Trädgårdsböcker

Synnerligen intressant om Trädgårdsböcker


Ulrika Widmark

Karin Ulrika Widmark, född 19 november 1903 i Söderhamn, död 23 september 1987 i Nacka, var en svensk barnboksförfattare, översättare folkskollärare och bokillustratör. Widmark var dotter till majoren Einar Widmark och hans kusin Signe Widmark (dotter till Olof Widmark). Hon blev student i Uppsala 1922, avlade folkskollärarexamen i Kalmar 1924, tjänstgjorde 1924–1927 på Frimurarebarnhuset vid Kristineberg i Stockholm och var därefter anställd vid Stockholms folkskolor. Som illustratör bidrog hon med illustrationer till några av böckerna i Barnbiblioteket Saga. Ulrika Widmark är begravd på Västra kyrkogården i Karlstad. Lindström och Jones detektivbyrå (ill. Brita von Horn, Svensk läraretidning, 1937) Dansk översättning: Detektivbureauet (1942). Skrattar bäst som skrattar sist: sagospel (ill. Helfrid Selldin, E. Flensburg [m. fl.], Svensk läraretidning, 1940) (Barnbiblioteket Saga, 195). Olivia hoppar in (Svensk läraretidning, 1944) Finsk översättning: Olivia karkuteilla (1946). Norsk översättning: Lises hemmelighet (1949). Pyret och Piff planterar: en trädgårdsbok för de små (ill. Ingrid Vang Nyman, Bonnier, 1947). Sagospel och teaterstycken (tillsammans med andra författare) (1949) (Barnbiblioteket Saga, 42). Valfisken (ill. Ingrid Vang-Nyman, Geber, 1949). Kristendomskunskap (tillsammans med Gustav Boström och Gustav Lindberg) (Svenska bokförlaget, 1955). Jag vill bli brandman (ill. Alf Lannerbäck, Geber, 1960). Jag vill bli lärarinna (ill. Arne Leander, Geber, 1960). För julfest och examen (ill. Ingrid Rosell-Lindahl, Svensk läraretidning, 1962) (Sagas barnteater, 6). Ungdomens egen uppslagsbok för hem, skola, bibliotek (tillsammans med andra redaktörer) (Geber, 1940). Roller för alla (Svensk läraretidning, 1958) (Sagas barnteater, 4). Korta pjäser (Svensk läraretidning, 1960) (Sagas barnteater, 5). Eli Nordvik: Akta dej, Nusse! (Geber, 1940). Maria Gleit: Kinesflickan Sa Tu Sai (Geber, 1942). Stephan Brunès: Pekka: historien om en finsk pojke ("berättad för svensk ungdom") (Svensk läraretidning, 1943). Bengt och Grete Janus Nielsen: Strit (Geber, 1944). Holger Buchhave: Bäste man på plan: en berättelse om danska skolpojkar (Svensk läraretidning, 1944). Bente Gaunt: Reklam-Katrin: berättelsen om en dansk flicka (Svensk läraretidning, 1945). Pipaluk Freuchen: Ivik den faderlöse (Geber, 1945). Frithjof Sælen: Snorre säl: en fabel i färger för barn och vuxna (Geber, 1946). Bernhard Stokke: Björnklo (ill. Ingrid Vang Nyman) (Geber, 1947). Pet Bugge: Kari Slitvarg (Geber, 1947). Doris Estcourt: Julklappselefanten (översatt tillsammans Nini Widmark, Geber, 1948). Titt Fasmer Dahl: Det var en gång en speleman (Svensk läraretidning, 1948). Frederick Marryat: Barnen i Nya skogen ("berättad för Saga") (Svensk läraretidning, 1950). Marjorie Procter: Det lilla svarta lammet ("berättad för svenska barn") (Missionsförbundet, 1953). Marjorie Procter: Pojken med matsäckskorgen (Missionsförbundet, 1953). Sonja Rasmussen: Små gåtor (översättning och bearbetning Ulrika Widmark och Signe H. Wranér, 1953). Käthe von Roeder-Gnadeberg: Andjana: historien om en indisk flicka (Almqvist och Wiksell/Geber, 1955). Ingeborg Meyer-Rey: Vem tog snögubbens näsa? (Svensk läraretidning, 1957). Törnrosa, Snövit och Askungen (dramatiserade av Nini och Ulrika Widmark) (Svensk läraretidning, 1958) (Sagas barnteater, 3). Eilis Dillon: Den sjungande grottan (Svensk läraretidning, 1962). Clare Bice: David, en pojke i Skottland (Svensk läraretidning, 1964). Hannes Hüttner och Gertrud Zucker: Tina, lillebror och draken (Svensk läraretidning, 1965). Ruth Ainsworth: Den lilla geten ( Svensk läraretidning, 1965). Donald Bisset: Lilla Bävern och hans ponny (Läromedelsförlaget, 1969). Bröderna Grimm: Skomakarn och de båda pysslingarna (Saga, 1970).

Karin Berglund

Rut Anna Karin Berglund, född Bergenhem 19 oktober 1937 i Göteborg, är en svensk journalist, författare och fotograf. Hon är känd för trädgårdsskildringar och fotografier. Karin Berglund är född i Göteborg. Hon är filosofie magister i humanistiska ämnen, bland annat litteratur- och konsthistoria. 1962 började hon som journalist på TT Göteborg, 1963–1972 arbetade hon på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och från 1972 och 27 år framåt var hon verksam som journalist på Dagens Nyheter. Till att börja med arbetade Karin Berglund med ekonomibevakning. Genom denna kom hon att uppmärksamma den globala livsmedelshandeln och de multinationella företagens betydelse för hela matproduktionen från utsäde, gödning och bekämpningsmedel till produktförädling och distribution till matbordet. Hon kom i kontakt med Mudi-Mums-rörelsen och blev alltmer intresserad av odling, i första hand för egen konsumtion. Odlingserfarenheter från den egna familjen var begränsade till moderns husbehovsodling under krigsåren som lämnade minnen av "en stor och ljuvlig trädgård". Som reporter hade Karin Berglund möjlighet att på nära håll följa miljörörelsens framväxt under 1960-talet och hon bevakade många internationella miljökonferenser. Hon skrev bland annat en artikelserie under rubriken "Makten över maten". När DN började med en trädgårdsspalt blev Berglund den som ansvarade för trädgårdsartiklarna. Privat praktiserade hon att odla för husbehov och studerade konst- och trädgårdsböcker. 1984 publicerade Karin Berglund sin första bok, Så i ruta, som var först att på svenska lansera en odlingsmetod för den lilla trädgården där en såyta utnyttjas för maximalt utbyte. Därefter har hon givit ut ytterligare tio böcker. Karin Berglund har illustrerat flera av sina böcker med egna fotografier. Som fotograf har hon experimenterat med gamla kopieringsmetoder och hon har ställt ut sina fotografier vid flera tillfällen. Karin Berglund har varit gift med journalisten och författaren Björn Berglund och har två döttrar, Jessika och Sara Berglund. Jessika Berglund är författare och tecknare och har bidragit med illustrationer i några av Karin Berglunds böcker. I flera av Karin Berglunds böcker får man handfasta odlingsråd alltifrån jordkvalitet, komposthantering och växtval till trädgårdsplanering och skötsel men därutöver tillför hon kultur- och konsthistoriska aspekter som vittnar om en stor beläsenhet och bifogar omfattande källförteckningar. Med Så i ruta introducerade Karin Berglund en odlingsmetod som fortfarande äger sin giltighet för den som odlar på liten yta som på balkong eller i pallkrage. Längtans blommor handlar om gammaldags trädgårdsväxter och deras kulturhistoria. I Din trädgård tar Karin Berglund som huvudredaktör och huvudförfattare ett helhetsgrepp på trädgården, dess anläggning och skötsel. Inriktningen är helt på ekologisk odling. Den kulturhistoriska aspekten med betoning på vikten av att bevara biologisk mångfald och gamla kulturväxter är uttalad liksom ett accepterande förhållningssätt till djur och insekter i trädgården. I Lustgården och Rosor och gamla äppledamer innehåller delar av materialet i Din trädgård men också nya texter och bilder. Trädgården som spegel är en Carl Skottbergsföreläsning från Göteborgs botaniska trädgård. I Lust och fägring och Samtal i trädgården besöker författaren olika trädgårdspersonligheter som alla har en stor passion för sin trädgård. Somliga är professionella trädgårdskonstnärer som Sven-Ingvar Andersson, andra är konstnärer som Sten Dunér och Helge Lundström eller författare som Göran Greider. Några är trädgårdsmästare och många är helt enkelt trädgårdsfantaster med stor kärlek och engagemang och ibland med specialområden som gör dem till samlare och internationella experter. Karin Berglund skildrar dessa möten med respekt och fascination. Hon var värd för radioprogrammet Sommar i P1 2002.

Sven Gréen

Sven G. Gréen, född 9 december 1905 i Stockholm, död 22 april 1990, var en svensk trädgårdsexpert. Han var son till John Gréen. Gréen tog trädgårdsmästarexamen 1932, blev candidatus hortonomiæ (i Köpenhamn) 1935, agronomie magister 1944 och agronomie licentiat 1958. Han var assistent vid W. Weibull AB 1935–1945, trädgårdsdirektör och rektor för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens trädgårdsskola och trädgård 1945–1963, och därefter rektor för trädgårdsskolan i Norrköping 1963–1970. Gréen var ordförande i trädgårdsyrkets lärlingsnämnd 1948–1960, trädgårdsnäringens yrkesnämnd 1960–1975, ordförande eller ledamot i ett flertal styrelser för trädgårdssammanslutningar och ledamot av 1946 års trädgårdsundervisningskommitté. Han blev 1962 ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Han skrev handböcker i trädgårdsodling och angränsande ämnen, var medarbetare i större fackarbeten, i fack- och dagspress samt i radio och television. Trädgårdsredskap (I–II, 1936–1937). Sommarblommor på Weibullsholm (1945). Blommorna i hemmet (1948). Fruktträdgården (1948). Min egen köksträdgård (1949). Grobarheten hos blomsterfrö (1949). Min blommande trädgård (1950). Rabatt- och stenpartiväxter (1951). Stora trädgårdsboken (1957). Dagbok från täppan (1957). Trädgårdsbok för ungdom (1960). Blomsterfönstret (1962). Året om med trädgården (1963). Trädgårdsblommor från vildmarken (1969). Orkidéer, liljor och andra vackra ängsblommor (1969). Lilla trädgårdsboken (1969). Rumsväxter i färg (Färgserien, tillsammans med Åge Nicolaisen, 1971). Mina blommande vänner (1971). Trädgården i färg. 1 och 2 (Färgserien, tillsammans med Eigil Kiær, 1972). Tumme med blommor (1974). Stora krukväxtboken (1974). Vårblommande lök- och knölväxter (1976). Höstblommande lök- och knölväxter (1976). Med Sven Gréen i trädgården (1978). Sven Gréens bok om rosor (1979). Växter uppåt väggarna (1982). Från snödroppe till tidlösa (1985).


Trädgårdsböcker