Kök
Kök finns i såväl privatbostäder, restauranger som olika institutioner. I de senare fallen talar man om restaurangkök, storkök och skolkök. Man kan också indela offentliga kök i tillagningskök, som lagar mat från alla typer av råvaror, respektive mottagningskök, som tar emot mat från tillagningskök och som i vissa fall tillagar ris, potatis, pasta och grönsaker. Restaurangkök och storkök har maskiner och annan utrustning av ett helt annat utförande än privatkök då de är avsedda för matberedning i stor skala. Ett skolkök kan endera vara ett storkök där man bedriver utbildning inom matlagningsyrken eller - särskilt inom skolans hemkunskapsundervisning - efterlikna ett privat kök. Ett provkök är en avdelning inom ett livsmedelsföretag där man tar fram och testar nya varor och maträtter. Ett modernt västerländskt kök kan delas in i tre huvudtyper beroende på hur beredningsbänkar och köksutrustning är placerade i förhållande till varandra. Det finns U-kök, L-kök och parallellkök. För alla dessa huvudtyper gäller att den viktigaste arbetsytan ligger mellan spisen och vasken. Det ska vara korta avstånd mellan kyl, frys eller skafferi till arbetsbänk och vidare till spis eller matplatsen. Man brukar utgå ifrån den klassiska "arbetstriangeln" vilket innebär att det ska vara praktiskt att röra sig fram och tillbaka mellan vask, arbetsbänk och spis. Förutom arbetsbänkar och skåp för matvaror, husgeråd och porslin brukar det finnas en diskbänk, köksluckor, lådor en spis och ett kylskåp. I många kök finns också en frys, men denna kan också vara placerad i någon annan del av bostaden. Idag är det också vanligt med mikrovågsugn och diskmaskin, men långt ifrån alla kök är utrustade med den senare. Det skåp där matvaror huvudsakligen förvaras kan kallas skafferi, särskilt om det är friskluftsventilerat. I vissa hem kan det också förekomma att tvättmaskinen är placerad i köket då det kan saknas plats för denna på andra ställen i bostaden. Många gånger finns det plats i ett kök för ett matbord där man kan sitta och äta, men det gäller inte alla kök. Kök utan matvrå var särskilt populära under funktionalismen och kallades då laboratoriekök. I vissa modernare lägenheter kan kök och vardagsrum vara sammanbyggt i ett enda rum i en så kallad öppen planlösning. I små lägenheter kan köksfunktionen vara förminskad i storlek och förlagd till en del av hallen eller vardagsrummet. Denna typ av kök som är mycket kompakt kallas ofta för pentry eller kokvrå och används även i husvagn. Även uppvärmningsköket i exempelvis ett flygplan kallas pentry. En så kallad köksö är en i köket fristående, ofta fast monterad, möbel utformad för att utföra köksrelaterade sysslor på. Köksön är ofta utrustad med spis, diskho, arbetsyta och förvaringsutrymmen. Fördelen med en köksö är att den erbjuder åtkomst från alla håll, vilket förenklar köksarbetet och samtidigt ger bättre möjlighet än ett konventionellt kök till social samvaro om man är fler som hjälps åt vid matlagningen. En köksö kan också förses med hjul för att på så sätt ge möjlighet till alternativa placeringar i köket. I detta fall är köksön sällan utrustad med spis och vask utan får istället betraktas som en extra arbetsyta, eventuellt försedd med förvaringsutrymmen. Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industrins Standardiseringskommission) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. Det var även önskvärt att produkter från olika tillverkare skulle passa ihop. Så utarbetades den första standard för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. Grunden var en bostadsutredning som utfördes av dåvarande Hemmets Forskningsinstitut på initiativ av Svenska slöjdföreningen (numera Svensk Form) och Svenska arkitekters riksförbund (numera Sveriges Arkitekter).
Polyvinylklorid
Längdutvidgningskoefficienten för styv PVC (PVC-U) är låg. Ungefär 35 procent av Europas PVC-användning går till produktion av profiler. Detta utgörs främst av fönsterprofiler, som är det dominerande fönstermaterialet i central-Europa och Nordamerika, men har en betydligt mindre marknadsandel i Norden (cirka 10 procent). Andra exempel på PVC-profiler är till exempel fasad-profiler ("sidings"), golv-och taklister, dörrfoder, hängrännor och stuprör. I takt med utbyggnad av vindkraft har styva PVC-skum kommit till omfattande användning som kärnmaterial i vingarna på vindkraftverk. Samma produkttyp använd också i extrema båtskrov och i flyg-och tågchassin. Rör och rördelar för dricksvatten, avlopp och dränering förväntas idag ha en livslängd på minst 100 år. Inom detta användningsområde passar därför produkter av PVC mycket bra med sin goda hållbarhet och extremt långa livslängd utan degradering. PVC-rör används också för kabelskydd i mark och i innerväggar (PV-slang), för gas-distribution och i olika industriella applikationer. Totalt utgörör- och rördelar cirka 23 procent av PVC-användningen i Europa. PVC-folier har många användningsområden. Mjukgjorda folier kan användas till vattensängsmadrasser, simkuddar med mera, medan styva folier förekommer som kredit-och id-kort, faner-folier till köksluckor och möbler och till portionsförpackade mediciner (blisterförpackning) Detta utgör cirka 17 procent av PVC-användningen. Cirka 8 procent av all PVC i Europa går till kabelanvändning, dels som isolering och dels som mantel (ytterhölje) där de goda brandegenskaperna är en stor fördel. PVC används främst för låg- och mellanspänning i infrastruktur- och byggsektorerna. Detta är en minskande marknad för PVC, som ersätts med så kallade halogenfria material, medan PVC är dominerande inom bilindustrin. Golv av PVC används i många olika byggnadstyper, till exempel bostäder men främst i offentliga lokaler som kontor, skolor och sjukhus. PVC-golv konstrueras antingen av ett homogent, kompakt PVC-skikt, eller så byggs det upp av ett antal olika plastskikt med ett slitstarkt transparent slitskikt på toppen. PVC-golv är slitstarka, utgör en god fuktspärr, relativt enkla att hålla rena och är lämpliga för sterila utrymmen, som i operationssalar. Flexibla PVC-golv har länge varit dominerande men de senaste 10 åren har styvare, så kallade LVT-golv vuxit kraftigt. Dessa plank-lika golv utgör idag cirka 10 procent av PVC-golvmarknaden. Cirka 5 procent av den totala PVC-marknaden utgörs av golv. Med hjälp av bestrykning görs mycket olika material, regnkläder, presenningar, takmembran, bordsdukar med mera. Ett viktigt område för PVC-användning är konstläder. Materialet används till bilklädsel, skor, väskor, möbelklädsel med mera. Genom den speciella produktionsprocessen får man en skinnliknande yta. Under denna yta finns ett skumlager som ger materialet dess mjukhet, medan bäraren ger dess rivhållfasthet. Plast är ett viktigt konstruktionsmaterial för medicinska produkter. Cirka 40 procent av dessa består av PVC. De viktigaste produkterna är behållare för blod, urin, stomi, flytande mediciner eller näringslösning, och slangar för att ta och ge blod, katetrar, hjärt-lungmaskiner, dialys med mera. PVC har använts för detta ändamål i över 50 år på grund av dess fina transparens, låga vikt, mjukhet, rivstyrka, kinkmotstånd, möjlighet att sterilisera och utmärkta biokompatibilitet. Andra produkter av PVC är handskar och förkläden för engångsbruk, madrassfolier och golv i operationssalar och duschutrymmen. Den totala användningen utgör dock mindre än 1 procent av den totala PVC-förbrukningen. Allt eftersom biltillverkarna har sökt efter lättare material har fler och fler detaljer i bilen blivit tillverkade i plast. Detta har gjort att PVC och andra plaster har kommit att användas i olika delar av bilen. PVC används idag till kabel, beklädnad av dörrsidor, stolpar, instrumentbrädor och för rostskyddsmassor.
Melamin
Melamin är en organisk förening, som tillhör den heterocykliska gruppen. Föreningen är vit och har kristallin struktur. Den kemiska formeln är C3N3(NH2)3. Det kemiska namnet enligt IUPAC är 1,3,5-triazin-2,4,6-triamin. Melamin framställs genom upphettning av cyanamid (H2NCN), som det är en trimer av. Det framställdes syntetiskt av den tyske kemisten Justus von Liebig 1834. I industriell skala framställs melamin genom termisk sönderdelning av urea (CO(NH2)2) till cyansyra (HOCN) som sedan polymeriseras till melamin. Melaminplast tillverkas genom kemisk reaktion mellan melamin och formaldehyd, och är en hård och mycket tålig härdplast som används till exempel till plasttallrikar, plastkoppar, plastskålar och i laminat till bordsytor, köksluckor och bänkskivor. Melaminplast kan blandas i cement för att sänka vattenhalten och gör betongen tätare, starkare och mer motståndskraftig. Det underlättar också gjutningen genom att göra cementen mer lättarbetad. Melamin används också som vattenavstötande ämne i sedlar. Melamin kan orsaka irritation av hud och slemhinnor och är skadligt att förtära. Melaminplast kan innehålla höga halter av formaldehyd. Formaldehyd är cancerframkallade och kan ge allergier. Våren 2007 upptäcktes i USA att vissa typer av djurfoder innehöll melamin, och det uppdagades att restprodukter av melamin upphandlades av kinesiska grossister som malde ner melaminet till ett pulver som ger intrycket av att vara protein vid provtagning, trots att det helt saknar proteinets övriga egenskaper. Det nermalda melaminet blir en billigare råvara och köparen tror att den får högvärdigt protein. Hösten 2008 uppdagades i Kina, efter ett par dödsfall och tusentals insjuknade barn, att melamin tillsatts i mjölk, mjölkpulver och mjölkprodukter avsett för spädbarn. Melamin är rikt på kväve och har tillsatts för att proteinhalten i mjölkersättning ska verka högre än den egentligen är. Halten av kväve mäts i kvalitetskontrollen för att bestämma proteinhalten. Melamin i livsmedel kan även ge njursvikt med dödlig utgång. Den kinesiske dissidenten, författaren och människorättskämpen Zhou Qing menar att melaminskandalen bara är toppen på ett isberg. De avslöjanden som han gjort har presenterats i en uppmärksammad bok "What kind of god" och i diverse artiklar i internationella tidskrifter. Hans budskap är att det politiska systemet inte vill ha en öppen granskning av industrimaten. I samband med larmen gick Livsmedelsverket ut med information om melamin. Där konstaterades att de doser av melamin som konsumenten kan få i sig via livsmedel importerade till Sverige är mycket låga, och därför också risken att få några symptom. Vid mycket höga doser däremot kan melamin orsaka njursten, något som i sin tur kan orsaka inflammationer i uringångarna. Ännu högre doser kan orsaka dödsfall, vilket har inträffat i Kina.
