Bröstfixering
Bröstfixering (eller bröstfetischism) är en parafili relaterad till kvinnans bröst. Bröstfixering är sannolikt den vanligaste sexuella manin bland män och kvinnor i Amerika, Europa och Japan. Att uppfatta de kvinnliga brösten som erogena är en social norm i västerländska kulturer, men om detta drivs till fixering kan det leda till psykologiska problem. Vid stark fixering blir den i detta fall det enda medlet för sexuell upphetsning. Bröstfixering kan utvecklas hos båda kön och i alla åldrar. Människor hyser i regel mycket större intresse för utvecklade bröst änågon annan djurart. Kvinnor är unika bland däggdjurshonor vad gäller att kunna utveckla bröst oberoende av dräktighet, och vissa menar därför att bröstutvecklingen hade en evolutionär betydelse för den mänskliga utvecklingen. Antropologer och sociologer har ofta försökt förklara intresset för bröststorlek i termer av det naturliga urvalet och biologi, men än har inget större accepterat tillkännagivande gett svaret på varför stora bröst väcker så stort intresse. I många kulturer sätter bröstfixering ofta prägel på storleken hos kvinnans bröst, eftersom bröst ofta uppfattas som symbolen för sexualitet och dragningskraft hos män. Bröststorleken kan, beroende på kultur, ha ett mycket viktigt inflytande på ett förhållande mellan man och kvinna. Detta har ökat marknaden för bröstförstoring. Inom pornografin förekommer ofta starkt bystrelaterade skildringar, där bröstförstoring är ett vanligt inslag. Ett exempel på en porrstjärna med extremt stor byst var Lolo Ferrari. En del individer prioriterar stora, naturliga bröst utan bröstimplantat. Sådana naturligt tilltalande bröst var ofta ett krav för att bli en Page Three Girl i den brittiska tabloiden The Sun. En naturlig byst är ett tema även i magasinet Perfect 10. Många japanska gravure-idoler måste ofta ha naturligt stora bröst utan bröstimplantat för att slå igenom. På annat håll finns det de som tycker raka motsatsen, och gillar hellre små, spretiga eller platta bröst. Minimala bröst kan i vissa fall vara ett krav för att bli supermodell, för att kunna passa i alla designkläder. All bröstfixering berör dock inte storlek. En del fetischister föredrar utstående vårtgårdar eller ovanligt långa och tjocka bröstvårtor. Fixeringen kan dock diskuteras eftersom det särdraget vanligtvis associeras med flickor som kommit i puberteten för tidigt. Trots det finns det vuxna kvinnor som också har utstående vårtgårdar. Det förekommer dessutom fixering vid erotisk amning, då vuxna människor ifråga känner lust för att utföra eller bli ammade. Storbystade kvinnliga karaktärer är vanliga i japansk anime och manga liksom amerikanska serietidningar och tv-spel. Bokförläggare såsom Image Comics har ofta med hjältinnor med stora bröst, breda höfter och långa ben på sina tidningsomslag. Bland tv-spel har Tomb Raiders storbystade actionhjältinna Lara Croft blivit ett omtalat namn och huvudkaraktären i en mängd av filmer och serietidningar. Filmregissörer som Russ Meyer har haft framgångar med filmer med storbystade kvinnor. Inom många av dagens dator- och TV-spel förekommer bröstfixering. Kvinnliga karaktärer och hjältinnor förses ofta med stora, klotrunda bröst som framträder tydligt. Med hjälp av den nya generationens fysikmotorer har spelutvecklare på senare år även börjat programmera in fysikeffekter på de kvinnliga karaktärernas bröst, vilket medför att brösten rör sig beroende på olika kraftpåverkningar. Några av de första spelen som introducerade detta var bland andra Dead or Alive, Soul Calibur och Tekken.
Könskorrigerande operationer
Könskorrigerande operationer (engelska Sex reassignment surgery, SRS) är en sammanfattande term för kirurgiska ingrepp genom vilka en persons fysiska framtoning och könskarakteristika förändras så att de liknar dem hos ett annat kön. Det är en del av den medicinska behandling som ges till patienter med olika könsidentitetsstörningar/transsexualism. Den kan också utföras på intersexuella personer, då ofta på spädbarn. De mest kända av dessa operationer är de som innebär ingrepp i genitalierna (engelska genital reassignment surgery eller genital reconstruction surgery (GRS)). Men, enligt World Professional Association for Transgender Health (WPATH), omfattar begreppet ett stort antal kirurgiska ingrepp som utförs som en del av behandling mot könsidentitetsstörningar/transsexualism. WPATH fastslår att könskorrigerande operationer omfattar "komplett hysterektomi, bilateral mastektomi,... bröstkorgsrekonstruktion, bröstförstoring (inklusive bröstimplantat), genitalierekonstruktion (med olika tekniker som måste vara avpassade för den enskilda patienten)... och vissa plastikkirurgiska ansiktsrekonstruktioner.". Vilka de medicinskt nödvändiga ingreppen är skiftar beroende på patientens individuella behov och om det handlar om man-till-kvinna-transsexuella eller kvinna-till-man-transsexuella patienter. För transkvinnor (man-till-kvinna) inkluderar genitalierekonstruktionen oftast konstruerandet av en neovagina, vaginoplastik, medan det för transmän (kvinna-till-man) kan inkludera konstruerandet av en neopenis, falloplastik, men inte behöver göra det. I båda fallen omfattar i allmänhet ingrepp i genitalierna också borttagandet av inre könsorgan, det vill säga för transkvinnors del orchidektomi och för transmäns del hysterektomi, ovariektomi, borttagning av äggledare och ibland även vaginoektomi. Behoven hos patienten skiftar också beroende på vilka krav som ställs i deras land för att de exempelvis ska få byta namn, byta juridiskt kön, få tillgång till hormonterapi eller tillstånd att gifta sig. I många länder som erbjuder dessa möjligheter är de kombinerade med krav på mer eller mindre omfattande könskorrigerande operationer, främst av genitalier. Det finns även en mängd andra kirurgiska ingrepp än de i genitalierna som används vid behandling av patienter med könsidentitetsstörningar/transsexualism. För transmän omfattar dessa ingrepp mastektomi (borttagandet av kvinnliga bröst) och bröstkorgsrekonstruktion (skapandet av manlig bröstkorg) och för transkvinnor omfattar de Facial Feminization Surgery, bröstförstoring, struphuvudförminskning och trimning av stämbanden.
Bröstimplantat
Bröstimplantat (silikonbröst) är en metod för bröstförstoring. Implantat opereras in i brösten på kvinnor eller transsexuella eller andra som vill förstora brösten eller rekonstruera dem efter till exempel bröstcancer. För att få bröstimplantat i Sverige i dag måste man vara minst 18 år, med eller utan föräldrarnas samtycke. Alla implantat som används idag har ett hölje av silikon medan innehållet antingen är saltvatten (koksaltproteser) eller en gel av silikon (cohesivgel-proteser). Det finns även olika profiler på implantaten, om man vill ha mer "push" eller mindre, till exempel hög profil, medium och låg profil. Detta är beroende på hur patientens bröst ser ut från början. Protesen läggs in via en öppning under bröstet, vilket är vanligast, i armhålan eller i nedre delen av vårtgården. Vid inläggning via armhålan är det svårare att få en bra placering av protesen och öppnar man i kanten av vårtgården är risken stor att man försämrar känseln i vårta och vårtgård varför det i dag är vanligast med att gå in via en öppning nedanför bröstet. Detta ärr som vanligen läker mycket fint döljs dessutom av själva bröstet vilket gör det mycket svårt att upptäcka. Implantaten kan även läggas under eller över bröstmuskeln, beroende på hur mycket bröstvävnad man har från början. Om man har väldigt lite bröstvävnad läggs oftast implantaten under bröstmuskeln. Storleken på bröstimplantat mäts i milliliter (ml). Varje ml motsvarar ca 1 gram. Ett bröstimplantat i storleken 350 ml motsvarar således en vikt på 350 gram. De vanligaste implantatsstorlekarna är på 200-700 ml och flertalet i intervallet 300-450 ml. För den patient som vill uppnå ett så naturligt utseende som möjligt är storleken på implantaten av största betydelse. Men att avgöra rätt storlek handlar inte bara om att bedöma vilken BH-storlek patienten uppnår efter operation. Plastikkirurgen måste också väga in patientens kroppsbyggnad med särskild hänsyn tagen till bredden av bröstväggen, mängden befintlig bröstvävnad och den övergripande kroppssymmetrin. För att få ett resultat som ser så naturligt ut som möjligt, och minska risken för komplikationer, rekommenderar de flesta plastikkirurger att begränsa förstoringen av bröststorleken till ett maximum av två BH-storlekar. En liten del av volymen i implantatet försvinner när det placeras inuti kroppen i förhållande till när samma implantat provas i en BH på utsidan, eftersom kroppens vävnad anpassar sig efter det på ett annat sätt inuti kroppen. Redan på sent 1800-tal har bröstimplantat förekommit som kirurgiskt ingrepp. 1895 utförde nämligen den böhmiske kirurgen Vincenz Czerny implantat där han nyttjade fettvävnad från en fettsvulst på patientens ländrygg för att reparera en asymmetri som uppstått vid avlägsnandet av en tumör. Den österrikiske läkaren Robert Gersuny experimenterade 1889 med injektioner av det mättade kolvätet alkan som implantat. Resultatet var förödande eftersom alkanet i kroppen bröts ner till mindre beståndsdelar. Under första halvan av 1900-talet provades med olika framgång en mängd olika ämnen som fyllning vid bröstimplantant, bland annat elfenben, naturgummi, polyetentereftalat, polyeten och polyvinylalkohol.
Plastikkirurgi
Plastikkirurgi eller rekonstruktionskirurgi är sådan kirurgi som syftar till att återställa eller förbättra kroppsvävnad. Plastikirurgin kan därför dels återställa kroppsdelar efter sjukdomar och olyckor (till exempel efter cancer), dels företas som skönhetsoperation. Plastikkirurgi är dokumenterat från det antika Indien där rekonstruktion av näsor förekom eftersom avhuggning av näsan var ett vanligt straff. Uttrycket härleds från grekiska plastikos, som betyder skapa/forma, alltså inte från materialnamnet. Plastikkirurgin utgår ifrån den rekonstruktiva plastikkirurgin som började utvecklas under 1900-talets början och som sedermera fick sitt genombrott i och med att tekniker utvecklades i vården av andra världskrigets offer, framförallt brittiska stridspiloter, som brännskadats svårt. Den återskapande kirurgin på barn med läpp-, käk- och gomspalter har även drivit utvecklingen framåt. På 1960-talet utvecklades de första silikonproteserna för bröstförstoring. Plastikkirurgin är den enda medicinska specialiteten som är metodstyrd och inte begränsad till ett specifikt patientklientel. Detta har inneburit att den snabba utvecklingen av nya behandlingsmetoder inom plastikkirurgin lett till att allt fler patientgrupper behandlas inom specialiteten. Som exempel på relativt nya metoder inom plastikkirurgin kan nämnas mikrokirurgi och vävnadsodling (tissue engineering). Rekonstruktiv plastikkirurgi syftar till att åtgärda eller maskera medfödda eller förvärvade defekter hos patienten, såväl utseendemässiga som funktionella. Det kan röra sig om missbildningar såsom LKG, förvärvade skador såsom brännskador, rekonstruktion efter tumörer eller transsexuell kirurgi (könskorrigering). Även bröstförminskande kirurgi räknas till denna kategori av plastikkirurgi om vissa kriterier uppfylls i kombination med fysiska belastningssymtom som till exempel rygg, nack och bröstsmärta. Denna typ av plastikkirurgi utförs främst inom offentlig sektor. Estetisk plastikkirurgi inriktas på att förändra utseendet och/eller motverka det naturliga åldrandet genom att korrigera kosmetiska defekter, så kallade skönhetsoperationer. Estetisk plastikkirurgi utförs huvudsakligen inom den privata sektorn. Man skall dock vara medveten om att gränsen mellan rekonstruktiv och estetisk plastikkirurgi ibland är mycket flytande. Enligt bedömningar gjorda av Svensk Förening För Estetisk Plastikkirurgi utförs omkring 25 000 plastikkirurgiska inrepp i Sverige per år. Av dessa 25 000 ingrepp utförs omkring 85 procent på kvinnor och 15 procent på män. Andelen män som väljer att genomföra ingrepp ökar dock stadigt i takt med att det blir allt mer socialt accepterat att män i större utsträckning månar om sitt utseende. Till de mer ovanliga och kontroversiella ingreppen hör penisförstoring vilket utförs på runt 100 svenska patienter per år. Sandell, Kerstin (2001)Att (åter)skapa "det normala". Bröstoperationer och brännskador i plastikkirurgisk praktik. Lund: Arkiv förlag.
Abbywinters.com
Abby Winters uppstod som en australiensisk webbplats med australiska deltagare och anställda, och fram till 2010 var sajten baserad där. Idag är Abby Winters baserad i Amsterdam och blandar sitt omfattande australiensiska material med nytt material som tillkommit efter flytten till Europa. Förutom bilder och videor av erotisk karaktär, har sajten gjort sig känd för gruppbilder på nakna kvinnor som utövar yoga, tvättar bilar och campar i naturen. Till skillnad från många andra porrsajter använder Abbywinters "naturliga" modeller med könshår och utan bröstförstoring. Trots sitt australiensiska ursprung är 65% av sajtens betalande medlemmar från USA. År 2010 skiftade det politiska klimatet i Australien i frågan om pornografi varpå bolaget flyttade till Nederländerna. En tid innan flytten hade bolaget omlokaliserat sina servrar till USA och Nederländerna.
Testikelcancer
Testikelcancer är en relativt ovanlig form av cancer, den drabbar vanligen män mellan 20 och 40 år, i sällsynta fall även män över 50 år. Varje år drabbas cirka 300 män i Sverige. 95% av de personer som har diagnostiserats med testikelcancer botas för gott. Det vanligaste tecknet på sjukdomen är att en testikel har svullnat eller blivit större. Andra vanliga symptom är ömhet, värk, tyngdkänsla och en diffus obehagskänsla från testikeln. Gynekomasti (bröstförstoring hos män, visar sig ofta som en knöl i bröstet) kan också vara ett symptom. Sjukdomsorsaken är för närvarande inte känd men testikelcancer förekommer oftare hos män vars testiklar inte har glidit på plats i pungen. Om personer i släkten har haft testikelcancer är risken att drabbas större. Det finns två olika typer av testikelcancer, seminom, som oftast drabbar män i 30–45-årsåldern, och icke-seminom, som oftast drabbar män mellan 20 och 30 år. Icke-seminomtestikelcancer sprider sig och växer relativt snabbt. Upptäcker man något annorlunda med en testikel är det viktigt att gå till vårdcentral för läkarundersökning.
