Väst (plagg)
En väst är ett ärmlöst klädesplagg som täcker överkroppen. Väst används framförallt av män eller pojkar till skjorta, kostym, smoking eller frack. I en av fickorna på västen placerades ofta förr ett fickur, ibland med en klockkedja som var fäst i ett av västens knapphål. Väst har också blivit ett lätt plagg för kvinnor eller flickor, som bärs med eller utan skjorta eller blus under. En jeansväst är en väst som är gjord i jeanstyg (denim). Alternativt är västen en jeansjacka som bäraren har klippt av ärmarna på. Västen bärs oftast ovanpå något annat plagg eller som ett sommaralternativ till jacka. Inom hårdrock och punkkretsar fästs även nitar och tygmärken på västarna. En storväst är snarast en ärmlös kavaj med rundkrage och som slutar nedanför stjärten och har knäppning hela vägen. Den är varmfordrad och har ett kraftigt yttertyg. Den användes fram till 1950-talet av personer som arbetade ute under den kalla årstiden.
Väderstreck
Ett väderstreck (östanvind) betecknar en riktning i horisontalplanet. Beroende på önskad noggrannhet delas horisonten in i 4, 8, 16, 32 eller 360 delar. När ännu större precision behövs, till exempel vid precisionsnavigering, anger man vinkeln mätt från nordriktningen mot höger. Så är till exempel ost 90 grader, syd 180 grader och väst 270 grader. Norr kan anges antingen som 0 eller 360 grader. Kardinalstrecken, de fyra huvudsakliga väderstrecken, är: norr, söder, öster och väster (nord, syd, öst, väst, eller, med gamla ackusativformer: nordan, sunnan, östan, västan). De två första anger riktningarna mot respektive från nordpolen och sydpolen. De två senare definieras som vinkelräta mot de två första, öster är riktningen 90 grader till höger om norr och väster är den 90 grader till vänster om norr. När man önskar större precision vid angivning av riktning använder man förutom de fyra kardinalstrecken också mellanriktningarna – interkardinalstrecken – nordost, sydost, sydväst och nordväst. Mellan de åtta nämnda väderstrecken finns väderstrecken nordnordost, ostnordost, ostsydost, sydsydost, sydsydväst, västsydväst, västnordväst och nordnordväst. Mellan de nämnda sexton väderstrecken finns ytterligare en indelning: nord till ost, nordost till nord, nordost till ost, ost till nord, ost till syd, sydost till ost, sydost till syd, syd till ost, syd till väst, sydväst till syd, sydväst till väst, väst till syd, väst till nord, nordväst till väst, nordväst till nord och nord till väst. Man har då 32 kompasstreck, även benämnda streck. De gamla latinska namnen på de fyra väderstrecken och även de dominerande vindarna är. De romanska språken har dock antagit de germanska språkens beteckningar. Detta skedde omkring 1600- till 1800-talet, och kan bero på att navigationstermer som "västnordväst" blir betydligt omständligare med latinska termer. I svensk allmogekultur har vindarnas väderstreck getts olika innebörder och förknippades med olika egenskaper. Nordanvinden eller nordan är en kall och ofta olycksbådande vind. Från motsatt håll kommer sunnan, en mild, ljum eller varm vind som också anses ge tur, lycka och välbehag (sunnanväder). Sunnanvinden nämns bland annat i visorna Sjösala vals och Flicka från Backafall av Gabriel Jönsson tonsatt av Gunnar Turesson. De två andra vindriktningarna kallas östan och västan. Västanvinden nämns i sången Hör hur västanvinden susar. Även riktningen på gökens galande har betydelse i folktron: södergök är dödergök, norrgök är sorggök, östergök är tröstergök och västergök är bästergök. Det är norm att norr är upp och söder ner på kartor. Tidigare har det dock varierat som syns på kartorna nedan av Gamla stan i Stockholm, med norr åt vänster, höger, ner respektive upp. boreal, norrut, som hör till norra hemisfären, även nordanvinden. oriental, österut, eller som hör till orienten. austral, söderut, som hör till södra hemisfären även sydlig vind. occidental, västerut, som hör till hesperiderna.
Studentkåren vid Högskolan Väst
Studentkåren vid Högskolan Väst (SHV) är studentkåren vid Högskolan Väst i Trollhättan. SHV representerar alla Högskolan Västs studenter i alla sammanhang där de är verksamma. SHV har flera arbetsområden som i stort kan summeras till Service, Utbildning, Näringsliv samt Event. SHV är medlem i Sveriges Förenade Studentkårer och samarbetar inom SFS även med Samverkande Studenter och det lösa nätverket OSS. VästSex är sexmästeriet vid Högskolan Väst i Trollhättan och är en 2005 grundad underorganisation till Studentkåren vid Högskolan Väst. VästSex är en sammanslagning av tre tidigare sexmästerier då högskolan var uppdelad på tre campus. De tidigare sexmästerierna var H.I.T.U.T.I.S. (Högskolan I Trollhättan/Uddevalla Teknik Institutionen Sexmästeri) i Trollhättan, UddaSex i Uddevalla och SexWän i Vänersborg. VästSex huvudsakliga uppgift är att anordna pubar, sittningar och andra tillställningar för studenter i studentkårens lokaler i Trollhättan. VästEko är programutskottet som utövar utbildningsbevakning och studiesociala aktiviteter för alla Ekonomi, Ledarskap och Politik studenter i Studentkåren vid Högskolan Väst (SHV). Vi representerar alla studenter som läser programmen: •Ekonom •Mäklarekonom •Personalekonom •Ledarskap Inom Detaljhandeln (LID) •Internationella Programmet för Politik och Ekonomi (IPPE). VästEkos galjonsfigur är kakmonstret. Tanken bakom kakmonstret är att ekonomer ofta är lite giriga och tjänar mycket pengar så de har råd att äta så mycket kakor de bara vill! VästEko arrangerar under året många studiesociala aktiviteter men även utbildningsnyttiga aktiviteter. Bland annat arrangeras förfester till stora fester, såpafotbollsturnering och den årliga julsittningen med FLINT. Vi arrangerar inspirationsdagar, spännande föreläsningar och Mäklarhörnan i samband med SHV:s arbetsmarknadsdag Inwest. Vi arrangerar också en deltävling varje vårtermin till den prestigefyllda tävlingen SM i Ekonomi. WYSIWYG är programutskottet för de datavetenskapliga utbildningarna på Högskolan Väst. Det representerar utbildningarna Data- och systemvetenskap med inriktning mot nätverk, Nätverksteknik med IT-säkerhet, Datateknik och programvaruutveckling, IT och systemdesign, 3D-animation, digitala media för design av upplevelser och lärande, samt magisterutbildningarna för nätverksteknik och programvaruteknik. Det är en underorganisation till Studentkåren vid Högskolan Väst och sysslar främst med utbildningsbevakning för ovan nämnda program. F.L.I.N.T är en förkortning för "Förenade Lantmätare, Ingenjörer och Några Tekniker" och Fred Flinta är deras galjonsfigur. Utskottet är ett underutskott till Studentkåren vid Högskolan Väst och riktar sig till de studenter som läser program och kurser under ingenjörsinstitutionen, med undantag för Nätverk och IT-säkerhet. Utskottets huvudsakliga syfte är att utöva utbildningsbevakning samt ordna studiesociala aktiviteter av olika karaktär. F.L.I.N.T. arbetar för att öka sammanhållning inom utskottet och bland teknikstudenterna samt att öka sammanhållningen och relationen med andra utskott. FLINT är ett kårutskott som bildades som en sammanslagning av de dåvarande utskotten MONSTER och FLIS år 2010. Sjuksköterskornas programutskott vid Högskolan Väst startades 2010 och är programutskottet som tar hand om alla som läser Sjuksköterskeprogrammet, Specialistsjuksköterska eller Socialpsykiatrisk vård. Även fristående kurser inom ämnet vård och hälsa tillhör oss. SPRUT arbetar med utbildningsbevakning för att alla program och kurser skall hålla en hög kvalitet. Detta gör vi t.ex. via studentrepresentanter i skolans olika råd, bl.a. Programrådet och SLUG (Strategisk lednings- och utvecklingsgrupp). PEKÅ är det nyaste utskottet på SHV. PEKÅ är en sammanslagning av PUFF och VästEko som hände sommaren 2019. PEKÅ har alla samma program som föregångarna PUFF och VästEko. deras nya gemensamma maskot är Sully frrån Monsters Inc.
Flytväst
En flytväst är ett plagg, oftast tillverkat av syntetiska fibrer, med innehåll som hjälper bäraren att flyta. Det finns olika slags flytvästar, till exempel räddningsvästar, seglarvästar samt kanot- och kajakvästar. Även flytoveraller och motsvarande plagg är mycket populära, men kan vara problematiska. En del flytplagg är avsedda att användas där hjälp finns snabbt tillgänglig, andra i mer krävande förhållanden. Man bör vara medveten om att flytvästens lyftkraft är ganska liten eftersom den endast är avsedd att hjälpa till att lyfta en människokropp som har ungefär samma densitet som vattnet så mycket att personen utan ansträngning kan hålla huvudet över ytan. En flytväst märkt "för kroppsvikt upp till 50 kg" har i de flesta fall en lyftkraft på cirka 5 kg. Man klarar alltså inte av att simma med särskilt mycket last även om man tar på sig en flytväst. Flytvästar och andra flytplagg behandlas i den internationella standarden ISO 12402:2006 och delas där in i grupper för olika användningsområden. Tidigare gällde standarden EN 393, EN 395, EN 396 och EN 399, innan dess i Sverige konsumentverkets regler och fram till 70-talet VDN-märkning. Dessutom innehåller standarden avsnitt om livvästar för havsgående fartyg (ISO 12402-1), material och tillbehör (ISO 12402-7 och -8), testmetoder (ISO 12402-9 och avsnitt i de övriga delarna) och val och användning av utrustningen (ISO 12402-10). Klasserna 50, 100, 150 och 275 benämns enligt hur många newton (N) plaggets lyftkraft nominellt skall vara. 50 N kan hålla 5 kg (fem liter människokropp) ovanför ytan. Den verkliga lyftkraften varierar dock beroende på storlek, till exempel så att flytvästar för barn har betydligt mindre lyftkraft än den nominella. Standarden ISO 12401 behandlar selar och säkerhetslinor för arbete på däck i fritidsbåtar, vilka ibland integreras med flytvästarna. Den tidigare standarden var EN 1095. De traditionella flytvästarna innehåller ett fast ämne som är lättare än vatten, vanligen cellplast såsom polyeten eller PVC, tidigare till exempel kork. På senare år har det blivit vanligt med uppblåsbara räddningsvästar, som fylls med gas ur ett tryckkärl vid behov. Innan sådana flytvästar aktiverats är de betydligt mindre än traditionella flytvästar. Uppblåsbara räddningsvästar är vanligen i klasserna för krävande förhållanden, 150 N eller mera. De uppblåsbara västarna har en patron med koldioxid eller annat ämne som i gasform kan fylla västen och vanligen en ventil med en cellulosatablett eller annan anordning som utlöses då flytvästen hamnar under vatten. Ventilen kan också utlösas manuellt genom att dra i ett snöre eller flytvästen blåsas upp med munnen. Ventilen kan ha en säkring som hindrar oavsiktlig aktivering. Uppblåsbara västar kräver regelbunden kontroll och service. Vissa delar måste bytas ut regelbundet och efter användning eller oavsiktlig aktivering. Uppblåsbara västar ställer också större krav på att användaren kan använda dem på rätt sätt – till exempel kan de vara farliga då de utlöses om man har kläder ovanpå dem. Räddningsväst är en flytväst som är i 100-klassen eller högre. Räddningsvästar har krage som ser till att hålla huvudet över vattenytan, reflexer, grenband, och visselpipa. Västen måste även klara av att i allmänhet vända en medvetslös person till ryggläge för att bli godkänd enligt ISO-reglerna. Räddningsvästar i 100-klassen klarar inte att hålla en medvetslös persons mun och näsa över vatten i grövre sjögång eller att säkert vända en person med tyngre kläder. Social- och hälsovårdsministeriet ansåg i sitt utlåtande om flytoveraller att de inte bör skaffas för användande i arbete eller användas i arbete. Räddningsväst klass 275 (ISO 12402-2), för alla vatten och alla förhållanden. Räddningsväst klass 150 (ISO 12402-3), för alla vatten, men inte säker tillsammans med tung eller vattentät klädsel. livvästar och flythjälpsplagg för speciella ändamål (ISO 12402-6).
Säkerhetsväst
Säkerhetsvästar för ridsport introducerades i Sverige för drygt 25 år sedan av företaget Kefly AB. De första säkerhetsvästarna var väldigt mjuka och avsedda framförallt för jockeys inom galoppsporten. Sedan Beta-organisationens regler kom 1995 har dagens design och funktionalitet för säkerhetsvästar påverkats. Den 1 juli 1995 kom den standard på skyddsvästar som gällt fram tills i år. Standarden är utformad av BETA – British Equestrian Trade Association. BETA 2009-standarden började gälla den 1 mars 2009. BETA 2009-standard harmonieras med den nya Europeiska standarden EN 13158 som gäller "Protective Jackets, Body and Shoulder Pads for Horse Riders". Nivå 1-västen är tillverkad för att uppfylla viktrestriktionerna som gäller för licensierade jockeys under löp. Västen är inte avsedd för användning vid vanlig ridning eftersom den ger ett avsevärt mindre skydd än nivå 2 vilket anses vara minimum för normalridning. Den nya standarden är baserad på –95 års BETA-standard, men har uppgraderats. Några av ändringar är. Färger på etiketterna, som visar i vilken klass västarna är godkända, har också ändrats till följande. Västar godkända enligt nivå 2 ligger ungefär mittemellan BETA-95 standard klass 1 och 2, medan nivå 3 är lika med klass 3. Alla tillverkare av västar måste låta testa sina produkter en gång per år. Västar godkända enligt BETA –95 kunde testas till och med september 2000 och tillstånd att tillverka västar med den standarden gällde därefter 1 år, alltså längst till och med september 2001. Därefter tillverkas västarna enligt den nya standarden, BETA 2009. Västar med BETA –95 standard finns fortfarande att köpa i affärerna. De är också godkända för tävling. Nivå 3: Lila 2000 – skydd som ger ett skydd som anses tillräckligt för ridning, tävling och arbete med hästar. Nivå 2: Brun 2000 – skydd som ger ett lägre skydd än nivå 3 och som anses tillräckligt endast i lågrisksituationer. Nivå 1: Svart 2000 – skydd som ger ett lägre skydd än nivå 2 och som anses tillräckligt endast för licensierade jockeys. Säkrare "knäppning" så att västen inte öppnas ofrivilligt vid ex.vis en avfallning. Större storlekssortering. Färgade säkerhetsmarkeringar så att ryttaren/ bäraren ej kan justera västen på ett felaktigt sätt. Nivå 1 – svart/vit märkning – rekommenderas endast till jockeys. Nivå 2 – brun märkning – västar som erbjuder skydd motsvarande en nivå emellan nivå 1 och 3. Nivå 3 – lila märkning – västar som erbjuder det bästa / högsta skyddet lämpligt för alla sorters ridning.
