Gummistövel
Gummistövel är en stövel gjord av gummi. Gummistövlar är ofta gjorda helt av gummi på utsidan, men kan ha ett tunt foder av tyg på insidan. De är vattentäta och används främst för att skydda mot fukt, till exempel under regnskurar eller under vistelser i blöta områden som skogar. Gummistövlar började användas för allmänt bruk 1920-talet.
Stövlar
Stövel är en fotbeklädnad, som (till skillnad från skor) har höga skaft som täcker en stor del av benet. Den har ursprungligen använts av nyttoskäl för att skydda foten mot kyla och väta samt för att ge "stadga" och stabilitet åt smalbenet. Stöveln har tidvis också förekommit som modeplagg, för män under 1600-, 1700- och 1800-talen samt för kvinnor från 1920-talet och framåt. Sedan 1960-talet har stövelns funktion som modeplagg blivit alltmer omfattande. Stövlar tillverkas av läder, gummi, filt samt olika typer av syntetiska material – helt eller delvis från sula/fot till ovankant skaft. Invändigt är de helt eller delvis försedda med foder av olika material. Stövlar finns av många olika sorter, och de här uppräknade typerna är inte någon uttömmande lista. Stövlar kan bland annat närmare beskrivas genom att jämföra. Skor som till formen liknar stövlar men inte har stövelns höga skaft går under benämningen stövletter. På engelska heter stövel boot, men engelskans boot kan även betyda vad som på svenska kallas känga eller pjäxa. Stövlar förekommer i flera sagor, till exempel Mästerkatten i stövlar, där kattens stövlar ger omgivningen intrycket av att katten företräder en herreman. I många sagor finns s.k. sjumilastövlar, stövlar som man kan vandra mycket långt och snabbt med, eftersom man med dem på sig kan ta sju mil i ett steg, jfr mekaniska sjumilastövlar. Den finske författaren Pentti Haanpääs roman De vandrande stövlarna (1945) handlar om ett stövelpar, som flera gånger byter ägare inom den finländska armén under andra världskriget och som på så sätt får berätta historien om Finlands och finländarnas öde i kriget. I modern tid förekommer stövlar till exempel i klädseln för olika superhjältar som Stålmannen m.fl. Säsongens stövelmode kommenterades i den stripp av serien Elvis som publicerades i Metro den 9 december 2005. Stövlar har besjungits av bland andra Nancy Sinatra (These boots are made for walking). Många artister bär ofta stövlar när de uppträder, som till exempel Madonna, dock nästan enbart uteslutande knähöga stövlar och lårhöga stövlar. På den tiden var stövlar huvudsakligen ett manligt plagg. De ingick ofta i den militära uniformen och i tider med många krig blev det också modernt att gå i stövlar. För kvinnorna med sina långa kjolar hade stövlarna inget utseendemässigt värde. När kjolarna blev kortare på 1920-talet, blev det för en tid modernt för kvinnor att visa benen i stövlar. Samtidigt försvann de i stort sett ur den manliga klädedräkten, eftersom ridstövlar ersattes av skor när hästarna ersattes av bilar och stövlar inom det militära ersattes i stor utsträckning av kängor. På 1960-talet blev kjolarna återigen kortare och stövlar återkom i modet. Stövlarna blev lättare att ta på och det var lättare att ge dem höga skaft, när man kom på att man kunde ha en dragkedja längs sidan. Nancy Sinatra hade till exempel kort-kort klänning och knähöga stövlar när hon sjöng sin hit These boots are made for walkin', en typisk look vid denna tid. I slutet av 1960-talet lanserades seglarstöveln och det blev ett mode för ungdomar att gå omkring i seglarstövlar vinter som sommar. Stöveln var tillverkad i ett tunt, mjukt gummi av hög kvalitet. Den hade korta skaft, ett vitt, mjukt foder och upptill i skaftet var den ganska vid. De fanns i flera olika färger, men den mest attraktiva blev den blå med vit gummibård runt sulan och skaftets övre kant. Även den vita seglarstöveln mötte stor förtjusning. Samtidigt med den populära seglarstöveln lanserades gummistövlar med höga skaft i olika färger - röda och vita var mycket populära. De hade också ett mjukt gummi med mjukt foder. De var lätta och blev därför mycket uppskattade och använda speciellt i kombiationen kjol/gummistövel. Alfabetisk lista över skor.
Allvädersstövel
Allvädersstövel är en fodrad stövel som skall kunna användas både när det regnar (ungefär som en gummistövel) och när det snöar och är kallt. Fodret är som regel ett mjukt och poröst foder och gummikvaliteten tjockare än ordinära gummistövlar. De används framförallt av barn.
Seglarstövel
En seglarstövel är en nätt liten gummistövel med mycket korta skaft, som upptill är relativt vida. Seglarstöveln är mycket lätt, tillverkad i tunt gummi och på insidan klädd med ett tunt, mjukt foder. Seglarstövelns sula är konstruerad för att ge bra fäste mot underlaget. Som namnet antyder är seglarstöveln från början utformad för att användas ombord på segelbåtar. Under senare tid har seglarstöveln dock blivit populär gummistövel även i andra sammanhang och det har efterhand blivit allt mer trendigt att använda seglarstövlar "på landbacken". Viking tillverkade på 1960/70-talet en seglarstövel, som sannolikt innebar, att modellen fick en plats "på landbacken" och i modevärlden. Stöveln tillverkades i flera färger. Den blå med vit gummibård längs sulan och stövelskaftets övre kant var den populäraste. Den vita varianten blev också mycket uppskattad. Denna seglarstövel finns fortfarande kvar om än i en viss moderniserad tappning.
Stefan Gerhardsson
Nils Bengt Stefan Gerhardsson, född 6 april 1958 i Älvsered i Västergötland, är en svensk komiker och skådespelare. Stefan Gerhardsson är huvudsakligen känd som ena halvan av Stefan och Krister, som var en aktiv buskisduo mellan 1981 och 2001, men de arbetade fortfarande ihop genom Vallarnas friluftsteater i Falkenberg och 2Entertain tills Krister Classon pensionerade sig år 2011. Olvert Bengtsson uppstod i revyn Skåpbubblor 1989 och är en rollfigur som alltid går klädd i en brun-svart rock, glasögon med tjocka bågar, plommonstop på huvudet och en väska som han håller högt upp. Han är väldigt trög och långsam av sig och skyndar inte i onödan. Folk han samtalar med har lätt att drivas till vansinne eftersom han dessutom ställer konstiga frågor och uttrycker sig egendomligt. Birger påstår att Olvert är trögare än en fossil, och ett exempel på det är Olverts långdragna uttal "väaauu?" för "vad sa du?". Sven-August är granne och kompanjon med bonden Kristian, klädd i mörk öppnad kavaj med grå hängselbyxor inunder och svart hatt samt höga svarta gummistövlar. När Sven-August hälsar på Kristian är det mest för att lyckas få en gök. Sven-August roar sig ibland lite med att reta Kristians hemsamarit. Sture Bergholm är en karaktär i serien Full frys, chef på livsmedelsbutiken Dolkens livs. Sture har länge haft ett förhållande med sin sekreterare Evy Karlsson (Annika Andersson), men bor ändå ensam i lägenhet och har aldrig haft mycket för sex och romantik. Med anledning av Edvin, en av sina butiksanställda, får Sture för det mesta jobba i motvind. Nils-Erik Kristersson är en karaktär i farserna Hemvärn och påssjuka och Jäkelskapserien, en lat, egoistisk, lättirriterad, extremt snål och snart pensionerad jordbrukare boende med fru och sammanlagt två barn (dotter i Hemvärn och påssjuka och son i Jäkelskapserien). I Hemvärn och påssjuka sysslar han med svarta affärer och har fullt upp med att försöka avvisa militärer från gården, medan han i Jäkelskapserien gör allt för att vinna en mångårig grannfejd. 1989 – När dä va' då. 1993 – Full fräs (TV-serie). 1997 – Hemvärn och påssjuka. 1999 – Full frys (TV-serie). 1999 – Bröstsim och gubbsjuka. 2001 – Snålvatten och jäkelskap. 2002 – Bröllop och jäkelskap. 2003 – Barnaskrik och jäkelskap. 2004 – Två bröder emellan. 2005 – Två ägg i högklackat. 2006 – Brännvin och fågelholkar – Söderkåkar reser västerut. 2008 – Solsting och snésprång. 2010 – En mor till salu. 2011 – Pang på pensionatet. 2012 – Campa i klaveret. 2014 – Brännvin i kikar'n. 2015 – Bröllop i kikar'n. 2016 – Jäkelskap i kikar'n.
Fetischism (sexologi)
Sexuell fetischism innebär sexuell åtrå till ett föremål eller en kroppsdel som vanligen inte uppfattas som upphetsande och har i strikt mening inte med identifikation med föremålet eller rollekar att göra. I talspråket har ordet fetischism som kommer från portugisiska feitiço 'amulett' en mycket vidare innebörd, och kan avse till exempel att en person blir sexuellt upphetsad av att se kvinnor i underkläder. För att vara en fetischism i medicinsk bemärkelse krävs att det är underkläderna i sig som personen blir upphetsad av. Ofta utgörs den av särskilda material såsom läder, gummi, lack, pvc, nylon, siden, satin samt även lycra. Även klädesplagg, högklackade skor, stövlar, väskor och andra ting kan vara föremål för fetischismen. En känd form är fotfetischism, då personen finner fötter sexuellt upphetsande. Till exempel att den personen är barfota kan vara ett av skälen till det. Andra varianter är dragning till uniformer av olika slag. En modern form av fetischism är gearfetish vilket innebär en dragning till skyddsutrustning som t.ex. mc-ställ, dykardräkter, kemdräkter, larmställ, gasmasker, hjälmar, byggjobbarkläder, regnkläder, gummistövlar, dunjackor, ishockeyutrustning, utrustning som spelare av amerikansk fotboll har på sig etc. Speciella dräkter som efterliknar fiktiva superhjältar, science fiction-karaktärer från olika filmer eller seriefigurer (till exempel olika anime-figurer) kan också utgöra fetischer. Fetischism handlar inte om mode eller estetik och påverkas inte av huruvida ett visst skönhetsideal funnits under en viss tid. I den internationella psykiatrins handbok DSM-5 räknas fetischism som en frisk sexuell variation (så kallad parafili). Men om utlevnaden blir självdestruktiv kan personens fetischism i stället klassas som en parafil störning. I manualens föregångare DSM-IV hade man inte någon språklig distinktion mellan parafili och parafil störning, men man hade fortfarande självdestruktivitet som ett obligatoriskt diagnoskriterium: Självdestruktiva fetischister ansågs lida av fetischism, medan fetischister som inte var självdestruktiva hade man inget att säga om överhuvudtaget. Ännu längre tillbaka (DSM-III, på åttiotalet) räknades fetischism som stört oavsett om utlevnaden var självdestruktiv eller inte. Parafilin fetischism betraktades även då som en mild psykisk avvikelse, eftersom endast den enskilde själv påverkas direkt av den. I den svenska versionen av världshälsoorganisationens manual ICD-10 avskaffades störningsstämplingen av fetischism (tillsammans med BDSM och transvestism) 2009. Dessa störningsstämplar finns dock kvar i den internationella versionen. Fetischism kan även uppträda som så kallad transvestitisk fetischism, det vill säga en transvestism som inte anses omfatta ett könsöverskridande beteende som rör könsidentiteten, utan att själva iklädandet av ett annat köns kläder är sexuellt upphetsande. Denna form har en egen diagnos i DSM-IV och ICD-10, skild från såväl fetischism som transvestism. Damplagg, som associeras med transvestitisk fetischism, är bland annat nylonstrumpor/silkesstrumpor/strumpbyxor, nattlinnen, underklänningar, underkjolar och skor, men även vanliga kläder. Både transvestitisk fetischism och könsöverskridande transvestism betraktas som parafilier, men den senare har ingen egentlig koppling till sexuella beteenden. Socialstyrelsen tog vid årsskiftet 2009 bort sjukdomsklassningen av fetischism och fetischistisk transvestism ur den svenska sjukvårdens diagnossystem, med motiveringen att diagnoserna härrörde från en tid då allt annat än heterosexuell missionärsställning sågs som sexuella perversioner. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm uttalade i samband med ändringen att verket med förändringen ville "understryka att det här är beteenden som inte är sjukdomar och inte heller är perverst.".
Vårvinter
Vårvinter kallas ofta de dagar som avser övergångsperioden mellan årstiderna vinter och vår. Benämningen vårvinter används särskilt i områden med snötäckta ytor, plusgrader på dagarna, minusgrader om nätterna och solljus som uppfattas som kraftigare när det reflekteras mot snön. När snön tinar dagtid och sedan fryser till nattetid bildas skare. Dagarna har inte längre typiskt vinterväder men har inte heller ännu riktigt kommit att visa upp typiskt vårväder. Snön har en tendens att minska fuktigheten eftersom dess lägre temperatur och istäckta sjöar minskar avdunstningen, vilket ger lite soligare väder under denna period jämfört med platser längre söderut. När snön smält, i april eller maj, blir det snabbt varmare eftersom solen är ganska stark då. Vårvintern kännetecknas av tidiga vårblommor som snödroppar, av smältande snö och ibland av vårflod i vattendrag. Ofta kan det vara bra att använda gummistövlar även om regnkläder inte behövs. Även om det är varmt i solen, så är det fortfarande kallt i skuggan eftersom marken fortfarande är nedkyld och det kan därför vara bra att fortsätta använda vinterkläder. Galonbyxor eller overall kan vara bra när tjälen släpper så att marken blir lerig. Vårvinter är en ömtålig årstid.
Galonbyxor
Galonbyxor är vattentäta byxor, ofta av hängselmodell, som bärs utanpå annan klädsel, exempelvis en overall. De kan användas som regnkläder tillsammans med en regnjacka eller regnrock, men används också ensamma vid våta eller smutsiga aktiviteter. Normalt bärs gummistövlar eller annan vattentät fotbeklädnad tillsammans med galonbyxor, för att åstadkomma en komplett vattentät klädsel. Galonbyxor tillverkas vanligen i samma typer av material som regnkläder. Ursprungligen var galon ett varumärke för en speciell typ av vävburen plast, men ordet har fått allmän tillämpning. Galonbyxor är nu etablerat som benämning på vattenavvisande (hängsel-)byxor i allmänhet. Plagget är kanske mest använt som praktiska arbetskläder och fritidskläder, ofta till exempel vid fiske. De används också av barn, särskilt under höst, vinter och vår. På många förskolor och skolor är det obligatoriskt att föräldrar förser sina barn med galonbyxor som de skall använda vid utomhusvistelse i regnigt, vått och slaskigt väder. På sommaren brukar barnen ha galonbyxor vid regnigt väder.
