Meccano
Meccano är en modellbygglåda som består av återanvändbara metalldelar, plattor, balkar, hjul, axlar och kugghjul, med muttrar och skruvar för att sätta ihop delarna. Byggsystemet är väldigt mångsidigt och kan användas till olika typer av modeller. Meccano uppfanns av Frank Hornby 1901 i Storbritannien och tillverkades av det brittiska företaget Meccano Ltd mellan 1908 och 1980. Numera tillverkas det i Frankrike och Kina. År 1901 uppfann och patenterade butiksbiträdet Frank Hornby en ny leksak som kallades för Mechanics Made Easy (ungefär förenklad mekanik),. vilken baserades på maskinteknik. Leksaken bestod av metalldelar i litet format: plattor, balkar, hjul, block, kugghjul och axlar som sattes ihop med hjälp av muttrar och skruvar. Hålen i delarna var 12,7 mm ifrån varandra och var 4,2 mm i diameter, axlarna 4 mm och skruvarna och muttrarna cirka 4 mm. Allt som behövdes för att sammansätta delarna var en skruvmejsel och en skiftnyckel. Det var i praktiken mer än en leksak, då den lärde ut mekaniska principer med användning av hävstänger och kugghjul. Delarna tillhandahölls från början av fristående tillverkare, men då efterfrågan blev större än tillgångarna startade Hornby en egen fabrik på Duke Street i Liverpool. När bygglådorna blev allt mer populära blev de så småningom kända som Meccano (tros ha kommit från make and know, skapa och förstå) och började säljas över hela världen. I september 1907 registrerade Hornby Meccano som ett varumärke och i maj året därpå grundade han Meccano Ltd. En ny fabrik öppnades på Binns Road 1914, vilket kom att bli Meccano Ltd:s högkvarter de kommande sextio åren. Så småningom startade Hornby fabriker även i Frankrike, Spanien och Argentina. De första bygglådaorna hade delar som var grova, metalldelarna hade ett överdrag av tenn, de hade inga rundade kanter och de var inte särskilt stabila. Tack vare förbättrade produktionsmetoder hade kvaliteten och utseendet på delarna förbättrats avsevärt 1907. Metallen kom i tjockare stål, med rundade kanter och hade istället för tenn ett överdrag av nickel, medan kugghjulen var gjorda i mässing. De första bygglådorna med namnet Meccano numrerades som nummer 1–6 och 1922 kom den hittills största bygglådan, som fick nummer 7. År 1926 var patentet 25 år gammalt, och för att fira detta introducerade Hornby Meccano in Colours (Meccano i färg) med de karakteristiska röda och gröna delarna. Till en början hade plattor en ljus röd ton och delar som balkar och liknande var klargröna. Det följande året bytte man dock färger och istället fick plattorna vinröd färg, balkar fick en mörkare grön ton, medan kugghjulen fortfarande hade sin mässingsfärg. År 1934 förändrades färgerna igen. Vissa delar blev guldfärgade och andra blå med gulddetaljer. De nya färgerna fanns bara tillgängliga i Storbritannien ända fram till andra världskrigets slut 1945. De gamla rödgröna delarna producerades fortfarande för export och återinfördes i Storbritannien efter kriget. I Sverige är Jan Myrdal känd som en stor vän av Meccano, och en av hans otaliga böcker heter En meccanopojke berättar: Eller anteckningar om ett borgerligt förnuft. År 1934 ersattes de nio varianterna av Meccano (numrerade 00 till 7) med elva nya varianter med de nya namnen 0, A–H och K och L. Den gamla nummer 7 fick det nya namnet L och anses bland entusiaster ofta vara den bästa bygglådan. År 1937 ersattes de alfabetiska namnen med numren 0–10 och L ersattes av den mindre nr 10. Trots att 10 var mindre i storlek jämfört med L blev det Meccanos flaggskepp och förblev i princip så tills produktionen upphörde 1992. Tillbehörssatser började tillverkas som utökade ens system till "nästa nivå". Dessa bygglådor fick namnen 1A till 9A och exempelvis 6A gjorde om en 6-sats till en 7-sats. År 1955 fanns bygglådorna 00–10 såväl som tillbehörssatserna 00A till 9A. År 1961 introducerades även en "mekanismsats" och en "kugghjulssats". År 1962 togs bygglåda 00 ur produktion.
Märklin
Märklin (Gebr. Märklin och Cie GmbH) är en tysk leksakstillverkare, grundad år 1859 av Theodor Friedrich Wilhelm Märklin, med huvudkontor i Göppingen. Till en början tillverkade man främst tillbehör till dockhus, ångmaskiner och kraftiga leksaker i gjutjärn. Med tiden kom man att bli mer känd för tillverkningen av modelltåg och idag utgör huvuddelen av produktionen modelltåg och modelljärnvägar. För vissa är namnet Märklin synonymt med modelljärnväg. Företaget fick stora ekonomiska problem under slutet av 2000-talet och den 4 februari 2009 ställde företaget in betalningarna. Den 6 februari samma år begärdes företaget i konkurs, och drevs vidare av en konkursförvaltare. Denne meddelade dock i juli 2010 att företaget åter gick med vinst, trots att inget nytt kapital tillkommit. År 1891 började man tillverka ett urverksdrivet leksakståg med skenor som gick att sätta ihop till olika spårplaner, vilket blev en succé. Senare kom en eldriven variant där modelltåget drevs med 110 volt och skenorna kopplades direkt till vägguttaget, något som självklart ledde till att barnen emellanåt fick kraftiga stötar när de lekte med tåget. 1926 kom en ny variant med en transformator som ledde ut 20 volt till skenorna och därför inte riskerade barnens liv. 1935 skedde en viktig förändring då man satsade på mindre modelltåg än tidigare och introducerade ett system med lok, vagnar och skenor i skala 00, 1:76. Tre år senare blev det möjligt att fjärrstyra körriktningen och samma år kom kontaktledningen som gjorde det möjligt att köra flera tåg oberoende av varandra på samma sträcka. I princip är dessa system fortfarande kompatibla med dagens modelltåg, även om man senare bytte skalan på lok och vagnar från 1:76 till 1:87, H0, och dagens modeller har olika finesser som kommit med framför allt digitalteknikens intåg. Av de olika skalor man tidigare haft tillverkning i återstår numera 1, H0 och Z. Det klart största sortimentet finns i H0. Bland Märklins övriga tillverkning märks bland annat metallbyggsatser av Meccano-typ, fint detaljerade ångmaskiner och bilbanor med namnet Märklin-Sprint, vilka utmärktes av nästan samma känsla och kvalitet som modelltågen. Tillverkningen av de senare lades ner 1982 då lågprismärken konkurrerade ut Märklin på detta område. Det system Märklin använder sig av i H0 utmärker sig bland modelltågstillverkare genom att använda ett speciellt system för att strömförsörja tågen. Alla andra större tillverkare använder ett system med likström och två räler (plus och minus), men Märklin använder ett växelströmssystem med punktkontakter som sticker upp ur sliprarna. Punktkontakterna är kopplade till fasen. Under loken och i vissa fall vagnarna finns en så kallad släpsko som står i kontakt med punktkontakterna. Rälerna är kopplade till nollan. Vid drift används en reglerbar växelspänning. Den kan regleras mellan cirka 5 Volt och 16 Volt. För att växla körriktning ges en spänningsstöt på cirka 24 Volt som påverkar ett speciellt relä i loket. Spänningsstöten medför att reläet växlar kontakt mellan de två fältlindningarna för fram- respektive backgång. Fördelarna med Märklin-systemet är den exceptionellt goda elektriska kontakten och tåligheten mot smuts och oxider på spår och punktkontakter samt enkelheten vid byggande av till exempel vändslingor. Nackdelen är en något högre ljudnivå vid gång samt en lägre grad av realism i lokens undersidor. Före 1953 tillverkades plåtskenor med heldragen mitträl på ovansidan, men detta år introducerades en mer realistisk skena där ledaren satt på undersidan och hade piggar som stack upp ur banvallen. Skenan fick samtidigt en mer realistisk brun målning. Denna skena brukar kallas M-skenan och tillverkas inte längre. M-skenan tillverkades i ett flertal olika varianter fram till år 2001. Förutom raka och böjda bitar finns ett antal olika växlar, korsningar, broar, järnvägsövergångar och annat till de olika skentyperna.
