Dimmornas bro (engelska: Waterloo Bridge) är en amerikansk dramafilm från 1940 i regi av Mervyn LeRoy. I huvudrollerna ses Vivien Leigh och Robert Taylor. Filmen hade amerikansk premiär den 17 maj 1940. Den svenska premiären ägde rum den 22 december 1941. Vid utbrottet av andra världskriget tar Roy Cronin, en brittisk kapten, en taxi till Waterloo Station i London, men ber föraren att ta vägen över Waterloo Bridge. När han väl är där minns han hur hans liv var tidigare och hur det har kunnat bli som det är idag. Första världskriget. En betydligt yngre Roy Cronin står vid Waterloo Bridge när signaler om tyska bombflyg börjar. En grupp ballerinor kommer förbi och frågar honom om var de kan ta skydd. Han ger dem ett svar och måste sedan hjälpa en av ballerinorna, då hennes väska går sönder. Myra Lester, som kvinnan heter, tackar honom och bjuder därefter in honom till deras kvällsföreställning. Han avböjer då han måste möta en överste vid en middag, men kommer senare ändå till baletten. Han bjuder ut Myra på middag efter föreställningen, där de dansar, äter och delar sin första kyss tillsammans. Följande dag pratar Myra och hennes rumskamrat Kitty om föregående natt då deras balettkoreograf, tillika arbetsgivare, kommer in och varnar Myra. Om hon går ut med en man igen kan hon räkna med att förlora sin anställning. När hon har lämnat Myra och Kitty tittar Myra ut genom fönstret och får syn på Roy. Hon skyndar sig att klä på sig och springer sedan ut till honom. Han berättar att han vill gifta sig med henne och att de måste göra det nu, eftersom han måste åka tillbaka till fronten i Frankrike om två dagar. Myra går med på att gifta sig med honom, men då han är officer måste de gå igenom flera procedurer för att få tillstånd till att gifta sig. När de väl fått tillstånd och kommer till kyrkan får de veta att prästen inte kan viga dem, enligt lagen får ingen gifta sig efter klockan tre på eftermiddagen under krigstid. De bestämmer sig för att gifta sig klockan elva följande dag, och Myra åker hem för att förbereda sig inför kvällens föreställning. Väl hemma berättar Myra de goda nyheterna för Kitty och resten av ballerinorna, och de gör sig klara för att gå iväg till teatern. Myra får ett telefonsamtal, det är Roy som berättar att han blivit beordrad att åka till fronten genast. Myra ger sig av till järnvägsstationen, bara för att se Roy vinkande från tåget som precis lämnat stationen. Myra går tillbaka till teatern och kommer fram när föreställningen precis slutat. Eftersom hon inte var där blir hon avskedad, och då Kitty försvarar henne blir även hon avskedad. Kitty och Myra lever tillsammans i en liten lägenhet, och har väldigt ont om pengar. Det finns inga lediga jobb och de har enbart en konservburk kvar. Myra får ett brev från Roy där han berättar att hans mamma ska komma till London från sitt gods i Skottland för att träffa henne. Myra bestämmer träff med Roys mamma, Lady Margaret, på ett café. Då Lady Margaret bli sen får Myra låna en tidning, och upptäcker till sin fasa Roys namn bland stupade officerare. När Roys mamma kommer kan hon inte berätta den fruktansvärda nyheten, och Lady Margaret lämnar caféet då hon tror att Myra är konstig. Några månader senare har Myra och Kitty flyttat till en ny lägenhet och lever ett hyfsat bra liv. Kitty har sagt till Myra att hon arbetar på en teater, men då Myra en kväll gått till teatern för att överraska henne kommer sanningen fram, Kitty har i själva verket blivit prostituerad. Myra inser att Kitty gjorde det för att kunna köpa mat och medicin till henne och får skuldkänslor. Hon går till Waterloo Bridge för att tänka men när hon blir tilltalad av en man sväljer hon sin stolthet och blir även hon prostituerad. 1939. Den äldre Roy Cronin står stilla ett tag innan han går tillbaka till taxin och vidare till Waterloo Station för att åka ut och kämpa i det nya världskriget. Robert Taylor – kapten Roy Cronin.
Gotlandskanalen AB var en TV-kanal som sände över Gotland. Sändningarna började den 10 juli 2006 kl 09.00 och slutade i februari 2007. Kanalen hade program som hade olika teman måndag till fredag. Kanalen hade även ett inslag som hette Gotlandsvyer som var tänkt som ett pausprogram men blev så populärt att det blev ett eget program. Programkonceptet var att filma offentliga platser på Gotland rakt upp och ned där många människor passerade. Flera av kanalens program hette namn som började med "Studio Gotland" följt av en undertitel, såsom "Nöje", Arbetsliv "Sport", "Familj" eller "Kultur och Historia". Gotlandskanalen hade även 15 minuters nyhetsprogram varje vardag. 15 minuters nyhets och aktualitetsprogram gjordes måndag till fredag i Gotlandskanalen av Lasse Ahnell, samt en ihopklippt sammanfattning i helgen. Ahnell gjorde efter en tid allt själv, intervjuade, filmade, redigerade och lämnade till utsändning. Exakt 100 st "KvartÖver" gjordes. Martin Bogaeus lyckades snabbt göra sig ett namn på Gotlandskanalen med sina personliga och kaxiga sportreportage. Ett av de framgångsrikaste avsnitten var då Bogaeus rapporterade från fältet från det årliga Gotland Grand National-eventet. Man gjorde också en serie om olika golfbanor på ön. Bogaeus signum var den jordnära infallsvinkeln, och hans vardagliga klädstil, oftast med en svart toppluva lite på sniskan av sin skinande flintskalle. Denna show var en klassisk soff-talkshow som leddes av lokalkändisen Patrik Palten Jonsson med John Norrby som evig sidekick. Showen gästades av olika oftast lokal kända ansikten, hade livemusik och inslag från Gotland med olika teman som "vid gymmet". Palten gjorde sig känd för sin skämtsamma framtoning. "Studio Gotland: Historia" leddes av kände gotländske historikern och allmänvetaren Calle Brobäck (även utsedd till årets gotlänning 2006). Programmet handlade bland annat om runstenar, svepskålar och sångstenar, och var mycket älskat. I programmet om arbetsplatser, lediga jobb och arbetssökande var Lasse Ahnell programledare. Här lanserades också inslaget "jobbakuten", där arbetssökande på 60 sekunder fick berätta om sig själva och vilket jobb de ville ha. Detta var programmet för hela familjen, och gästades varje fredag av roliga gäster som ofta var helt vanliga personer. Det bjöds även på en kurs i gutniska. Varje vecka så visades ett nytt avsnitt i följetongen "I småkrypsland", som barnen älskade. Programledare var Julia Bendelin. Gotlandskanalen AB startades 2006 av GIP (Gotland Interaktiv Park) och Mats-Ola Rödén som eldsjäl för att ge arbetstillfällen för de mediautbildningar som fanns på Gotland. Digital-TV-införandet gav en möjlighet att starta en egen gotländsk kanal och förväntades inbringa tillräckligt med pengar för att på sikt gå runt på egen hand. I samband med kanalstarten blev det klart att GIP inte skulle driva TV-kanalen, eftersom både Gotlands kommun och Högskolan på Gotland fanns med i organisationen GIP. Kanalen såldes därför med kort varsel till Spider AB, som sysslade med reklam till storbildsskärmar bland annat i Kista centrum. Reklamintäkterna lät dock vänta på sig, eftersom företagens reklambudget oftast är flerårig, och bland de som kunde avvara mindre summor var Gotlands kommun för information. Detta togs också som förevändning för otillbörligt utnyttjande, varvid kommunen drog tillbaka annonseringen. Ägarna hade inte resurser att vänta något år på intäkter, varför kanalen gjorde konkurs.