Bröderna Lejonhjärta (film)
Bröderna Lejonhjärta är en svensk film från 1977 i regi av Olle Hellbom. Filmen är baserad på Astrid Lindgrens roman Bröderna Lejonhjärta från 1973. I huvudrollerna ses Staffan Götestam, Lars Söderdahl, Allan Edwall och Gunn Wållgren. Filmen hade biopremiär i Sverige den 23 september 1977. Karl Lejon, "Skorpan", har inte fyllt 10 år men vet att han ska dö av sin sjukdom (tuberkulos). Hans storebror Jonatan tröstar honom och berättar vad som händer efter döden, om landet Nangijala där det ännu är "lägereldarnas och sagornas tid". En tid senare börjar det brinna i deras hus och Jonatan räddar Skorpan genom att ta honom på ryggen och hoppa ut genom fönstret. Skorpan klarar sig men inte Jonatan. Tänk om Nangijala bara var ett påhitt, undrar Skorpan. Men en vit duva på fönsterblecket kommer med budskap från Jonatan, och tröstar Skorpan. En tid senare dör Skorpan och upptäcker att han går omkring bland massor av blommande körsbärsträd. Nere vid en å sitter hans bror och metar. De bor tillsammans i ett litet hus och har varsin häst att rida omkring på. Nu kan Skorpan både simma och rida. De besöker värdshuset Guldtuppen där den charmige värdshusvärden Jossi tar emot dem. I ett hörn sitter den mystiske Hubert och verkar smyglyssna på andras samtal. Jonatan berättar om Törnrosdalen som nu är ockuperad av den onde Tengil. Tack vare Sofias duvor kan man skicka meddelanden mellan dalarna. Det finns en förrädare i Körsbärsdalen men man vet inte vem. På grund av förrädaren har Tengils män gripit Orvar, motståndsledaren i Törnrosdalen. Jonatan måste ta sig över bergen till Törnrosdalen på ett uppdrag. Skorpan lämnas ensam. Han varnar Sofia att det är Hubert som är förrädaren men hon tror inte på honom, och han ger sig sedan iväg efter Jonatan. Gömd i en grotta får han se hur två av Tengils soldater möter förrädaren - den glade värdshusvärden Jossi. Soldaterna bränner in Katlamärket på hans bröst med ett järn. När soldaterna ska ge sig iväg upptäcker de Skorpan. Skorpan ljuger och säger att han bor hos sin farfar i Törnrosdalen men soldaterna vill följa med honom hem. Vid en liten stuga står en gubbe och släpper iväg en vit duva och Skorpan kastar sig i hans famn och ber gubben att spela hans farfar. Gubben spelar med och soldaterna ger sig iväg. Gubben heter Mattias och det visar sig att Jonatan gömmer sig i hans hus. Jonatan håller på att gräva en gång från huset, under muren som omger Törnrosdalen och ut på andra sidan. Tengils soldater går från hus till hus för att hitta Jonatan Lejonhjärta och det är nära ögat att han upptäcks. När den underjordiska gången är klar kan Skorpan och Jonatan ge sig iväg mot Karmanjaka för att befria Orvar, ledare för motståndet i Törnrosdalen, ur Katlagrottan. De slår läger vid bron till Karmanjaka och där får Skorpan för första gången se Katla, den eldsprutande drake som Tengil jagar skräck i människorna med. Tengil kan kontrollera henne med en lur som Katla ärädd för och sen dess lyder hon den som har luren. Vid Karmafallen lämnar de hästarna och smyger sig till Katlaberget. Ingången till Katlagrottan vaktas av Tengils soldater. Istället smyger de sig in bakvägen och befriar Orvar ur den träbur där han sitter. Flykten upptäcks dock snart. Orvar får klä på sig den svart-violetta tengilsdräkten och tack vare att de vet lösenordet kommer de över hängbron vid Katlafallen. Eftersom de är tre personer på två hästar gömmer sig Skorpan längs vägen. Han sätter sig nere vid vattnet och väntar. Plötsligt kommer Sofia, Hubert och Jossi dit. Skorpan berättar att Jossi är förrädaren och brännmärket på hans bröst är beviset. Jossi kastar sig i en båt men den kantrar och den kraftiga strömmen gör att han drunknar. Modellen av draken Katla byggdes vid Pinewood Studios utanför London för 100 000 kronor. Den var fyra meter hög och inuti fanns det plats för tre personer. Filmen utgavs 1990 och 1998 på VHS och 2002 på DVD och 2009 på Bluray.
Det låsta rummet
Klassiska verk i genren inkluderar. Några av de kryphål som kan hittas i låsta rummet-mysterier. 1. Ett mord har verkligen begåtts i ett hermetiskt slutet rum, och mördaren finns inte kvar, därför att mördaren aldrig var i rummet, till exempel var mordet en olyckshändelse/ett självmord, en illusion skapar ett alibi, eller så dödades offret av den förste som kom in i rummet. 2. Någon har fifflat med en existerande ingång eller en lönngång och sedan dolt den. I Clayton Rawsons bok Mord i hög hatt presenterar trollkarlen Merlini ytterligare en lösning. 3. Mordet begås i ett hermetiskt slutet rum, men ingen mördare har tagit sig ut ur det, inte därför att han inte var där, utan för att han gömmer sig i det och försvinner innan någon letar reda på honom. I sina senare verk arbetade Carr och Rawson på att överraska läsaren genom att hitta nya lösningar. Den enda dörren, som är låst från insidan, måste brytas upp (och likets position antyder klart att offret inte kunde låsa dörren efter att mördaren hade begått brottet). Det finns ingen eldstad eller skorsten genom vilken mördaren hade kunnat fly. Det enda fönstret har galler på utsidan, eller så finns det orörd snö på fönsterblecket utanför. Det finns ingen hemlig passage eller lönndörr till rummet. Mordvapnet återfinns ingenstans trots att offret uppenbarligen har blivit förgiftad, knivhugget, skjuten eller strypt (och dödsorsaken slås fast utan några tvivel vid en obduktion senare). Om offret har dött av elektricitet, finns det inga strömförande kablar nära liket, om offret är skjutet har ingen i närheten hört några skott. John Dickson Carrs Den ihålige mannen (1935), Det krökta gångjärnet (1938), Dörren låst inifrån (1941) och Han som viskade (1946). Carter Dicksons The White Priory Murders (1934), Det slutna rummet (1938) och Listig som en orm (1944). Clayton Rawsons fyra Merlini-romaner, främst den första: Mord i hög hatt (1938). Agatha Christies Den flygande döden (1935) och Hercule Poirots jul (1938). Nicholas Blakes Dödens skal (1935). Gaston Lerouxs Det gula rummets hemlighet (1908). Peter Loveseys Den siste detektiven (1991). Israel Zangwills Det stora Bow-mysteriet (1892). Edgar Allan Poes Morden på Rue Morgue (novell) (1841). Ellery Queens Konsthandlarens kista (1932), Den stängda dörren (1937) och Kungen är död! (1952). Hake Talbots Seans (1944). Melville Davisson Posts Doomdorfmysteriet (novell) (1914). S. S. Van Dines The Benson Murder Case (1926). Flera av G. K. Chestertons Fader Brown-noveller, främst Den hemliga trädgården, Den osynlige mannen, Fel format, Hundoraklet, Dolken med vingar och Miraklet med månskäran. Jonathan Creek, engelsk TV-serie. Den franske författaren Paul Halter (född 1957) har skrivit över trettio låsta rummet-mysterier och omöjliga brott, inklusive La Malédiction de Barberousse, La Quatrième Porte, Le Brouillard Rouge, La Septième Hypothèse och Le Crime de Dédale. Sjöwall/Wahlöös Det slutna rummet. Jan Brobergs antologi Mord i slutna rum (1967) innehåller noveller av flera klassiska deckarförfattare ovan. På engelska finns ett antal antologier med urval av låsta rummet-noveller, som t.ex. The Mammoth Book of Locked-Room Mysteries (red. Mike Ashley), All but Impossible! (red. Edward D. Hoch) och Death Locked In (red. Robert Adey/Douglas Greene). Om offret återfinns med ett knivsår i ett låst rum, inget vapen återfinns, och ett fönster är öppet, kan mordet ha begåtts av en professionell knivkastare från byggnaden intill som fäst en lina vid kniven. Ögonvittnen kan luras att tro att de har sett en särskild person gå in i eller gå ut ur ett rum när de i själva verket såg en spegelbild. Det kan gå att ta sig in, förklädd till någon annan, i kläder gjorda av papper, och sedan göra sig av med dem i en brasa. En dolk gjord av is som smälter innan mordet upptäcks. Offret blir skjuten i samma ögonblick som han ska stänga lägenhetens enda fönster. I fallet drar han med sig fönsterhaken och stänger fönstret från insidan.
Spik
Spikens tvärsnitt är oftast fyrkantigt men kan även vara runt. Vissa tillämpningar kräver extra motstånd mot utdragning och där är spiken försedd med hullingar (ankarspik, gipsplattespik) eller är spiralvridet (skruvspik, takplåtspik). Spik med cirkulärt tvärsnitt har den nackdelen att den bjuder så gott som inget motstånd mot vridning av de sammanfogade delarna. Blir mer eller mindre ett gångjärn. Kantig spik bidrar däremot till vridmotstånd. Spik slås in i de olika materialen med hammare i de flesta fall, större spik kan slås in med en liten slägga eller huvudet på en yxa. Vid industriell spikning eller i byggbranschen kommer spikpistoler till användning. Tränagel eller dymling är en äldre metod för att foga detaljer av trä mot varandra, eller för att låsa tappen vid till exempel tappning. En träplugg som är likadan i bägge ändarna används för att fästa grövre timmer respektive plankor vid byggande av träfartyg samt vid timring i äldre timmerhus, även kallad dymling. Ett annat användningsområde är allmogebåtar. Att enepinna en bordläggning förekommer fortfarande även om det var mer vanligt förr. Bleckspik används vid plåtslageriarbeten för att fästa till exempel fönsterbleck och andra plåtdetaljer på hus. Bleckspik finns i flera färger för att harmoniera med det beslag som fästs, längden oftast 25 mm. Ankarspik är en spik med räfflor för att försvåra att den dras ur vid belastning eller när virket skjuvar sig. Ankarspiken används till olika hålband eller byggbeslag vid trähusbyggnad. Dyckert är spik som antingen helt saknar huvud eller har ett mycket litet koniskt huvud. Dyckerten fäster huvudsakligen genom friktion. Avsikten är att hela spiken ska slås in i materialet så att ingenting sticker ut, dyckertspik används till invändiga snickerier såsom foder vid fönster och dörrar, socklar vid golv eller till taklister med mera. Furuspik är en spik som var vanlig förr till husbyggen, innan dagens heldragna trådspik kom till. Furuspiken var tidigare handsmidd innan smidesmaskiner började utvecklas. Furuspiken påträffas ofta vid reparation i äldre hus. Den används än i dag vid grövre snickerier samt vid all renovering av äldre byggnader. Furuspiken finns att tillgå galvaniserad eller i svartjärn. Kamspik är en spik med räfflor för olika träarbeten, dessa finns i olika längder från 20 mm och uppåt. Kamspik tillverkas i rostfritt stål som är det vanligaste, spiken finns även att få i koppar eller brons. I vissa länder tillverkas kamspik i stål, eller för spikpistoler på band. Hästskosöm är en spik med särskild form som slås underifrån genom hästskon och ut genom hovens utsida där den böjs och klipps av med en hovtång. Klippspik framställs genom klippning av plåt i motsats till trådspik som dras med tråd som ämne och till handsmidd spik. Används till spikning av exempelvis karmar och reglar i lättbetong. Kopparspik finns för olika ändamål, till exempel runda med räfflor, för plåtslageriarbeten. Det finns även en fyrkantig modell, som används till träbåtsbygge för nitning av bord samt spant. En annan modell som har ett huvud (kallat rosset) användes till dekoration av paneler och dylikt. Koppar går inte att använda tillsammans med stål, järn, eller aluminium i fuktiga miljöer, på grund av korrosion. Denna förstärkts ytterligare i saltvatten. Rostfritt eller syrafast stål går dock bra att använda tillsammans med koppar. Nubb är en typ av kortare spik med ett platt huvud. Normalt 6 till 18 mm lång. Nubben har i allmänhet kvadratisk genomskärning och ett platt cirkelformat huvud. Nubb tillverkas genom pressning. En grövre sorts nubb, från 18 till 25 mm längd, förekommer och användes för spikning av mjuka mattor och dylikt, s.k. mattspik. Av tråd tillverkad småspik i samma längder som nubb kallas vanligen stift, vare sig den är gjord av järn- eller mässingstråd.
