Ortorexi
Ortorexi kan beskrivas som - tvångsmässig hälsosamhet. Ortorexi är, till skillnad från de olika ätstörningarna (Anorexia nervosa, Bulimia nervosa och Ätstörning utan närmare specifikation), inte någon fastställd medicinsk diagnos varmed sedvanliga ätstörningsklinker inte har evidensbaserad metod för att behandla tillståndet. Enligt ortorexiexperten Yvonne Lin är inkörsporten inte helt desamma beroende på om man kommer från fitnessindustrin, elitidrott eller dietande. Många startar med en vilja att leva sunt (börja äta bra och träna regelbundet) medan andra vill öka prestationsförmågan genom kostoptimering och viktminskning. De fysiologiska och psykologiska förloppen ser däremot liknande ut. Avvikelser i en rad biomarkörer, svältvikt och samsjuklighet tvång, depression och/eller ångest är vanligt enligt behandlingskliniken där Lin är verksam. Upprätthållandet av tillståndet som förvärras allt mer via grupptryck från gym, idrottsklubbar och inte minst sociala medier. Rädslan att bli tjock, sjuk och eller få en dålig image är dominerande i Ortorexia Atletika. En del personer kan bli påverkade av att massmedia rapporterar på olika sätt om hur man kan leva ett mer hälsosamt liv. Liksom anorexia nervosa och bulimia nervosa är ortorexi förknippat mer med kvinnor än med män. Man märker dock en ökning av tillståndet hos män. Den ortorektiska individen känner sig misslyckad och otillfredsställd om den inte har uppfyllt sina stränga och oftast högst orealistiska mål avseende träning och kosthållning. Medvetenheten om födans näringsinnehåll är mycket hög och används för att "kontrollera" födointaget. Ett "för stort" kaloriintag kompenseras nästan alltid med att öka mängden träning. Ortorektiska individer har egna definitioner av vad som är "hälsosamt". Dessa definitioner kan ändras så fort en ny diet eller livsstil omtalas. Gärna, som sagt, från tidningar eller böcker. Det blir oftast svårt för en ortorektisk individ att bibehålla ett normalt socialt liv eftersom de inte kan äta samma mat som sina vänner, måste träna ofta och ha kontroll över sin vardag. Eftersom kosten är så strikt kontrollerad och påverkad av teorier av vad som är nyttigt får oftast inte kroppen det den behöver. Man använder även träning som medel för att öka energiförbrukningen. Detta kan leda till energiunderskott även om energiintag är i nivå med det som rekommenderas. Till följd av detta minskar vikt, ork och den allmänna lusten. Oftast är det dock svårt att identifiera ortorektiker på grund av att de ser hälsosamma ut. Deras mål är som sagt inte att gå ner i vikt och om de minskar för mycket brukar de försöka gå upp till deras egna idealvikt. Identifiering av en ortorektiker kan ske genom att man beaktar känslo- och beteendemässiga förändringar som inte skiljer sig nämnvärt från övriga ätstörningar. Dock kan ortorektiker få fysiska symtom liknande överträning det vill säga bristfällig koncentrationsförmåga, muskelvärk med mera. Behandling av ätstörningar sker framgångsrikt med olika former av samtalsterapi, ofta i kombination med kostrådgivning och medicinskt omhändertagande. Någon särskild behandling vid ortorexi är inte känd. Dock fungerar troligen de flesta behandlingar för ätstörning även för fall där det ortorektiska "hälsolevernet" gått överstyr. Dock är det många som inte söker sig till behandling eftersom de av sin omgivning oftast ses som väldigt hälsosamma och nyttiga. För att fler ska söka behandling måste oftast omgivningen ta ställning till den ortorektiska individens osunda livsstil. Här är det även mer problem för män att se problemet eftersom ortorexi är mer förknippat med kvinnor. Män hade lättare kunnat acceptera en fobi som är relaterad till renlevnad än till kvinnor. Det finns idag en behandlingklinik för ortorexi med metoden EED - 12 bestående av psykoterapi, träningsreglering, kostreglering, beteendeträning och utbildning.
Dietist
Dietist är en yrkesskyddad titel för en person som nutritionsbehandlar sjuka såväl som friska individer. Dietisten har en universitetsutbildning som bland annat omfattar ämnena biokemi, fysiologi, näringslära och dietetik. Dietisten ger bland annat kvalificerad kostrådgivning till människor som på grund av sjukdom eller av profylaktiska skäl behöver förändra sin kosthållning. Detta gäller vid sjukdomstillstånd som till exempel fetma, undernäring, cancer, ätstörning, allergi, celiaki, njursjukdom, hjärtsjukdom, diabetes, cystisk fibros, leversjukdom, mag-tarmsjukdom eller vid operativa ingrepp. Profylaktisk rådgivning ges exempelvis personer i riskzonen att utveckla diabetes, till kvinnor under graviditet och idrottsutövare. Dietisten kan även ge råd om kosthållning preventivt för friska personer utan särskilda behov. Utöver kostrådgivning kan dietisten energi- och näringsberäkna måltider såväl som enteral nutrition. I Sverige är utbildningen till dietist 3 år (180 akademiska högskolepoäng), med möjlighet att ta magister- eller masterexamen efter 1 respektive 2 ytterligare studieår. Utbildningen bedrivs vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Umeå. Titeln dietist är en skyddad yrkestitel och reglerad i lag. Sedan år 2006 kan dietister med adekvat utbildning få yrkeslegitimation utfärdad av Socialstyrelsen. Dietisterans Riksförbunds text om dietisternas yrkesroll: Dietisternas Riksförbund. Sveriges Akademikers Centralorganisation om yrket dietist: SACO. Ideella texter skrivna av dietister där utbildning och yrke beskrivs: Fråga Dietisten.
Djursjukhus
Djursjukhus är ett specialsjukhus för djur. Djursjukhusen arbetar i första hand med smådjur (hundar, katter och övriga sällskapsdjur), men vissa sjukhus kan vara specialiserade på andra djur, till exempel hästar eller djur inom animalieproduktion. Ett djursjukhus är en mottagning där djursjukvård erbjuds regelbundet mot en kostnad. Sveriges veterinärförbund rekommenderar ett antal minimikrav för djursjukhus, bland annat att verksamheten skall ledas av legitimerad veterinär och genomföras på ett sätt som säkrar god hygien och smittskydd. Veterinären ska följa Sveriges Veterinärförbunds stadgar, etiska regler samt regler för annonsering. Patientjournaler skall föras och mottagningen ska kunna hänvisa olycksfall och akuta sjukdomsfall till annan djurmottagning då den egna mottagningen har stängt. I Sverige drivs alla djursjukhus i privat regi eller av stiftelser. Sveriges största djursjukhus heter Stockholms Regiondjursjukhus och hade 2014 en omsättning om 230 miljoner kronor. Stockholms Regiondjursjukhus var tidigare helägt av Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm. Försvarsorganisationen Svenska Blå Stjärnan driver Regiondjursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg. I Göteborg finns också sedan 2007 AniCura Västra Djursjukhuset. Det finns fyra regiondjursjukhus i Sverige samt Universitetsdjursjukhuset i Uppsala. I Stockholm heter Regiondjursjukhuset AniCura Djursjukhuset Bagarmossen. På ett djursjukhus arbetar man med förebyggande hälsovård, sjukvård, akutsjukvård och kostrådgivning. I Dubai finns sedan 2017 världens enda specialiserade sjukhus för kameler, Dubai Camel Hospital.
