Biluthyrning
Biluthyrning är uthyrning av bilar till kunder. Biluthyrning finns framför allt vid knutpunkter som flygplatser, hamnar och järnvägsterminaler, dit många turister och affärsresenärer kommer. Många biluthyrningsfirmor använder sig av klassificeringskodningen ACRISS, där en kod på fyra bokstäver beskriver fordonets storlek, karosstyp, växellåda (manuell eller automat) och huruvida bilen har luftkonditionering. Vid bilhyra utomlands är det viktigt att boka bil innan avresa för bäst priser med försäkring, som vissa sidor erbjuder. Att boka försäkring på plats kan lätt bli en mycket dyr historia. För att få lov att yrkesmässigt hyra ut motorfordon i Sverige krävs ett tillstånd av Transportstyrelsen. Denna får man efter genomgången kurs och godkänd tentamen hos Biluthyrarna Sverige eller annan auktoriserad utbildare. Man skiljer på uthyrning av lätta fordon (totalvikt upp till 3500 kg, inkl husbilar även om de väger mer) och tunga fordon (övriga fordon med totalvikt över 3500 kg, t.ex. tung lastbil och buss). Att bedriva yrkesmässig uthyrning av motorfordon utan tillstånd är ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år. Uthyrning av släpfordon och andra fordon utan motor (t.ex. cyklar) kräver inget tillstånd. Leiebilpriser.no - Reiseblogg, information och reisetips om hyrbilar i hela världen. Transportstyrelsens information om yrkesmässig biluthyrning.
Sälen-Scandinavian Mountains flygplats
Sälen-Scandinavian Mountains flygplats är en flygplats vid Mobergskölen intill Rörbäcksnäs, Dalarnas län i svenska Sälenfjällen. Driftbolaget marknadsför flygplatsen som Scandinavian Mountains Airport. Den tidigare flygplatsen byggdes 1972 och ägdes av Sälenfjällens flygklubb och den byggdes ut 2005 till 1199 meters längd. Under 2017-2019 byggdes den om till en flygplats för flygplan på upp till 200 passagerare, som flyger in skidturister till Sälen och Trysil. 2017 låg den närmaste reguljära svenska flygplatsen i Mora cirka 100 km från Sälenfjällen. Den närmaste flygplatsen från Trysilfjellet på den norska sidan var då Gardermoen som ligger 170 km bort. År 2018 las dock trafiken på Mora flygplats ned för daglig trafik, och 2019 för en linje en gång i veckan från Ängelholm för resenärer till Sälen. Utbyggnaden av flygplatsen innebar förlängning av landningsbanan till 2500 meter. Ägaren till flygplatsen är Scandinavian Mountains Airport AB, som ägs av företag i regionen, bland annat skidanläggningar, och Malungs och Trysils kommunala turistbolag. Regeringen beslutade den 3 april 2014 att bidra med 250 miljoner kronor i investeringsstöd till den planerade flygplatsen. Bygget planerades starta sommaren 2016, även om vissa förseningar orsakats av Trafikverket avseende bland annat vägar och EU-godkännande av stödet. Byggstart blev i augusti 2017. Asfalteringen av landningsbanan blev klar i oktober 2018. En ny väg byggdes söder om flygplatsen mellan Rörbäcksnäs och Hundfjället, där den gamla (W1053) stängdes för att den korsar den nya landningsbanan. Flygplatsen togs i drift med ankommande flyg den 22 december 2019. Terminalbyggnaden har 6 000 m² med fyra gater (utgångar, inga gångbryggor). Det finns en restaurang och en butik efter säkerhetskontrollen, och ett enkelt automatcafé i yttre hallen. De viktigaste resmålen är Sälenfjällen (bilavstånd 10-25 km), Kläppen (45 km) och den norska skidanläggningen Trysilfjellet (avstånd 45 km) samt Idre Fjäll (120 km). Det finns transferbussar, biluthyrning och taxi, som alla behöver förhandsbokas. Sökfråga på wikidata efter rådata.
Kraków-Balices flygplats
Kraków-Balices flygplats (officiellt namn: Międzynarodowy Port Lotniczy imienia Jana Pawła II Kraków-Balice, efter Johannes Paulus II) är en internationell flygplats i Kraków, Polen. IATA-kod: KRKICAO-kod: EPKK Antal banor: en (07-25), längd 2 550x60 meter (8366 ft), höjd 241,3 m ö.h. (791 ft)ILS: Bana 07, ILS HDG 074°, 110,300 MHz koordinater: 50°04'39.83'' N 19°47'05.41'' E Flygtornets anropsfrekvens (TWR): 123,250 MHz. OBS! Skall inte användas vid verklig navigering då uppgifterna ovan kan ändras. Antal passagerare: 3 014 060 (2011), 3 068 199 (2007), 2 367 257 (2006), 1 586 130 (2005), 841 123 (2004), 593 214 (2003), 500 852 (2002), 549 298 (2001), 517 015 (2000). Antal flygplansrörelser (start och landningar): 32 803 (2011), 39 322 (2006), 34 313 (2005), 26 171 (2004), 17 029 (2003), 15 290, (2002), 16 674 (2001), 15 288 (2000). Största operatörer (2011): Ryanair (40,7%), EasyJet (14,3%), LOT (12,6%), Lufthansa (10,4%), Norwegian (5,8%), Czarter (5,7%). Under 2011 uppgick antalet passagerare till 3 014 060, att jämföra med åren innan då antalet passagerare uppgick till 2 863 996 (2010) och 1 586 130 (2005). Det är en fenomenal uppgång och flygplatsen har inte hunnit expandera i den takt som skulle behövas för att ta emot så många passagerare. Under år 2006 och 2007 har större om- och tillbyggnader genomförts, bland annat har en ny inrikesterminal byggts och tagits i bruk. Utrikesterminalen har anpassats till att kunna hantera passagerare från respektive utanför Schengenområdet. Krakóws ökade popularitet som turistort och öppnandet av flera lågprislinjer (bland annat Ryanair, Easyjet, och Norwegian) de senaste åren har bidragit till den mycket kraftiga ökningen av antalet passagerare. Som följd av detta planeras en utbyggnad av ytan för uppställningsplatser för flygplan från 9,4 till 15 hektar samt en utbyggnad av parkeringen till ett parkeringshus. En utbyggnad av utrikesterminalen är också planerad. En modernisering av flygplatsens brandkår samt en ny inrikesterminal är nyligen (2007) genomförd. I bägge terminalerna finns bland annat kaféer, restaurang, taxfreebutik, växlingskontor, bank, tidningsstånd och biluthyrning. Sedan 28 september 2015 finns det direkt tågförbindelse Kraków Airport-Kraków Główny (Centralstationen). Resan tar ca 20 min och tågen avgår var 30:e min. Den redan befintliga snabbspårvägen går för närvarande inte ända fram till själva flygplatsen utan stannar c:a 200 meter från entrén, bussar slussar gratis passagerare till/från snabbspårvägen. En förlängning av denna linje så att dess hållplats är precis intill själva terminalen är planerad. En enkel resa tar c:a 15 minuter. Busslinje nummer 292, 902 samt 208 trafikerar flygplatsen. En enkel resa tar mellan 35 och 40 minuter. Taxi finns normalt att tillgå och tar till centrum c:a 15-20 minuter. Man bör vara noga med att kolla att taxametern är igång. Resan borde inte kosta mer än 100 złoty , förutsatt att man inte valt att resa långt utanför centrum, tex. området Nowa Huta. Taxi är allmänt mycket billigt i Polen.
Vardø flygplats, Svartnes
Vardø flygplats, Svartnes (norska: Vardø lufthavn, Svartnes) är en regional flygplats belägen cirka 2,5 kilometer sydväst om Vardø i nordligaste Norge. Flygplatsen är Norges östligaste. Den ägs och drivs av Avinor. Det finns avgiftsfri parkering och biluthyrning på flygplatsen. Taxiservice finns också tillgängligt. Inga flygbussar eller serviceutbud finns.
Släktbaserat kriminellt nätverk
Ett av de släktbaserade nätverken är baserade i Södertälje och var föremål för en omfattande polisinsats under början av 2010-talet under benämning Operation Tore. En av de släkter som pekas ut i polisens så kallade klanrapport är släkten Fakhro som tillhör folkgruppen Mhallami, med ursprung i Mardin-provinsen i Turkiet och Libanon. I Sverige är den främst verksam i Malmö, men även i Helsingborg, Trelleborg, Bjuv, Göteborg och Arlöv. De är främst kända för en släktfejd som pågick under tidigt 00-tal. Sex bröder från släkten Fakhro har genom en bluff fått miljonavtal i fyra skånska kommuner, med hjälp av bland annat falska cv:n och referenser. Enligt polisen är familjen sedan flera år tillbaka en av de mest framträdande släktbaserade kriminella nätverken i Malmö. Två falanger inom Fakhro klanen har varit i konflikt med varandra 2006-2012, där den tidigare konflikten bland annat omfattade flera mordförsök, fem rättegångar och ett femtiotal polisanmälningar. Familjen har liksom Ali Khan-klanen kopplingar till Tyskland. Klankriminella organisationer är framförallt aktiva i Berlin Bremen, Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen och domineras av grupper med härkomst i Libanon och Turkiet. De kriminella klanernas ursprungliga medlemmar kom till Tyskland som flyktingar efter Inbördeskriget i Libanon bröt ut 1975. De fick asyl och fördelades på olika förbundsländer, framförallt Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Bremen. Under 2018 genomfördes i Tyskland 45 rättegångar med 654 misstänkta som klassades som klankriminalitet, vilket representerade 8,4% av årets alla rättegångar inom organiserad brottslighet. Drygt hälften av rättegångarna berörde narkotikabrott och runt en fjärdedel (12) rörde egendomsbrott av olika slag. Kriminella klanmedlemmar verkar försöka tillskansa sig vissa områden i landet. Poliser möts ofta av öppen fiendskap, höga och omedelbart visade aggressionsnivåer, respektlöshet och våldseskalation. Medan arabiska klaner är omskrivna kommer den största gruppen gängkriminella i Berlin ifrån Östeuropa. Sommaren 2018 beslagtog myndigheterna 77 fastigheter, som tillhörde Remmo-klanen(de) i Berlin. I februari 2019 var mellan åtta och tio kriminella klan-nätverk aktiva i Berlin. De är framförallt aktiva i stadsdelarna Neukölln, Wedding, Moabit och Kreuzberg. Enligt grundskoledirektör Astrid-Sabine Busse vill familjerna vare sig yrkesarbeta eller integreras i det tyska samhället. I april 2019 skapade Berlins myndigheter Zentrum für Analyse und Koordination zur Bekämpfung krimineller Strukturen (ZAK BkS) som sorterar under Landeskriminalamt(de) 7. Enheten tjänar som kontaktpunkt för regionala, federala och internationella organisationer som arbetar mot klankriminalitet. Tidigare var poliser försiktiga med att närma sig klanernas fordon om de var omringade av klanmedlemmar och parkerade vid stoppförbud, emellertid ändrade polisen taktik till att dela ut böter uppbackade av ett hundratal poliser vid behov. Lyxbilar kontrolleras för trafikfarlighet eller för oklara ägarförhållanden och riskerar då att konfiskeras. Under året 2020 uppskattades att 388 personer tillhörde klankriminella grupper 31 december och 1013 lagbrytelser identifierades fördelade på 291 misstänkta. Av de misstänkta var 15 kvinnor. Huvuddelen av förbrytelserna gällde trafikförseelser (139), narkotikabrott (130), våld (118) och stöld (100). Klankriminella grupperingar visade kopplingar till motorcykelgäng, dörrvakter, kampsportare och rappare samt till näringsverksamheter som vattenpipekaféer, andrahandsbutiker, juvelerare och biluthyrning. Myndigheter beslutade att likvidera två av de fastigheter som beslagtogs 2018. Under året blev tre fenomen av betydelse. I Bremen uppskattas klanmedlemmarna räkna 3500 totalt i kretsen runt Miri-klanen, varav 1800 har varit misstänkta i fall som rör allt mellan butiksstöld till dödligt våld.
Kalmar Öland Airport
Kalmar flygplats (IATA: KLR, ICAO: ESMQ) är en regional flygplats och ligger cirka 4 kilometer väster om Kalmar centrum strax intill väg E22. Driftbolaget marknadsför flygplatsen som (Kalmar flygplats) Kalmar Öland Airport. Frekvensen till flygledartornet är 130,805 MHz. Flygplatsen är en före detta militär flygbas, och har sin rötter och historia från Kalmar flygflottilj (F 12), som sattes upp den 1 juli 1942 vid Stora Törneby gård väster om Kalmar. Egendomen hade förvärvats av Kalmar stad år 1937, med tanke på en framtida flygplats. Under år 1940 förhörde sig Flygvapnet om att få ta den då påtänkta flygplatsen i anspråk för militärt bruk. Efter ett snabbt beslut drätselkammaren, kom Kalmar stad att överlåta hela Törneby egendom utan kostnad Kunglig Maj:t och Kronan. Vilken fick full äganderätt så länge permanent militär verksamhet skulle bedrivas där. Utöver Törneby, köpte staten även delar av Ebbetorp, Elverslösa och Skogstorp. I samband med att flottiljen omorganiserades till jaktflottilj år 1947, anlades den första permanentbelagda rullbana, vilken var färdig att ta i bruk år 1948. Den 14 april 1957 öppnades flottiljens bana 05-23 på försök för civiltrafik. Då Linjeflyg startade sin första reguljära linje, Stockholm - Kalmar. I november 1961 beslutade regeringen att flottiljflygplatser får användas för civiltrafik. Kalmar flygplats blev med det första flottiljflygplats i Sverige att även användas civilt. Våren 1975 beslutade riksdagen om en avveckling av de två flottiljadministrationerna Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping och Kalmar flygflottilj (F 12). Flottiljens markinnehav i Kalmar utgjorde vid den tidpunkten cirka 400 hektar. Vidare disponerades ett markstridsområde om cirka 275 hektar, ungefär 30 km sydväst om Kalmar, samt målplatsen på Öland som omfattar cirka 275 hektar arrenderad mark. Flottiljen hade två rullbanor, en i nordväst—sydostlig riktning (2 300 m lång) och en i nordost—sydvästlig riktning (2 000 m lång). Flottiljen sysselsatte då 370 personer och cirka 400 värnpliktiga. Efter att flottiljen avvecklades den 30 juni 1980, övergick kvarvarande verksamhet inom flottiljområdet som detachement till Blekinge flygflottilj (F 17). Kvar i Kalmar fanns flygverkstaden och Väderskolan. I samband med försvarsbeslutet 1982 överfördes Väderskolan från den 1 januari 1983 till Krigsflygskolan (F 5), och flygverkstaden i Kalmar och annan kvarvarande verksamhet på flottiljområdet avvecklades i sin helhet. Efter att Flygvapnet lämnat flygplatsen övertogs den och drevs av Luftfartsverket (LFV), och sedan dess används flygplatsen enbart för civilt flyg. En helt ny terminal invigdes i augusti 1984 på fd F12:s område. Den 1 januari 2007 övertog Kalmar kommun driften av flygplatsen och har sedan dess fortsatt driften av flygplatsen genom bolaget Kalmar Airport AB. Driftbolaget kallar sedan februari 2013 flygplatsen Kalmar Öland Airport. SAS flyger med Boeing 737, ATR 72, Airbus A320 och CRJ-900 till Arlanda och BRA med ATR 72 till Bromma. Researrangörer: Fritidsresor och Ving. År 1945 bildades här den lokala flygklubben Kalmar Flygklubb. Där man kan ta sitt flygcertifikat i klubbens flygskola. På flygplatsen huserar också Kalmar Segelflygklubb som har funnits sedan mitten på 1940-talet. Det förekommer också affärs-, taxi- samt privatflyg. Informationsdisken är belägen i avgångshallen. I avgångshallen finns även restaurang (landside) och taxfreebutik (airside). Sökfråga på wikidata efter rådata. Buss - Lokaltrafiken (Kalmar Läns Trafik) linje 402 förbinder flygplatsen med Kalmar centrum. Taxi och Flygtaxi (förbokas) finns att tillgå. Biluthyrning finns att tillgå (firmor: Sixt, Avis, Europcar samt Hertz). Korttids- och långtidsparkering finns (båda är avgiftsbelagda). För charterresenärer finns en särskild parkering.
Einar Hellsén
Einar Lorentz Hellsén, född 19 januari 1893 i Söderala församling, Gävleborgs län, död 29 mars 1971 i Göteborgs Vasa församling, var en svensk företagsledare. Hellsén var anställd i Norrländska Automobilaffären i Bollnäs 1910–1913, startade tillsammans med en bror bilskola i Söderhamn 1913 och egen bilskola i Halmstad 1918. Han övergick därefter till bilhandeln, blev auktoriserad återförsäljare för Ford Motor Company 1923 och var under flera år representant för General Motors. Han startade Bil och Truck i Göteborg 1929 och blev verkställande direktör och innehavare då firman ombildades till aktiebolag 1930 och behöll denna post till 1963. Han var ensamförsäljare för Volvo inom Göteborgsdistriktet från 1938. Hellsén startade även Hansson och Lundbom Motor AB (inom båtbranschen) 1952, Intercar AB (biluthyrning) 1960 och var innehavare av Fastighets AB Lützen från 1938. Han var styrelseledamot i AB Bil och Truck, ordförande i Göteborgs bilverkstäders förening, ledamot av centralstyrelsen och arbetsutskottet i Svenska automobilhandlarförbundet och styrelseledamot i Bilverkstädernas arbetsgivareförbund 1935–1963. Han var generalkonsul för Honduras i Göteborg sedan 1950.
Veddesta (område)
Veddesta är ett område i kommundelen Barkarby-Skälby inom Järfälla socken i Järfälla kommun. Området har sitt namn efter Veddesta gård som fanns här fram till 1983. För närvarande (2020) utarbetas ett omfattande program med syfte att förvandla Veddestas industriområde till en blandstad som inrymmer 4 000 till 5 000 nya bostäder. Veddesta by fanns troligen redan under tidig vikingatid. Ett par hundra meter sydväst om gården ligger Fruns backe med ett stort gårdsgravfält bestående av över 70 synliga gravar. Det äldsta bevarade dokumentet om Veddesta är ett pergamentbrev från 1485, där man talar om försäljningen av ett jordområde som tillhörde Veddesta. På 1880-talet omfattade Veddesta 3 mantal. Gården Veddesta, med undantag av ett område söder om gården, köptes 1955 tillsammans med Äggelunda gård av Järfälla kommun. Veddesta och Äggelunda sammanlades 29 januari 1959 till kommunområdet Veddesta. Det resterande området köptes av kommunen 1964, samma år lades jordbruket ner. Det var då en inspektor och tre lantarbetare anställda, som arbetat på gården sedan 1930-talets mitt. Veddesta gårds huvudbyggnad låg strax öster om Fruns backe ungefär i hörnet vid dagens Veddestavägen / Saldovägen. Veddesta är ett utpräglat industriområde som ligger nordväst om Barkarby pendeltågsstation. I Veddestas industriområde har bland annat Postnord en terminal och företaget Sandvik AB är etablerat här. Företag verksamma inom bilservice är vanligt förekommande, allt från däckservice, bildelar och plåt- och lackreparationer till biluthyrning och åkeritjänster. Här finns många företag inom varierande kategorier av sällanköpshandel såsom kyl- och värme, byggkeramik och badrumsprodukter men även inom traditionell sällanköpshandel som elektronik och möbler. I södra Veddesta finns även Komethallen med golf och badminton och Veddestavallens idrottsplats. Den täta bebyggelsen bryts av två större grönområden: Fruns backe med ett större gravfält och Kvarnbacken med lämningar efter en väderkvarn som tillhörde Veddesta gård. I Veddesta centrum fanns ett mindre köpcentrum med flera lågprisbutiker. År 2015 förvärvade Nordr (fd Veidekke Eiendom) hela anläggningen med avsikt att bygga 1 200 bostäder. Veddesta centrum revs helt till hösten 2020. Den nuvarande Veddestavägen som är genomfartsled i området var tidigare en smal väg, som skilde Veddesta gårds mangårdsbyggnad från ekonomibyggnaderna. Vägen har breddats kraftigt och endast rester av den en gång praktfulla gårdsallén finns kvar. Andra gator i området är uppkallade efter kontors- och faktureringstermer, som Kontorsvägen, Saldovägen, Fakturavägen och Girovägen. Järfälla kommun fastställde år 2017 två nya detaljplaner (etapp I och II) för Veddesta. Syftet med etapp I är att ge förutsättningar för Veddesta att utvecklas till en blandstad som inrymmer bostäder, kontor, service och andra verksamheter samt att ta tillvara och utveckla goda kollektivmöjligheter. Totalt planeras för omkring 4 000 till 5 000 nya bostäder och höghus med upp till 32 våningar. Etapp II skall möjliggöra exploatering i form av ett sjukhus samt äldreboende, trygghetsboende, studentbostäder eller annan typ av bostäder.
