Solbad
Solbad, solning eller att sola sig kallas det när en person vistas i solljus med det huvudsakliga syftet att göra huden brunare genom pigmenttillväxt, i form av en mildare solbränna. Vid solbad var man förr inte sällan helt naken, numera bärs ofta badkläder. Under första hälften av 1900-talet var solbad en medicinsk behandling. Verbet "solbada" är känt ifrån svenskan sedan 1860, och 1888 använde August Strindberg ordet i sin novellsamling Skärkarlsliv. Redan 1837 förekommer termen "solbad" som medicinsk term. Under 1800-talet tillbringades fritiden ofta inomhus och solbränd hud ansågs tillhöra de lägre samhällsklasserna som ofta arbetade utomhus. Dock fanns det redan i det viktorianska England grupper där solbränd hy ansågs som något positivt. Men det var framförallt i början av 1900-talet som uppfattningarna kring solbränna förändrades. År 1903 fick Niels Finsen Nobelpiset i medicin för "Finsens ljusterapi". Ljusterapin var en behandling av sjukdomar som lupus vulgaris och rakitis. Brist på vitamin D hade konstaterats vara orsak till rakitis. Solljus hjälpte och uppfattades därefter som en kur mot en mängd andra sjukdomar. Det blev därför starkt förknippat med hälsa. År 1910 genomfördes en expedition till Teneriffa för att mer brett vetenskapligt undersöka hälsoeffekter av helioterapi, och år 1913 blev 'solbad' uppmärksammad som något modernt för de rika. Solbad förknippades med friskt friluftsliv och blekheten som tidigare varit en statusmarkör förknippades allt mer med vekhet, osunt leverne och sjukdom. Detta sammanföll också med att arbetarklassen allt mer tillbringade dagarna inomhus i fabrikslokaler. På 1920-talet hade det blivit ett alltmer utbrett mode att vara solbränd bland kvinnor. Två kvinnor bidrog till att solbränd hud uppfattades som modernt, lyxigt och hälsosamt i Paris. Dels Josephine Baker, som då var en beundrad stjärna där, dels den då tongivande modeskaparen Coco Chanel som av misstag hade blivit bränd i solen under en vistelse på franska rivieran. När hon kom hem var hon tydligt solbränd och bidrog därmed till det nya modet. Solbrännan tolkades även som en indikation på "den vita rasens" anpassningsförmåga, något som omskrevs i rasbiologisk litteratur. Man menade att detta visade att den vita rasen kunde leva och härska över hela jorden. Omkring 1930 hade solterapi blivit en mycket efterfrågad medicinsk behandling för en mängd sjukdomar, från "trötthet" till tuberkulos. Badkläderna blev allt mindre och under 1930-talet blev solbad även vanligt bland män. På 1940-talet uppmärksammades solbränna och solbad mycket i modetidningarna. Bikinin kom 1946 och förändrade senare badmodet radikalt. Däremot fick monokinin, lanserad 1964, inte så stort genomslag, först på 1980-talet slog topless igenom. Charterbolagen började under 1960-talet använda solbränna som ett viktigt försäljningsargument och pryda reklamen med solbrända människor. På 1980-talet blev det populärt att sola i solarium. De kemiska industrierna hade tidigt sett en marknad i nya livsstilen och utvecklade solkrämer. De första var tjocka och innehöll zinkoxidpartiklar. Först under 1940-talet kom de första organiska solkrämerna som kunde erbjuda olika grader av solskydd. Tidigare var det vanligt att man använde solfiltar av cellofanpapper som solskydd. En ökande förekomst av hudcancer över i stort sett hela Västvärlden under senare delen av 1900-talet har lett till att myndigheterna, främst Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige, gått ut med varningar för överdrivet solbad. Viktigt är sola försiktigt och att undvika att bli bränd (röd), genom att långsamt öka tiden (exponeringen) dag för dag. Tiden i solen bör begränsas, särskilt mitt på dagen, då strålningen är starkast. Man bör använda solskyddsmedel med tillräckligt hög solskyddsfaktor, och särskilt skydda yngre barn mot kraftig solstrålning. Hudtyp 1 Människor med mycket vit hud som bränner sig snabbt i solen och aldrig blir bruna.
Volkswagen Typ 1
Totalt tillverkades 21 529 464 Volkswagen Typ 1. Det var de gamla svingaxlarna, endast ledade inne i växellådan. Varken skivbromsar före 1997 eller automatlåda kunde erhållas. Enhetslackering i kulören Zinngrau (tenngrå). En populär modifiering är att bygga om en VW till en Cal-looker, vilket är en customstil som ursprungligen kommer från Kalifornien. Bubblor används även som utgångsmaterial för VW-buggy. 1934 - Projektet startar. 1935-1936 - Luftintagen bakom bakrutorna och de låga, minimala bak- och framlyktorna försvinner. 1937 - Dörrarna öppnas normalt, gångjärn i framkant. 1938 - Ursprunglig motor på 985 cm³ med 23,5 hk. Mekaniska bromsar och osynkroniserad växellåda. Förseriebilar 1938-40 - Vridhandtag på dörrar, utanpåliggande förbindelsestänger till vindrutetorkarna, raka "höga"/långa stötfångarhorn, ingen värme, ratt med 3 breda ekrar (till maj 1943). 1943 - Cylindervolymen ökar till 998 cm³. 1945 - Cylindervolymen ökar till 1131 cm³ och 25 hk. Däckdimension 5,00x16". Bensintank 44 liter. De första bilarna efter kriget var tillverkade av delar till 1944 års terrängbilar. Ofta var det delar från "slaktade" bilar från kriget. 1947 - Fyrkantiga domkraftsfästen, tidigare runda. 1949 - De luxe-modell eller exportmodell. Ny instrumentbräda. Fronthuven öppnas inifrån, tidigare vridhandtag på utsidan. 1950 - Hydrauliska bromsar införs, termostatstyrd luftkona till kylfläkten och askkopp av vipptyp. Bränslekran i mitten. 1951 - Förkromad list runt vindrutan, Wolfsburgs stadsvapen på fronthuven samt ventilationsluckor fram på torpedsidan, även kallade "ischiasluckor". 1952 - Ventilationsluckorna utgår, det blir ventilationsrutor på dörrarna, vridratt för värmeregleringen, nytt T-handtag på motorluckan, nya bakljus, handskfack med lock och körriktningsbrytare på rattstången i stället för på instrumentbrädan. Växellådan får synkronisering på 2:an, 3:an och 4:an. Ny däckdimension är 5,60x15". 1953 - Den tvådelade bakrutan blir en hel ruta och ventilationsrutorna förses med låsknapp. Värmeöppningarna fram får galler. Växlingsmarkeringar på hastighetsmätaren, 25, 50 och 75 km/h(tidigare 22, 45 och 70 km/h). Ny motor med 1192 cm³ och 30 hk den 21 december. Utväxlingen i dörrarnas fönstervevar ändrades från 10 varv till bara 3. 1954 - Startknappen integreras i tändningslåset. ny motor på 1 192cc. 1955 - Ändring av bensintanken, mindre påfyllningshål, (större bagagerum). Krökt växelspak, tidigare rak. 1956 - Ratt för värmejustering flyttas längre fram, justeringsmöjligheter för framsätesryggstöd och 2 avgasrör (kromrör). Kurvhandtag fram som tillbehör kunde eftermonteras. Smålamporna nedanför framlyktorna försvinner (fanns endast på bilar till USA). 1957 - Förändring av dörrlås och flyttning av varmluftintag fram. Svarta VW-märken på navkapslarna. 1958 - Bättre bromsar, större bakruta, ändrad radiogrill på instrumentbrädan, ny riktig gaspedal - (rullpedalen ersatt). Mindre framlyktor med kromring runtom. 1959 - Förstärkt ramhuvud, förstärkt koppling, krängningshämmare införs, polstrad solskärm, ny ratt med signalring och nya dörrhandtag med tryckknapp.Sista året med blinkerspilar i B-stolpen. 1960 - Styrningsdämpare införs, skålade ryggar på framstolarna och blinkers (vita på skärmen fram). 1961 - Motoreffekten ökas till 34 hk, ny helsynkroniserad växellåda, automatisk elchoke, hastighetsmätare märkt till 140 km/h, flatare bensintank, luftdriven vindrutespolare, start- och tändlås med "dubbelstartspärr", kurvhandtag på instrumentbrädan, solskydd också på passagerarsidan och asymmetriska halvljus samt kederlister och mattor på fotsteg i bilens färg. Bränslemätare fanns som tillbehör och kunde eftermonteras (Motometer). 1962 - Fronthuv med lyftfjäderhjälp, större baklampor av 2-kammartyp, nya värmeväxlare, bensinmätare, fästen för 2-punkts säkerhetsselar, ny styrsnäcka av rulltyp. Små skjutbara luckor för fotvärmen fram.
Starlink
Starlink är en satellitkonstellation under utveckling av SpaceX. De har en långsiktig plan att skjuta upp en mängd små satelliter som ska röra sig i låg omloppsbana runt jorden och förse hela planeten med internetuppkoppling. SpaceX mål är att ta nätverket i bruk under 2021 och på sikt ska det bestå av över 40 000 Starlink-satelliter i omloppsbana för att täcka in hela planeten. SpaceX har planer på att distribuera nästan 12 000 satelliter till tre olika höjder i mitten av 2020-talet. Det första steget består i att placera cirka 1 600 satelliter i omloppsbanor på 550 kilometers höjd följt av omkring 2 800 stycken på 1 150 kilometers höjd och 7 500 stycken på 340 kilometers höjd. Den sammanlagda kostnaden projektet att designa, bygga och skjuta upp ett sådant nätverk, har uppskattas till nästan 10 miljarder amerikanska dollar. Satelliterna väger endast 260 kilo styck och tar emot data från jorden i form av radiovågor. Dessa kodas om till ljuskoder som skickas vidare som laserpulser mellan satelliterna. I rymden finns inget som bromsar ljuset vilket gör att data kan färdas dubbelt så snabbt som det gör i de kablar som knyter ihop jordens internet. I kablarna på jorden bromsas ljuset av glas i kablarna vilket gör att data rör sig med max två tredjedelar av ljusets hastighet, oftast lägre. I jämförelse kan ljuset färdas i 1 080 000 km/h i rymdens vakuum. SpaceX är inte först med dylika projekt, år 2008 skickades en satellit upp i rymden för att förse Japan och Mikronesien med bredband. Det som är nytt med Starlink är omfattningen och överföringshastigheten. Tidigare projekt har handlat om enstaka satelliter medan SpaceX mål är att bilda ett finmaskigt nät runt jorden i en omloppsbana. Utvecklingen inleddes 2015 och två prototypsatelliter sköts upp den 22 februari 2018. Testsatelliternas officiella namn är Microsat-2a och Microsat-2b, men de har även kallats "Tintin A" och "Tintin B" av Elon Musk. En andra uppsättning testsatelliter och den första stora uppskjutningen av en bit av konstellationen gjordes i maj 2019 när de första 60 operativa satelliterna sköts upp. Från och med september 2020 skjuter SpaceX upp, upp till 60 satelliter åt gången, med sikte på att med hjälp av 1 440 satelliter tillhandahålla nästan global service i slutet av 2021 eller 2022. SpaceX släppte en privat beta-tjänst i norra USA och Kanada i augusti 2020 med en offentlig beta som följer i november 2020, en tjänst som börjar vid höga breddgrader mellan 44 ° och 52 ° norr. Bekymmer har uppkommit över den långsiktiga risken för rymdskräp som härrör från att placera tusentals satelliter i banor över 600 km, liksom den negativa inverkan på optisk och radioastronomi på jorden. Som svar har SpaceX sänkt satellitbanorna i Starlink till 550 km eller lägre och skjuta upp prototypsatelliter med antireflekterande beläggning och en experimentell solskydd. Den 24 maj 2019 sköt SpaceX upp en första raket med 60 satelliter ombord. Deras färd över himlen kunde ses från jorden och föranledde en våg av UFO-rapporteringar. Andra satellitkonstellationer som är under utveckling för att förse hela planeten med internetuppkoppling är Amazon Kuiper och OneWeb.
Los Angeles
Los Angeles kommer att vara värd för OS år 2028 och Paralympiska spelen, vilket gör Los Angeles till den tredje staden att vara värd för OS tre gånger. Los Angeles har ett subtropiskt medelhavsklimat med heta, torra, långa somrar och något regniga men varma vintrar. Det har endast snöat ett fåtal gånger i hela Los Angeles, med flera år mellan flesta observationer, och då endast mycket liten mängd snö. Dock förekommer snö i omgivande bergskedjorna. Klimatmässigt sett är Los Angeles en mycket intressant stad, med flera olika mikroklimat i olika stadsdelar och i omkringliggande städer. Vid kusten är temperaturen alltid jämförelsevis sval jämfört med inlandet, även under värmeböljor. I stadsdelen Downtown som endast ligger 2 mil från kusten, är också temperaturen oftast svalare än i inlandet, även om värmeböljor faktiskt här kan bli påtagliga. I städer längre inåt såsom Burbank, som dessutom är blockerat från svalare havsbris tack vare bergskedjor, är värmeböljor mycket påtagliga. Staden upplever egentligen endast två årstider, torrperioden (sommaren) och våtperioden (vintern). Torrperioden varar åtta månader om året, från april till november, och består nästan uteslutande av höga dagstemperaturer och extremt lite nederbörd. Våtperioden varar oftast fyra månader från december till mars och består av svalare dagstemperaturer och något hög mängd nederbörd. Los Angeles åtnjuter ett betydligt varmare klimat under vintern än de flesta andra amerikanska städer inom samma latitud. Detta beror bland annat på att inlandet som omger staden har ett ökenklimat vars högtryckssystem blockerar svalare vädersystem från norr. Däremot är temperaturen under sommaren mycket lägre änäraliggande städer inåt land. Detta beror på att Californiaströmmen för med sig svalkande havsbris. Den årliga genomsnittliga temperaturen i Downtown är 24 °C under dagen, 19 °C på morgonen/kvällen, och 14 °C under natten. Vanlig temperatur dagtid under högsommaren i Downtown är omkring 27-32 °C (I vissa områden såsom Canoga Park når dock temperaturen regelbundet över 35 °C). Nätterna kan upplevas som svala med temperatur mellan 15 och 20 °C. Under vintern brukar temperaturen vara mellan 18 och 23 °C dagtid. Värmen stiger dock långsamt under dagens gång och den högsta temperaturen varar oftast bara någon timme innan den långsamt börjar falla igen. Morgnar och kvällar under vintern kan upplevas som väldigt svala, och nätterna som rentav något kalla. De få dagarna med regn är alltid svala, oavsett årstid. I högre terräng är somrarna något varmare och vintrarna är svalare. Ju närmare havet man kommer, desto svalare temperatur året runt. I sällsynta fall kan lågtryck från norr under vintern ge upphov till synnerligen svala dagstemperaturer under 13 °C och nattliga temperaturer närmare 5 °C. Dessa lågtryck varar aldrig mer än ett par dagar dock. Det är också ett faktum att värmeböljor är naturligt förekommande i Los Angeles, och även om typiska dagstemperaturer under vintern är 18–23 °C kan dessa värmeböljor i uppemot en vecka ge dagstemperaturer närmare 30 °C. Staden får cirka 325 soldagar och enbart 30 regniga dagar om året med låg luftfuktighet året om, vilket ger ett välkänt behagligt väder. Los Angeles befinner sig på latitud 34 och är 356 mil från ekvatorn, vilket innebär att UV-index under januari är 3/11 som lägst och i juli 11/11 som max. Som jämförelse är UV-index i södra Sverige i juli 5/11. Under vintern behövs kanske inte solskydd för dem som har åtminstone hudton III enligt Fitzpatrick skalan, men under sommaren är det starkt rekommenderat även för dem med hudton V. Regn faller i staden från november till april oftast i små skurar, men ibland som åska med 6–3 regndagar per månad under regnperioden. Det snöar som princip aldrig i staden, och endast ett fåtal fall av snöflingor och frost har dokumenterats. Men i höga bergsområden i omgivningarna brukar snö förekomma på vintern.
