Biografer i Stockholm
På 1920-talet blev det även vanligt att med hjälp av mycket ljusreklam, neonslingor och stora baldakiner väcka uppmärksamhet. Biografentréernas glitter blev ett nytt inslag i Stockholms stadsbild. I slutet av 1920-talet hade Stockholm cirka 75 biografer. Med televisionens intåg i Sverige 1954 började biografernas publiksiffror sjunka dramatiskt. Nu kunde man se på bio hemma och i Stockholm sjönk antalet biobesök från toppnoteringen 16,8 miljoner per år 1956 till 10,5 miljoner per år 1959 och 6,2 miljoner per år 1969. För att locka tillbaka publiken prövades nya visningsformat med 70 mm film som Cinemascope, Cinerama, Todd-AO och ljud i stereo. Todd-AO presenterades 1958 första gången i Stockholm i Nya Ritz med filmen Jorden runt på 80 dagar (1956). Men den nya tekniken lyckades inte locka publiken tillbaka, under 1950-talet lades 13 biografer ner i innerstaden och under 1960-talet ytterligare ett trettiotal. I ett försök att locka publiken tillbaka till salongen började man visa porrfilmer i vissa biografer, exempelvis i Hollywood, London, Woodstock och Zita, men det var ingen beständig lösning av problemet. Även porrbiograferna drabbades så småningom av biografdöden. Det krävdes helt nya grepp och 1969 gav Sandrews arkitekt Fredrik von Platen i uppdrag att undersöka problemet. Resultatet blev utredningen "Den lilla biografen". Den gick ut på att flera salonger med olika storlek kunde rymmas i befintliga lokaler. Så kunde en film bli längre kvar i repertoaren, genom att visningen trappades ner från största till minsta salongen. Första biografen som byggdes om efter denna princip blev "Grand 1, 2, 3" på sommaren 1970. Konceptet var lyckat och nu följde många stockholmsbiografer och byggde, delvis rätt hårdhänt, om sina salonger till flera mindre. Även denna gång spolierades värdefulla interiörer. Biografdöden fortsatte: på Kungsholmen, som en gång hade 18 biografer, stängde 1996 Draken, stadsdelens sista bio. Vid 1970-talets slut hade antal stockholmsbiografer sjunkit till 56 stycken. En intressant och omtyckt satsning gjorde Naturhistoriska riksmuseet 1993 med Cosmonova, även kallad Planetariet Cosmonova. Det är en kombinerad IMAX-biograf och ett av Europas främsta planetarier. Cosmonova är en av Sveriges tre IMAX-anläggningar. År 2008 uppgraderade Cosmonova sin planetarieteknik till så kallad "fulldome video", och samtidigt introducerades digital 3D. Basen i filmutbudet är föreställningar inom naturvetenskap. I Norrköping invigdes 2010 det nya Visualiseringscenter C som inhyser en av norra Europas modernaste domteaterar för tillfället. Idén med flerbiografer eller multibiografer utvecklades under 1980- och 1990-talen. Biografsalongerna koncentrerades till nya stora anläggningar tillsammans med andra nöjen. "film/biopalatset/">BioPalatset" öppnade 1992 samtidigt med Söderhallarna (den övertogs 2007 av SF). Filmstaden Sergel med 14 salonger fulländade stadsbilden kring Hötorget 1995. År 2001 gjorde USA:s filmjätte AMC Entertainment International inc. (American Multi-Cinema) en storsatsning på Stockholm och ett etableringsförsök i Sverige. Företaget byggde 18 film/biosalonger/">biosalonger med sammanlagd 4 166 platser i det nya nöjescentrumet Heron City vid Kungens kurva. Etableringen misslyckades, delvis beroende på SF:s ovilja att distribuera film till AMC. Det slutade med att SF tog över och ändrade namnet till Filmstaden Heron City. På Tekniska museet öppnades den 12 januari 2007 Sveriges första 4D-biograf under namnet Cino4. Flera nya "filmstäder", alltså SF:s koncept med multibiografer, öppnade sina portar. Namnet Filmstaden härrör från SF:s legendariska studioanläggningar Gamla Filmstaden i Råsunda och användes första gången 1980 för biografen i hörnet Mäster Samuelsgatan och Regeringsgatan. Som förled finns beteckningen i Stockholmsområdet numera i Filmstaden Sergel, Filmstaden Söder, Filmstaden Heron City, Filmstaden Kista, Filmstaden Råsunda, Filmstaden Scandinavia, Filmstaden Sickla, Filmstaden Täby och Filmstaden Vällingby.
Staffan Forssell
Staffan Andreas Forssell, född 30 januari 1962, är en svensk ämbetsman och tidigare generaldirektör för bland annat Statens kulturråd. Staffan Forssell är uppvuxen i Abisko/Kiruna. Han utbildade sig till fysiker och flygmeteorolog i flygvapnet. Han har är idag generalsekreterare för Sjövärnskårernas Riksförbund, tidigare har han varit chef/gd/vd för bland andra Scenkonstbolaget, Cosmonova, Svenska Turistföreningens fjällverksamhet, Armémuseum, Riksutställningar och Statens kulturråd. Forssell var under fem år projektledare vid miljöföretaget Indic. Han har även varit anställd vid konsultföretaget Deloitte Consulting.
Akva Pite älvdal
Akva Pite älvdal var ett kommunalt projekt där kommun och näringsliv i de fyra älvdalskommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog kommun samverkade. Syftet med projektet var att öka turismen i Pite älvdal och öka det allmänna intresset för naturvetenskap och teknik. År 1995 tillsattes en projektgrupp för att konkretisera och vidareutveckla idén. 1997 beviljades projektet medel från KK-stiftelsen och EU:s strukturfonder vilket blev startskottet till ett förverkligande av projektet. Ansvarig uppdragsgivare för projektet var Piteå kommun. År 2000 övergick projektet till det kommunalägda bolaget Akva Pite älvdal AB som bildades för att sköta driften. Projektet bestod av dessa fyra delprojekt: Uppförandet av Akva Upplevelscentrum, satsningen på kupolbiografen Akva Mega, satsningen på att utveckla turismen i Pite älvdal samt satsningen på skola och informationsteknik. Akva Upplevelsecentrum byggdes för att vara ett turistiskt skyltfönster för Pite älvdal och på samma gång ett science center om naturen längs Pite älvdal. Anläggningen innehöll en kupolbiograf, interaktiv utställning med temat vatten - från fjäll till hav, café och reception. Anläggningen, som ritades av arkitekterna Åke Franzén och Per-Henrik Nordberg, gestaltade i sin arkitektoniska form en stiliserad bild av Piteälvens fallkurva via fjället, skogslandet, kust och skärgård. Inne i utställningen fanns en modell av Sulitelmaglaciären med riktig is placerad i ett kylrum, stora akvarier med Piteälvens fiskar och andra vattendjur, ett stort stiliserat träd med 8 meters diameter som innehöll varierade utställningar om skogslandet samt ett stort panoramafönster varifrån man kunde studera Piteälvens mynning och Bottenvikens vackra skärgård. I utställningen fanns flera nyskapande interaktiva experimentstationer, bland annat en fiskesimulator, segelstation med fjärrstyrda segelbåtar och en digital landhöjningssimulator. Akva Upplevelsecentrum drevs av Piteå kommun under åren 2000–2004. Därefter förvärvade Pite Havsbad AB anläggningen och drev den vidare fram till 2007. Genom en till- och ombyggnad 2008 i Pite Havsbads regi fick anläggningen en helt ny utformning, nytt innehåll och nytt namn och kallas numera för Skeppet. En av anläggningens stora attraktioner var filmkupolen Akva Mega, en kupolfilmsbiograf för 70 mm 8 perf. storfilmsformat med en diameter om 18 meter och 192 sittplatser. Filmprojektorsystemet levererades av Megasystems USA, filmkupolen från Spitz USA och Stolarna från Ilmonte. I biografen visades ett varierat utbud av filmer i det unika IMAX formatet, bland annat filmerna Grand Canjon, Antarktis, Egypten och 3D Mania. Kupolbiografen är ännu i drift som en del av Pite havsbads verksamhet. I Sverige finns idag tre kupolbiografer, Akva Mega i Piteå, Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet samt Kreanova vid Kreativum i Karlshamn. Akva Upplevelsecentrums idé och verksamhet riktades i hög grad till skolan. Utställningens pedagogiska och interaktiva upplägg var tänkt att fungera som ett inspirerande och kunskapsförmedlade läromedel för naturvetenskap och teknik. En referensgrupp av lärare från Pite älvdal utsågs och engagerades i planläggningen av utställningen och det pedagogiska arbetet. I delprojektet Kunskapsbanken utvecklades en databas med digitala kartor som var tänkt att möjliggöra för elever och andra intresserade att själva bidra med kunskap och information om älvdalen. I samband med Akvas försäljning 2004 övergick Kunskapsbanken till Piteå kommun. Finansiärer av Akva Pite älvdals projektet var: Piteå-, Älvsbyn-, Arvidsjaur- och Arjeplog kommun, KK-stiftelsen, EU strukturfonder mål 1 och mål 6, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsarbetsnämnden, Längmanska företagarfonden, Vattenfall samt en rad andra företag från det lokala näringslivet.
Kite (musikgrupp)
Kite är en syntmusikgrupp bestående av Niklas Stenemo och Christian Berg. Niklas Stenemo var också medlem i banden The Mo och Melody Club från Växjö. Bandet startade 2008 och har släppt sex stycken EP's. Både Stenemo och Berg spelar synt på scen och Stenemo sköter sången. Musikstilen har av en recensent beskrivits som "storvulen elektronisk pop". Bandet har turnerat i Sverige, Tyskland, USA och Kina. Kite har blivit hyllade för sin spektakulära scenshow, inte minst för sina spelningar på Cosmonova i Stockholm. Efter två års tystnad på grund av Stenemos utbrändhet gjorde bandet comeback 2019 med tre utsålda konserter på Slaktkyrkan i Stockholm. I november 2019 spelade de på Kungliga Operan i Stockholm tillsammans med delar av Kungliga Hovkapellet. Vid biljettsläppet kraschade Kungliga Operans biljettsystem två gånger om. Evenemanget sändes året därpå i SVT2 den 21 november 2020. Släpptes 1 oktober 2008. Släpptes 16 oktober 2009. Släpptes 22 september 2010. Släpptes 21 september 2011. Släpptes i början 2015. Demons och Shame (digital singel). Tranås/Stenslanda (singel). Teenage Bliss / Bowie ´95 (singel). Släpptes 5e augusti 2020. Hand Out the Drugs (digital singel). Släpptes 15e oktober 2020. Hopelessly Unholy (Orchestral Version) 6:11.
AV-teknik
Den amerikanske inlärningspsykologen B.F. Skinner var en av förkämparna för användning av-teknik. Den största innovationen som kompletterade "svarta tavlan" var utan tvekan OH-projektorn. Vid högre lärosäten gjordes en del satsningar på diabildsvisning med många projektorer samtidigt men att utarbeta läromedel för detta är besvärligt. Det var däremot vanligt att storföretag gjorde sina presentationer enligt denna metod. Språklabben var populära men det visade sig att bandspelare video/ljud och övrig teknisk utrustning tyvärr krävde regelbundet underhåll. Den AV teknik som har en framtid i skolan måste vara robust och färdigutvecklad. AV-tekniken integrerades stegvis via multimedia till modern IT-teknik. Datorn tar mer och mer över den roll som den gamla skolelektroniken hade, där allt som distansundervisning, redigering av digital videofilm, författande av lektionsmaterial sker med en vanlig dator. Likaså kan stillbilder visas på vägg med data-videoprojektorer, det blev nästa stora komplettering av svarta tavlan och overheadprojektorn. Idag har IT-projektorn och andra tekniska hjälpmedel kommit in i många konferens- och utbildningslokaler som till viss del ersätter gammal teknik både på gott och ont sett ur pedagogiskt perspektiv. AV-centralerna avvecklas nu och ersätts med internets alla söksystem och möjligheter att lagra multimedia, som till och med HDTV. Speciella företag brukar installera dessa system i skolorna, och skötseln är senare en uppgift för läraren och skolvaktmästaren. Material för skolförsök tillhör generellt inte AV-tekniken. Likaså simulatoranordningar typ bil, flyg och båt. Planetarium och framförallt 360 graders-biografer, omnimaxbiografer eller Imaxbiografer som Cosmonova gränsar till underhållningsbranschen. Museer och inrättningar som vetenskapscenter typ universeum är till för folkbildning och visualiserar saker som är orimliga att utföra i skolmiljö. Svensk lagstiftning på området styrs bland annat av Europeiska unionens "Direktiv om audiovisuella medietjänster utan gränser", kortfattat AV-direktivet. Tanken på en maskin eller dator som ersätter läraren eller presentatören helt anses i dag som förlegad inom pedagogiken. Dock kan olika former av teknik vara ett bra sätt att förtydliga, förstärka eller visualisera saker som annars blir svåra att förklara. Den totala dataintegreringen är ett faktum, men skolornas penningbrist har tidigare motverkat dess inflytande och genomslag. Trots detta går utvecklingen mot att varje lärosal förses med en it-projektor där läraren gör mer och mer sofistikerade presentationer med sin medhavda presentation och sin dokumentation. Där sker uppkoppling mot internet och distansundervisning med olika program såsom Firstclass och Marratech som har digitala klassrum. I några fall styrs utrustningen med ett interaktivt styrsystem. Visning av video och stillbild i till exempel PowerPoint-presentationer är särskilt populärt idag. Dock visar den senaste forskningen och olika undersökningar att powerpoint har en sövande, intetsägande och passiv inlärning vilket medför att åhörarna ofta inte lyssnar aktivt och därför inte kommer ihåg stora delar av budskapet som visas på powerpoint. Detta visar undersökningar som bland annat är gjorda i England, Sverige och Australien i olika företag och organisationer till exempel då chefer presenterar inför för sina anställda eller säljare som presenterar inför sina kunder . Möjligen beror detta på att användarna utnyttjar programmens möjligheter i överkant. Men genomslagskraften för en presentation anses öka med hjälp av färg och utformning och andra möjligheter som animering med mera. Man kan till exempel exemplifiera en motsats, det är teckningen Picassos tupp som består av några få pennstreck. En yrkesskicklig lärare kan utnyttja alla läromedel men alltför många hjälpmedel kan också verka rörigt och att personen i sig själv inte besitter några kunskaper utan enbart förlitar sig till hjälpmedel och annan teknik.
