - rotation och translation - mellan två bilder. När kamerans rotation och translation har extraherats från en estimerad homografi-matris kan informationen användas för navigation eller t.ex. modeller av 3D objekt i en bild eller video så att de kan renderas med korrekt perspektiv och se ut att vara en del av scenen. Figuren visar en kamera som tittar på planet på avståndet d. En homografi bevarar t.ex. skärningar mellan linjer i bilderna. I högre dimensioner används homogena koordinater för att representera projektiva transformationer genom matrismultiplikation. Med kartesiska koordinater kan matrismultiplikationen inte genomföra divisionen som krävs för perspektivprojektion. Med andra ord, med kartesiska koordinater är en perspektivprojektion en icke-linjär transformation. När bildområdet där homografin beräknas är liten eller bilden har tagits med en stor fokallängd, så är en affin homografi en mer lämplig modell för bildförändring. En affin homografi är en speciell typ av generell homografi. Euklidisk - 3 frihetsgrader - isometri. Similär - 4 frihetsgrader - metrisk transformation. Affin - 6 frihetsgrader - parallellitet. Projektiv - 8 frihetsgrader - kontaktpunkter. Euklidisk - 6 frihetsgrader - volym. Similär - 7 frihetsgrader - absoluta kägelsnittet. Affin - 12 frihetsgrader - parallellitet. Projektiv - 15 frihetsgrader - kontaktpunkter. Transformation (matematik). O. Chum and T. Pajdla and P. Sturm (2005). "The Geometric Error for Homographies". Computer Vision and Image Understanding 97 (1): 86–102. doi:10.1016/j.cviu.2004.03.004.
Bildutsnitt
Bildutsnitt kallas det som ryms i bild, det som är synligt innanför bildens ytterkanter. Det som inte syns i bild ligger i det negativa rummet, det vill säga utanför bildens kant. Begreppen är i princip giltiga eller applicerbara för alla bildmedier, inklusive film, tecknade serier, foto och måleri. Totalbilden är en bild över hela platsen där handlingen pågår. Det brukar finnas i början av en film för att man ska få reda på var filmen utspelar sig. Begreppet har även namn som vidbild, etableringsbild eller panoramabild. Helbild är det bildutsnitt i filmskapandet där en person ryms i sin helhet (samt ofta lite ovanför och nedanför, men ibland är fötterna utelämnade). Det här bildutsnittet används för actionsekvenser, för dansscener eller för komiska scener där kroppsspråk och rekvisita är nödvändiga. Halvbild det bildutsnitt inom filmindustrin där en person visas från höften eller midjan och uppåt. Det är vanligast i dialogscener där kroppsspråket är viktigt för förståelsen av scenen. Närbild det bildutsnitt där huvudet (eller mer ovanligt, en annan kroppsdel) upptar hela bilden. Det här bildutsnittet är vanligt för att visa på känslor och minspel. En av de filmer som är berömd för sin användning av närbilder är Mandomsprovet med Dustin Hoffman i huvudrollen. Närbilden visar fortfarande mer än en detaljbild. Detaljbild eller extrem närbild kallas det bildutsnitt där endast en del av något större visas i bild, till exempel ett öga eller ett finger. Detaljbilden är betydligt snävare än en närbild. Zoomning är en förändring av bildutsnittet. Här kan man till exempel göra övergång från halvbild till helbild.
