Klamydia
Klamydia (musikgrupp) – musikgrupp. Klamydiainfektion – en sexuellt överförbar sjukdom. Chlamydiae – en bakteriell stam och klass Chlamydiaceae – familj av bakterier som inkluderar Chlamydia och Chlamydophila Klamydiabakterie – bakteriesläktet Chlamydia trachomatis – orsakar dels mänskligt sexuellt överförbara sjukdomar och dels ögoninfektioner, trakom, som sprids som kontaktsmitta särskilt bland barn under dåliga hygieniska och sociala förhållanden. Chlamydia muridarum – orsakar sjukdom hos möss och hamstrar. Chlamydia suis – bakterier som infekterar svin. Chlamydophila – klamydiasläkte av patogena bakterier Chlamydophila pneumoniae – en luftburen klamydiaart som orsakar mänskliga luftvägsinfektioner och infektioner hos djur. Chlamydophila pecorum – en klamydiaart som är vanlig i boskap. Chlamydophila psittaci – en zoonos som förekommer hos fåglar och orsakar papegojsjuka också kallad psittakos hos människa. Chlamydophila abortus – en klamydiaart som orsakar abort hos däggdjur. Chlamydophila felis – en klamydiaart funnen hos katter. Chlamydophila caviae – en klamydiaart funnen hos marsvin.
Chlamydophila pneumoniae
Chlamydophila pneumoniae är en art av Chlamydophila bakterier som är smittsam för människor och är en av de största orsakerna till lunginflammation. Bakteriearten är tidigare känd under namnet TWAR (Taiwan Acute Respiratory Agent), som ursprungligen kommer från namnet av två isolerade stammar - Taiwan (TW-183) och Acute Respiratory (AR-39). Idag anses den vara en egen art av klamydia. Bakterien förekommer bland annat i Sverige. Det uppkommer en i allmänhet lindrig lunginflammation med samtidig infektion av luftrör, svalg och bihålor. Symptomen kan under en ovanligt lång tid synas i form av förkylningssymptom och trötthet, och har likheter med symptomen för bakterien Mycoplasma pneumoniae. Det kan pågå i veckor, månader eller till och med år. Man bör söka läkare om inte infektionen upphört efter fyra veckor. De flesta blir friska av sig själva. Men om sjukdomen blir långvarig eller kronisk kan den behandlas med antibiotika. De tre mest kända arterna av klamydia i Sverige är Chlamydia trachomatis, Chlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci, även kallad papegojsjuka. TWAR finns i alla åldrar, men vanligast är unga vuxna (18-25 år).
Äggstocksinflammation
Äggstocksinflammation, ovarit eller ooforit är en gynekologisk sjukdom som kännetecknas av att en äggstock är inflammerad. Äggstocksinflammation uppkommer ofta till följd av infektion, och tillsammans med äggledarinflammation (salpingit) eller bäckeninflammation (adnexit). Det finns också en ovanlig autoimmun sjukdom som ger äggstocksinflammation och prematur ovarialsvikt. Äggstocksinflammation kan orsaka utomkvedshavandeskap och infertilitet. När äggstocksinflammation uppkommer till följd av en infektion, brukar den börja med att livmodern inflammeras och bakterierna sedan letar sig upp mot äggstockarna. Äggstocksinflammation uppkommer ofta sekundärt till gonorré och klamydia, men orsakas i de fallen av andra bakterier som får fäste av den första infektionen. Det kan också uppkomma om immunförsvaret är nedsatt. Symtomen är magsmärta, flytningar, feber och illamående.
Bitestikelinflammation
Bitestikelinflammation, epididymit, är en inflammation i bitestiklarna. Bitestiklarna sitter på baksidan av testiklarna och är en del av mannens reproduktionsorgan. När en inflammation uppstår i bitestiklarna blir dessa varma, svullna och smärtar. Orsaker till sjukdomen är oftast en infektion orsakad av bakterier. Hos yngre och sexuellt aktiva män orsakas den vanligen av gonorré eller klamydia medan den hos äldre och medelålders män vanligen orsakas av urinvägsbakterier. Symptom på sjukdomen är hög feber och smärtor i ena sidan av pungen. Behandlas med smärtstillande medel och antibiotika. Symptomen på bitestikelinflammation är plötslig smärta i ena eller bägge testiklarna. Pungen känns varm, öm och svullen. I vissa fall kan vätska samlas kring testikeln. Detta tillstånd kallas för en hydrocele och är ett godartat tillstånd som känns som en svulst eller klump. Flytningar från penis kan förekomma, vilket kan tyda på att den bakomliggande orsaken till bitestikelinflammationen är en könssjukdom. En person som har drabbats av bitestikelinflammation kan ha svårt att kissa, eller behöva kissa oftare, vilket kan tyda på en urinvägsinfektion.
Äggledarinflammation
Äggledarinflammation, lat: Salpingit, är en infektion och inflammation i äggledarna. Termen används ofta synonymt med äggledarinflammation (PID), även om PID saknar en exakt definition och kan syfta på flera sjukdomar i området kring det kvinnliga könsorganet, såsom endometrit, oophorit, myometrit, parametrit och infektion i bäckenbukhinnan. Salpingit syftar enbart till infektion eller inflammation i äggledarna. Salpingit beror ibland på klamydia, ibland på infektion med andra bakterier. Symptomen är feber och värk nedtill i buken samt flytningar. Sjukdomen debuterar ofta i anslutning till en menstruation eller ett missfall, ibland efter ett spiralinlägg, och då särskilt hos unga kvinnor. Sjukdomen behandlas med antibiotika och kan i vissa fall leda till sterilitet.
Ikväll får 80 svenskar gonorré
Ikväll får 80 svenskar gonorré är en svensk reklam- och sexualupplysningskampanj från RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Kampanjen lanserades 1969 och byggde på statistik. I inledningsfasen förekom annonsering på stortavlor med följande text: Ikväll får 80 svenskar gonorré. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar! RFSU. Gunnar Fältman, Kaj Malmén och Jack Wahl vid reklambyrån Fältman och Malmén stod för kampanjens kreativa del. För detta belönades de med ett guldägg 1970. När det statistiska underlaget förändrades ändrades även reklamtexten för att reflektera detta. I början av 70-talet hade spridningstakten ökat och texten ändrades till "Ikväll får 107 svenskar gonorré". Senare skulle Sven Melanders rollfigur "Berra" i filmen Sällskapsresan från 1980 bära en t-shirt med denna text. Fältman och Malmén fortsatte göra liknande reklam för RFSU. År 1983 förekom exempelvis reklam med meddelandet "Klamydia. Lömskare än gonorré.".
Tetracyklin
Tetracykliner är antibiotika som vissa aktinobakterier producerar för att hämma tillväxten av konkurrerande bakterier. Sedan 1945 har man utvunnit flera olika tetracykliner som kan användas som läkemedel vid bakterieinfektioner, och man har också utvecklat syntetiska tetracykliner (eventuellt även verksamma mot vissa virusstammar enligt FOCUS Människan). De vanligaste preparaten är doxycyklin, tetracyklin och lymecyklin. Tetracykliner har effekt mot de flesta bakterier som orsakar luftvägsinfektioner och är ett förstahandsval vid misstänkt lunginflammation orsakad av Mycoplasma pneumoniae och Chlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci. Det är också ett av förstahandsmedlen när en patient med sjukdomen kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) drabbas av en så kallad exacerbation. En tetracyklin kan även användas mot borreliainfektioner vid penicillinallergi. Den sexuellt överförbara sjukdomen klamydia, orsakad av Chlamydia trachomatis, behandlas också med en tetracyklin. Hudsjukdomen akne kan i vissa fall kräva antibiotika, och då är tetracykliner ett möjligt alternativ. Tetracykliner verkar bakteriostatiskt (tillväxthämmande) genom att hämma bakteriens proteintillverkning genom att hämma interaktionen mellan tRNA och mRNA. Tack vare deras goda biotillgänglighet (bra upptag och spridning i kroppen) behöver preparatet sällan ges intravenöst (direkt i blodet). Tetracykliner skall ej ges till gravida eller till barn under åtta år eftersom medlet ansamlas i tandanlag och kan missfärga dessa. Tetracykliner är bredspektrumantibiotika och har på grund av detta överanvänts, varför en omfattande resistensutveckling har ägt rum. Resistensen är ofta plasmidmedierad (överförbar mellan bakterier) och tar sig uttryck i antingen en aktiv utpumpning (efflux) av medlet eller ett skydd i ribosomen av angreppspunkterna.
Våldtäkt
För att dömas krävs det dock inte att den utsatta sagt ifrån, utan det räcker med att denne låtit bli att på ett eller annat sätt samtycka. Att någon är oförmögen att ge sitt samtycke kan exempelvis gälla någon som inte uppnått tillräckligt hög ålder för att i juridisk mening kunna samtycka, eller en individ med en intellektuell funktionsnedsättning. Våldtäkter förekommer i krig som (illegalt) vapen, och systematiska våldtäkter definieras av FN som ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är vanligt att personer utsatta för våldtäkt har varit påverkade av droger. Vanligaste drogen i samband med sexualbrott under rusverkan är alkohol utan inblandning av andra droger. Normalt följer fängelsestraff för våldtäkt. Längden på dessa kan dock variera avsevärt. Ett normalstraff i Europa ligger på 3–4 år, medan straffmaximum i vissa amerikanska delstater är livstids fängelse. Våldtäkt kan innebära en psykisk kris för offret, och ofta för dess anhöriga. Den kan ge bestående psykiska problem, som exempelvis posttraumatiskt stressyndrom, komplext posttraumatiskt stressyndrom, dissociativa störningar och depressioner. Man kan även drabbas av fysiska skador som uppstår direkt för både män och kvinnor är blåmärken och skrapmärken. Dessa uppkommer när gärningsmannen utsätter offret för våld, genom att hålla fast eller slå offret. Vid en vaginal penetration kan sprickbildningar i hud och slemhinnor bildas. Vid grövre våldtäkter kan slida och livmoderhalsen skadas och orsaka rikliga blödningar och stora blodförluster som bara kan åtgärdas med kirurgiska ingrepp. Dessa skador uppstår vanligast vid penetration med föremål. Vid anala övergrepp kan blåmärken och skrapsår uppstå vid lår och skinkor, hud runt analen kan spricka och skador vid ändtarmsöppningen kan uppstå. Vid orala övergrepp kan blåmärken vid munhålan, tandskador och skador vid läppband och tungband uppkomma. Förutom blåmärken är det ytterst vanligt att se rivsår, bitmärken, sugmärken och benbrott. Vid våldtäkt kan även könssjukdomar (gonorré, herpes, HIV, klamydia) och oönskad graviditet förekomma. Under antiken betraktades våldtäkt inte som ett övergrepp mot kvinnan, utan mer som ett allvarligt egendomsbrott mot den man som hon tillhörde, vanligtvis fadern eller maken. Förlusten av oskulden var ett särskilt allvarligt brott. Förlusten av oskuld innebar att kvinnans utsikter att hitta en man begränsades och hennes brudpris minimerades. Detta gällde särskilt i fråga om trolovade. I sådana fall ogiltigförklarades förlovningen och ekonomisk ersättning från våldtäktsmannen krävdes, som skulle betalas till kvinnans hushåll, vars "egendom" "skadats". Enligt biblisk lag kan våldtäktsmannen tvingas att gifta sig med den ogifta kvinnan stället för att få straff, om hennes far går med på detta. Detta gällde speciellt i de fall inget övervåld förekommit, där det ofta var så att kvinnan och mannen använde "påtvingat" samlag som ett medel att tvinga sina föräldrar att acceptera ett äktenskap mellan dem. Det latinska ordet för våldtäkt, rapere betyder att beslagta eller ta med våld. Ordet hade ursprungligen ingen koppling till just sexuella övergrepp. I den romerska rätten, var våldtäkt klassificerat som en form av crimen vis, överfall.. Till skillnad från stöld eller rån, betraktades våldtäkt som ett offentligt brott iniuria publica i motsats till ett privaträttsligt brott iniuria privata. Under senantiken betydde uttrycket raptus allt från bortförande, rymning, rån till våldtäkt i dess moderna mening. Förvirringen medförde att kyrkan delade begreppet i raptus seductionis (rymning utan föräldrarnas medgivande) och raptus violentiae (skändning). Båda dessa former medförde civilt straff och också eventuellt bannlysning för en familj och by som tog emot en bortrövad kvinna. Vid raptus violentiae förekom också straff i form av stympning eller döden.
Spiriller
Spirill är en typ av bakterie som är spiralvriden. Ordet Spirill heter Spirillum på latin, vilket härstammar från spira som betyder något vriden. Varven spirillen är vriden i kan vara ett till flera. Spirillen tillhör familjen Spirillaceae. Spirillen är som tidigare nämnts spiralvirden och relativt utdragen. Den är oftast gramnegativ och rör sig med hjälp av flageller i ändarna. Dessa flageller sitter i tofsliknande utskott. Den största existerande spirillen är arten S. volutans. Denna spirills helix kan bli 5-8 μm på bredden och cirka 60 μm på längden. Det finns olika typer av spiriller, vilka har något varierande egenskaper, storlek och habitat. Det finns exempelvis spiriller som lever i hav, jord och sötvatten. Exempel på dessa är Oceanospirillum (hav), Spirillum (sötvatten) och Azospirillum (jord). Det finns även spiriller som har förmåga att utföra fotosyntes (exempelvis släktet Thiospirillum). Det finns många olika typer av spiriller som orsakar olika sjukdomar. Några sjukdomar som orsakas av spiriller är exempelvis Klamydia och Kolera. Ett annat exempel på en spirill som orsakar sjukdom hos människan är Heliobacter pylori, som orsakar magsår. Chlamydia trachomatis heter bakterien som orsakar Klamydia. Det en spirill som ingår i en grupp bakterier med två bakteriesläkten, vilka är mycket lika. Dessa släkten är Chlamydia och Clamydophila. Bakterierna som ingår i dessa grupper infekterar olika typer av organismer. Chlamydia trachomatis har en relativt speciell livscykel. Eftersom den är en obligat intracellulär bakterie, behöver den en värdcell för att kunna föröka sig. Livscykeln består av två stadier, ett förökningsstadium och ett spridningsstadium. I spridningsstadiet letar bakterien efter nya värdar att infektera i form av mycket små elementärkroppar. Det är detta som gör Chlamydia trachomatis så speciell, den kan förekomma i två olika former. Den kan alltså vara en retikulärkropp eller elementärkropp. Kolera orsakas av bakterien Vibrio cholerae. Det är en vattenlevande bakterie som trivs i framförallt varma, salta och basiska vatten. Vibrio cholerae är den enda Vibrio-bakterien som kan överleva i sötvatten. Vi kan därför få i oss denna bakterie från stillastående förorenat dricksvatten, vilket är mycket vanligt i många u-länder. Den ökade temperaturen i våra hav och vattendrag, beroende på klimatförändringar, gör att Vibrio cholerae blir ett allt större problem då kolera är en dödlig sjukdom. Sjukdomen orsakas främst av det giftiga ämnet toxin-coregulated pilus (TCP), vilket är nödvändigt för att Vibrio cholerae ska kunna kolonisera. När bakterien fäster i epitelet i tunntarmen utsöndras toxinet och vi blir sjuka. Vibrio cholerae är den enda Vibrio-bakterie som kan smitta människan. De flesta patogena bakterier av denna art förökar sig inne i skaldjur. Helicobacter pylori orsakar magsår hos människan. En del tror att bakterien har funnits i människans mag- och tarmkanal för redan 100 000 år sedan. Bakterien är en mikroaerofil bakterie, vilket innebär att den kräver syre för sin metabolism. Dock klarar den inte av för hög eller för låg syrehalt. Värden som blir infekterad av Helicobacter pylori, blir det i magsäcken. Bakterien fäster där till epitelcellerna i receptorer. För att bibehålla neutralt pH i den sura miljön i magsäcken, neutraliserar bakterien magsyran med ureas. Detta hydrolyserar urea till ammoniak och koldioxid. Senare kan hydrolyseringen leda till inflammation hos den infekterade värden. Koldioxiden som hydrolyseras av urea kan detekteras i utandningsluften hos värden.
