Kontaktannons
Kontaktannons är en annons som sätts in i avsikt att söka kontakt med andra människor. Ofta är det en partner som söks, men det kan lika väl vara en vän eller flera vänner.
Offentliga toaletter i Stockholm
År 1911 övertog Stockholms renhållningsverk ansvaret med att rengöra urinoarer och toaletter, och från 1919 upphörde vattenverkets befattning med stadens bekvämlighetsinrättningar. År 1944 överfördes hela verksamheten med bekvämlighetsinrättningarna till Stockholms renhållningsavdelning. Idag (2011) är det Trafikkontoret som har ansvar för Stockholms offentliga toaletter. Allmänheten var inte alltid nöjd med stadens ringa antal offentliga toaletter och många ansåg att myndigheterna visade för lite intresse och handlingskraft. Även den dåliga skyltningen kritiserades, och kvinnorna var upprörda över att de blev missgynnade med tanke på det stora antalet urinoarer (enbart för män) och det ringa antalet kabinetter (för män och kvinnor). För att sätta tryck på politikerna lämnades 1920 en motion av socialdemokratiska kvinnor till stadsfullmäktige om gratis klosettrum för kvinnor. I motionen ingick ett brev av Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström där hon intygade att "blåsans överfyllnad hos kvinnor och män kan förorsaka plågsamma symtom" samt att kommunen bör inrätta avgiftsfria bekvämlighetsinrättningar för kvinnor. Det skulle dock dröja ytterligare fem år innan gatukontoret begärde medel för att successivt ordna nya allmänna toaletter. Även klotterproblemet i offentliga toaletter uppmärksammades tidigt. Det illustrerar ett brev av den 20 maj 1916 från Karl Fries i Kristliga Föreningen av Unge Män (KFUM) i Stockholm till rådmannen och ordföranden i drätselnämndens 2:a avdelning. Fries menade bland annat att "...insidorna av dessa [bekvämlighetsinrättningar] äro ofta vanprydda med ytterst obscena ritningar eller inskrifter, vidriga att iakttaga för den som icke har smak för sådant och utan tvivel innebärande en skadlig äggelse för sådana, vilkas sinnen äro tillgängliga för dylika intryck". Han tyckte att väggarnas insidor borde målas om "en gång var eller varannan månad". Brevet finns bevarat på Stockholms stadsmuseum. En medarbetare på Hallwylska palatset, Bengt Clauvelin, som arbetade med att katalogisera grevinnan Hallwyls samlingar, dokumenterade toalettklottret under flera decennier på sin fritid med början någon gång omkring 1910. Vid hans bortgång 1939 skänktes anteckningsböckerna till samlingarna och de kom att benämnas Klotterböckerna. Hallwylska paltset hade då blivit museum och museichefen beslutade att anteckningsböckerna inte fick offentliggöras före 1999, på grund av dess sexuellt explicita natur. Förutom toalettklotter med verser av sexuell natur eller humoristisk natur fanns också klotter som visade hur toaletterna fungerade som kommunikationskanal för homosexuella män, när homosexuella kontakter var olagligt och senare fortfarande mycket stigmatiserat. På väggarna gavs tips om mötesplatser, ibland som kontaktannonser eller så gavs råd och varningar om farliga män, och också för att berätta om vad man varit med om. Särskilt populära att söka kontakt med var unga militärer, särskilt hästgardister vars uniform hade höga blanka stövlar och flottister som hade vita uniformer, vilket ansågs attraktivt. Vissa inrättningar var mer använda för homosexuella kontakter än andra, som exempel kallades en kur vid Vasabron för "Sista försöket". För att minska den höga driftskostnaden för bevakade toalettanläggningar infördes 1955 det så kallade kioskkabinettet. Toaletten uppfördes i anslutning till en kiosk, där betjäningen kunde öppna toalettdörren för den nödige med ett elektriskt lås eller lånade ut en nyckel. Kioskpersonalen behövde inte stå för rengöring och underhåll, det skötte staden. Det första kioskkabinettet öppnade vid Fridhemsplan och snart följde flera efter, ofta intill tunnelbanestationer. Under 1970-talet avvecklades kioskkabinetterna och ersattes av myntkabinetter. Vid början av 1980-talet fanns bara mynttoaletter utöver de få bevakade anläggningarna.
Ruotsin Suomalainen
Ruotsin Suomalainen (RS) är en finskspråkig veckotidning grundad 1964 som organisationsblad av Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige (RFFS). RS ges ut i Hägersten, Stockholm, Sverige. Den är partipolitiskt och religiöst obunden. Tidningen har cirka 30 000 läsare. Utgivning sker med 52 nummer per år. 2006 var RS den upplagemässigt tredje snabbast växande tidningen i Sverige efter Svenska Dagbladet och Västerbottningen. År 1972 började man utge tidningen en gång i veckan, men 1982 var RS konkursfärdigt. Mellan 1986 och 1988 ägdes tidningen av finländska Uusi Suomi, därefter övertogs tidningen av VD:n. Tidningens innehåll breddades med tiden. Innehållet är av allmän karaktär: nyheter, reportage, intervjuer men med fokus på det sverigefinska, samt en sammanfattning av nyheter från Finland. I tidningen finns även annonser för finskspråkiga verksamheter, sverigefinska evenemang och debatter och nyheter rörande minoritetspolitiken. Dessutom finns en sportbilaga samt TV-tablåer för TV Finland och SVT. Tidningen rymmer också matrecept, horoskop, korsord, kontaktannonser med mera. RS har lokalredaktioner/lokalredaktörer i Göteborg, Borås, Jönköping, Västmanland/Örebro, Värmland, Södermanland, Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Norrbotten (bland annat i Haparanda och Kalix). Ansvarig utgivare och chefredaktör är Tapani Kekki (2007).
Lars Winnerbäck
Winnerbäck uppträdde med en samling egenskrivna visor när han gjorde sin solodebut, 1992 i Österbergaskolans aula inför tvåhundra personer. Han fick smak för det och började spela på egen hand mer och mer. Att Snoddas splittrades hade främst att göra med att bandets medlemmar tagit studenten och gick olika vägar. Anders Johansson flyttade till Hudiksvall, medan Winnerbäck gav ut sin solodemo och flyttade till Kungälv för att gå på Nordiska folkhögskolans vislinje. I Kungälv spelade han också in sin nästa demo, 3486 ord från Lars Winnerbäck. Våren 1994, samma vår som Snoddas gav ut sin sista demo, Du och jag och en liten kille jag känner, gav Winnerbäck ut sin första solodemo. ...och mina damer och herrar. Samma år spelade han förband till Stefan Sundström när denne besökte Linköping. 1996 startades ett eget skivbolag. Detta skivbolag kom att bestå av kamraterna Mathias Gurestam, Filip Adamo och Johan Hägg, och döptes till Elvira Records. Med ett hoplånat startkapital på 60 000 kronor kunde debutskivan börja spelas in. Slutresultatet blev Dans med svåra steg. På skivans framsida syns en långsmal ung man med långt orange hår som dansar med en dam. 1997 sändes en spelning från Mosebacke i Stockholm i radioprogrammet P3 Live och Winnerbäck fick kontakt med Johan Johansson och Stefan Sundström, som båda kom att medverka på Winnerbäcks andra skiva, Rusningstrafik, vilken dessutom producerades av Johan Johansson. Efter två producerade skivor i skivbolaget Elvira bestämde de sig för att lägga ner skivbolaget. Istället skrevs kontrakt med Universal. Nu började den tredje skivan Med solen i ögonen ta form. Johan Johansson producerade även den. 1999 gav sig Lars Winnerbäck, Stefan Sundström, Johan Johansson, Kjell Höglund och Karin Renberg ut på en gemensam sommarturné – Bland skurkar, helgon och vanligt folk. Ett livealbum med samma namn som turnén och med låtar från turnén släpptes senare samma år. Det hann inte ens gå ett år sedan Med solen i ögonen innan nästa skiva var på gång. Denna fjärde skiva från Lars Winnerbäck fick namnet Kom. Nu hade Winnerbäck slitit sig loss från sina förebilder, producerade själv och handplockade musiker till bandet. Det bandet blev embryot till hans kompband, Hovet. Kom var klar senhösten 1999 och resulterade i en guldskiva, ett Bellmanpris, en Grammis samt en höstturné, en vårturné och en sommarturné. Från början var det tänkt att första spåret på skivan skulle vara "Blanka golv", en låt som handlar om att städa, ordna upp och slänga allt gammalt. Låten hamnade dock inte på albumet utan som singelbaksida till Söndag 13.3.99. 2001 kom Winnerbäcks femte album: Singel. Tillsammans med Hovet åkte Winnerbäck till Ridge Farm, Surrey, England – samma studio som Ulf Lundell spelat in Längre inåt landet 21 år tidigare. När Singel, "världens dyraste kontaktannons", släpptes var ironiskt nog Winnerbäck inte singel längre. Skivan sålde guld och tillsammans med Hovet blev det mycket turnerade det året, något som avslutades med en höstturné som kom att stå till grund för livealbumet Live – För dig, som släpptes senare samma år. 2002 var tänkt som lite av ett viloår för Winnerbäck. Detta till trots producerade han Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive. I slutet på året var det bestämt att Winnerbäck och Hovet skulle börja inspelningen av ett nytt album och han hade därför varit i Köpenhamn två gånger, bott på Hotell Ottilia invid Söndermarken, för att skriva låtar till nya albumet. Albumet, som kom att heta Söndermarken, släpptes 2003 och följdes upp av en utsåld vårturné samt Kalasturné under sommaren. I september kom avslutningen i och med två konserter i Linköping, konserter som filmades och sedermera redigerades ihop till live-DVD:n, Live i Linköping, som släpptes våren 2004.
Svar med amatörfoto
Svar med amatörfoto (danska: Billet Mrk.) är en dansk dramafilm från 1946 i regi av John Price och med Ellen Gottschalch i huvudrollen. Den handlar om en kvinna i början av 40-årsåldern som driver ett eget strykeri och svarar på en kontaktannons. Filmen bygger på romanen Svar med amatörfoto av Waldemar Hammenhög. Den producerades av Palladium och är 101 minuter lång. Biopremiären i Danmark skedde 14 januari 1946. Ellen Gottschalch som Marie Jantzen, innehaverska av ett strykeri. Gunnar Lauring som Georg Tingbo. Erni Arneson som Agnes Solberg, strykerska. Petrine Sonne som Sofie Olmgaard, strykerska. Adelheid Nielsen som Bertha Andersen, strykerska. Olaf Nordgreen som Viggo Astrup, reklamteknare. Lise Thomsen som Gurli Steen. Jakob Nielsen som Holger Ramløv, styrman. Lily Weiding som Asta, Ramløvs syster. Thorkild Roose som Henrik Martens, advokat. Agnes Thorberg Wieth som fru Martens. Minna Jørgensen som fru Sandvig. Karl Goos som redaktör Martinsen. Einar Dalsby som fabrikant Tharlow. Charles Wilken som vicevärden. Tove Maës som Else Teisen, kontorsdam. Margrethe Schanne som Rosa, stadsflicka. Henny Lindorff som fru Mølvig, pensionatsvärdinna. Ingeborg Pehrson som Alvilda Mortensen.
Arkiv X (säsong 3)
Detta är en avsnittsguide till tredje säsongen av Arkiv X. Premiärdatum (USA): 22 september 1995. En hätsk jakt efter Agent Mulder inleds och regeringen arbetar snabbt för att återfå de försvunna datafilerna. Scully finner sig obeslutsam inför nästa steg i sökandet efter Mulder då hon verkar vara den enda som tror att Mulder fortfarande lever och hon söker stöd hos sin familj, medan Mulder kämpar för sin egen överlevnad. Premiärdatum (USA): 29 september 1995. Mulder återvänder till Skinner trots att han förföljs av tvivelaktiga personer och inte borde visa sig på platser de kan tänkas förvänta att han dyker upp på. Agenterna söker efter svar gällande ett gammalt fotografi föreställande Mulders far och en grupp av andra okända män. Deras sökande leder dem till en övergiven byggnad där en obehaglig sanning väntar. Premiärdatum (USA): 6 oktober 1995. Mulder är skeptisk över en obduktionsrapport gällande en femte person som träffats av blixten i ett litet samhälle i Oklahoma. Utredningen kring det senaste dödsfallet pekar mot den enda personen som har överlevt ett blixtnedslag - en lynnig tonåring. Premiärdatum (USA): 13 oktober 1995. Flera medium hittas döda i St.Paul, Maine, utan att några bevis eller förklaringar på dödsfallen kan lämnas. Mulder är skeptisk mot det medium som anlitas som påstår att denne kan förutsäga händelserna kring detta, och i sin utredning träffar Mulder på en annan person som han tror har genuin förmåga att förutsäga framtiden. Att fånga mördaren kan visa sig vara svårt då mördaren också verkar kunna se in i framtiden. Premiärdatum (USA) 20 oktober 1995. Napoleon "Neech" Manley är en intern som sitter dödsdömd på East Point State Penitentiary, Florida. Strax före sin död i elektriska stolen svär han på att han ska komma tillbaks från döden och döda de fem personerna som var involverade i hans död. Rädslan för hans hämnd har fått folk på spänn och om de själva finns uppsatta på den beryktade listan. Agenternas utredning går ut på att ta reda på hur "Neech" har gått tillväga för att efter sin död kunnat avrätta sina bödlar och för att hitta Listan innan det är för sent. Premiärdatum (USA): 3 november 1995. Kroppen efter en kvinna, eller vad som finns kvar av den, hittas i en bil i Cleveland, Ohio. Scully bekräftar att morden är mycket utmärkande då en okänd substans täcker kropparna, en substans som verkar smälta fettsyror i kött. Mulder spårar de tvivelaktiga morden till gamla fall där offren, samtliga kvinnor, förekom i kontaktannonser. Att möta osäkra kvinnor online, och förföra dem med de rätta orden är seriemördarens melodi och han har sedan dess hittat vägen till internet. Premiärdatum (USA): 10 november 1995. Ett nytt misslyckat självmordsförsök av en patient på ett militärsjukhus drar till sig FBI-agenternas uppmärksamhet. Historier sprids angående en "fantomsoldat" som dödat alla mannens närstående och lämnat honom kvar för att lida och nu hindrat mannen från att dö. Dödstalen stiger medan Mulder och Scully är på plats och de får bråttom att försöka lösa fallet. Premiärdatum (USA): 17 november 1995. Samtidigt som en 15-åring kidnappas hemifrån, kollapsar en servitris på en snabbmatskedja flera mil därifrån. Servitrisen verkar uppleva exakt vad den kidnappade tonåringen upplever. Mulder upptäcker att servitrisen också blivit kidnappad en gång, och försöker påvisa ett samband eller en länk mellan de båda personerna som kan leda till att 15-åringen hittas, men varken Scully eller den lokala polisen går i samma tankespår som Mulder då servitrisen själv är en misstänkt. Premiärdatum (USA): 24 november 1995. Premiärdatum (USA): 1 december 1995. Premiärdatum (USA): 15 december 1995. Premiärdatum (USA): 5 januari 1996. Premiärdatum (USA): 27 januari 1996. Premiärdatum (USA): 2 februari 1996. Premiärdatum (USA): 9 februari 1996. Premiärdatum (USA): 16 februari 1996. Premiärdatum (USA):23 februari 1996. Premiärdatum (USA): 8 mars 1996.
