Kostymateljé

Synnerligen intressant om Kostymateljé


Östgötateatern

Östgötateatern är Sveriges största regionteater med scener både i Norrköping och i Linköping samt turnerande föreställningar. Repertoaren består av svensk och utländsk dramatik, nyskrivna verk och klassiker. Teatern är också känd för sina musikaler. Bland teaterns största uppsättningar kan nämnas Sound of Music, Familjen Addams, Cabaret, La Cage Aux Folles, My Fair Lady och Jekyll och Hyde – the musical. På senare år har Östgötateatern haft Nordenpremiär på Come From Away och Skandinavisk premiär på musikalen Amélie. I Östgötateaterns uppdrag ligger att utveckla scenkonsten genom nyskapande produktioner som speglar samhället och som lockar både vana teaterbesökare och nya publikgrupper. Teatern arbetar för att stärka den svenska musikalscenen och vara en tydlig plats för cirkusens utveckling i Norden. Östgötateatern har fullt utrustade verkstäder för tillverkning av scenografi och rekvisita, egen kostymateljé, perukmakeri och färgeri samt ett stort kostymförråd och rekvisitalager. Östgötateatern samarbetar med såväl skolor och andra institutioner som med fria teatergrupper. Teatern har även ett omfattande samarbete på riksnivå, med gästspel och turnéer. Teaterchef sedan 2018 är Nils Poletti. Teatern har en fast ensemble med bland andra Sven Angleflod, Stina von Sydow, Jesper Barkselius och Marika Strand, men gästas även av en lång rad skådespelare och scenkonstnärer utifrån. Till Östgötateatern hör också ung scen/öst, vars uppdrag är barn- och ungdomsteater. Östgötateaterns hus i Norrköping, Stora teatern, invigdes den 24 februari 1908 och är byggd i jugendstil. På fasaden står devisen Förkunna seklers sorg - Förkunna seklers glädje. Linköpings teaterhus invigdes 1903 och är något mindre än Norrköpings teaterhus. Båda teaterhusen är ritade av Axel Anderberg. Östgötateatern har sitt ursprung i Stadsteatern Norrköping-Linköping, som bildades redan 1947. Teatern firade därmed sitt 50-årsjubileum år 1997. Formellt sett bildades Stiftelsen Östergötlands länsteater 1981 och tog över den tidigare verksamheten. Sedan 1 januari 2016 ingår Östgötateatern tillsammans med Norrköpings symfoniorkester i det samlade offentliga Scenkonst Öst AB (tidigare Scenkonstbolaget i Östergötland AB). Ägare är Region Östergötland, Norrköpings kommun och Linköpings kommun. Många kända namn har gästspelat på Östgötateatern genom åren bland andra Ingmar Bergman, Ernst-Hugo Järegård, Max von Sydow, Sven Wollter, Bertil Norström, Margreth Weivers, Thorsten Flinck, Nils Poppe, Annalisa Ericson, Olof Thunberg, Karl Dyall, Eva Rydberg, Petra Nielsen och Anders Ekborg. Åren 1971–1996 var danskompaniet Östgötabaletten knutet till teatern. Det var Sveriges första danskompani knuten till en institutionsteater utanför landets tre storstadsregioner. Baletten bestod av fyra dansare under det första året, men växte efterhand. Gruppen bildades av den danske dansaren Svend Bunch och den holländske Peter-Paul Zwartjes (efterträdda av Mats Isaksson och Kjell Nilsson) och gjorde cirka 100 uppsättningar under åren. Två tredjedelar av uppsättningarna var originalverk skapade direkt för kompaniet, ofta av kända koreografer som Birgit Cullberg, Mats Ek, Jiri Kylian, Cristina Caprioli och Vlado Juras, eller de konstnärliga ledarna. Stor vikt lades på produktioner för barn- och ungdomspublik. 1996 lades baletten ned på grund av minskade kommunala anslag till teatern. John Zacharias 1953–1978. Gun Jönsson 1978–1980. Lars Gerhard Norberg tillförordnad 1981. Lars-Erik Liedholm 1981–1985. Georg Malvius 1985–1988. Hans Bergström 1988–1992. Lenny Carlsson tillförordnad 1993–1993. Claes Peter Hellwig 1993–1995. Lars Wallin tillförordnad 1995–1995. Olle Johansson tillförordnad 1995–1997. Barbro Smeds 1997–1997. Johan Celander 1997–2018. Tomas Ärlemalm 1995–1998. Lenny Carlsson 1998–2009. Johan Celander 2009–2015. Bakom ridån : Östgötateaterns abonnent- och publiktidning - 1990-.

Gustav Roger

Gustav Roger, född Gustav Roger Petersson den 18 januari 1917 i Matteus församling i Stockholm, död 3 maj 1992 i Saltsjö-Boo, var en svensk inspicient, inspelningsledare, ateljéchef och, när det behövdes, skådespelare. Roger började arbeta som typograf i Kristinehamn. Han kom senare till Stockholm där han studerade vid en teaterskola. Han anställdes vid Karl Gerhards kostymateljé. År 1949 började han som inspicient hos Sandrews, men övergick året därpå till Filmstaden i Råsunda, där han med tiden blev ateljéchef. Han tilldelades Ingmar Bergman-plaketten 1982 för sina insatser inom svensk film. Gustav Roger är begravd på Boo kyrkogård. 1979 – Repmånad eller Hur man gör pojkar av män. 1956 – Sången om den eldröda blomman. 1953 – Dansa min docka. 1949 – Lattjo med Boccaccio.

Alvar Granström

Alvar Herbert Granström, född 24 augusti 1907 i Nederkalix församling, död 18 november 2000 i Nacka församling, var en svensk kostymtecknare och textildesigner. Efter studentexamen i Luleå studerade Granström litteraturhistoria och musikhistoria vid Stockholms högskola. Han genomgick Leon Welamsons konstskola och Tillskärarakademien samt började sedan på Operans kostymateljé som elev till John Jon-And. Han debuterade som kostymtecknare vid en uppvisning på Sven Tropps balettskola 1936. I mer än 40 år gjorde han kostymer till produktioner på Kungliga Teatern, Dramatiska teatern och andra scener samt för film. Han samarbetade med bland andra Per-Axel Branner, Olof Molander, Göran Gentele, Birgit Cullberg, Ivo Cramér, Arne Mattsson och Karl Gerhard. Därutöver designade han textilier och gjorde liturgiska arbeten för Atelier Libraria och Märtha Gahn. Granström är representerad vid bland annat Nationalmuseum. År 1988 utgav han boken Balett och kostym, som använts som lärobok inom dansutbildningen, och 1990 Kvinnor och krinoliner. 1992 utkom hans öppenhjärtiga memoarbok Bara en kostymtecknare. Alvar Granström var kusin till konstnären Gösta Granström. 1942 – General von Döbeln. 1944 – Vi behöver varann. 1958 – Bock i örtagård. 1959 – Sängkammartjuven. 1960 – Sommar och syndare. 1960 – Tre önskningar. 1960 – När mörkret faller. 1961 – Bibliska bilder (TV-program). 1961 – Ljuvlig är sommarnatten. 1962 – Biljett till paradiset. 1962 – Kort är sommaren. 1963 – Det är hos mig han har varit. 1942 – Lågor i dunklet – Persson, gymnasist vid Karlsbroläroverket. 1958 – Bock i örtagård – Organist.

Malmö Opera

Malmö Opera spelar opera och musikal, både nyskrivna svenska verk och klassiska operor. I övrigt arrangeras temakonserter, galakvällar, och gästspel. All opera framförs på sitt originalspråk med några få undantag. Målen för Malmö Opera är professionella regissörer, scenografer, sångare, librettister och dirigenter i teamwork, som ger vår tids musikdramatik möjlighet att växa. Ett centrum för morgondagens musikteater. Förste chef blev regissören Lars Rudolfsson, som inledde verksamheten med en uppsättning av Benjamin Brittens "En midsommarnattsdröm". 1991 bildades Malmö operaorkester. Idag består orkestern av cirka 60 musiker. Orkestern spelar allt från kammarmusik, opera för barn, konserter, musikaler till stora operor. Orkestern har gjort flera skivinspelningar. I juni 2016 invigdes en ny tillbyggnad med stor orkestersal, övningsrum etc. för orkesterns verksamhet och även musikinspelningar. Malmö opera har en egen operakör bestående av 36 personer. Kören leddes av kormästare Sofia Söderberg Eberhard och nu från år 2010 av Elisabeth Boström. Arbetsuppgifterna är mycket varierande och omfattar opera, musikal och konserter av olika slag. Medlemmar ur både dam- och manskören utför ofta solistroller i teaterns uppsättningar. Sedan 2002 har Malmö Opera arbetat med att låta barn och ungdomar möta opera på ett nytt sätt, då man startade den särskilda, prisbelönta produktionen av musikdramatik för barn och ungdomar. Operaverkstan startades som ett projekt efter en donation från Sparbanksstiftelsen Skåne och permanentades fyra år senare med Verkstan som egen hemmascen. Där spelas både nyskriven operadramatik, experimentell opera och kärleksfulla omtolkningar av klassiker med barn både på scenen och i publiken. Tillsammans har man skapat en konstnärlig verkstad med ord, toner, bilder, sång och rytm, där barn och unga, deras lärare och andra vuxna tillsammans upptäcker musikens alla möjligheter. Operaverkstan samarbetar brett med fria teatergrupper, skolor, kulturskolor och andra institutioner och producerar flera föreställningar varje år. Här spelar det interaktiva en central roll och i många av produktionerna medverkar barn och unga tillsammans med professionella artister. Dess uttalade mål är att stärka barn och ungas livsglädje och framtidstro och bjuda på nya upplevelser att ta med sig i livet. Regissören och librettisten Maria Sundqvist har sedan starten varit Operaverkstans konstnärliga ledare. Under hennes ledning har Operaverkstan blivit en ledande producent av scenkonst för barn och unga. Något som har belönats med både positiv respons från de unga, glädjestrålande recensioner och flera tunga priser, såsom till exempel Region Skånes Särskilda kulturutmärkelse 2010. Konstnärliga ledare för Malmö Opera var bland andra Philip Zandén och Lars Rudolfsson de första åren. I december 2009 tog Bengt Hall över som konstnärlig ledare efter att Lars Tibell och Göran K Johansson lämnade. Sommaren 2017 var det dags för den danska tonsättaren, musikpedagogen och dirigenten Michael Bojesen att ta över chefskapet. Han fick sparken den 19 april 2022. Vid invigningen 1944 stod Malmö Stadsteater på toppen av modern teknik. Efter bara ett litet tag var den plötsligt omodern. Redan 1973 byggdes tre nya kontrollrum i stora teatern, där 63 platser på parketten måste offras. Nya belysningsanläggningar installerades både för Intiman och Stora scenen. Det krävdes också större verkstäder plus ett dekorationsmagasin i teaterhuset. Att förbättra akustiken på Stora scenen var en mycket komplicerad process eftersom salongen kunde omvandlas till fyra olika storlekar. Det blev inte lika trångt när den ekonomiska administrationen 1973 kunde hysas in i kontor i byggnader på närliggande Helmfeltsgatan. Då övertogs också den gamla Åbergska skolan, som efter upprustning benämnes Gula paviljongen och innesluter repetitionslokaler, scenografrum, kostymateljéer, arkiv mm.


Kostymateljé