Hela köret
Hela Köret var ett motorprogram som sändes i SVT under 2005. Programledare var Jonas Leksell och reporter var Olle Garp. Programmet handlade om motorfordon och trafik och var främst riktat till ungdomar. Inslagen i programmet hade i regel en ungdomskoppling, t.ex. kunde det handla om mopeder, radiostyrda bilar, folkrace eller att ta körkort. Ett återkommande inslag var en realityserie där tittarna fick följa ett antal ungdomar i deras körkortsutbildning. Inslaget kallades De lämpade och det fanns ett tävlingsmoment där priset var en svart sportbil. Domare för tävlingen var trafiklärarna Jeanette Jedbäck Hindenburg och Jean Gergi.
Ricin
Ricin är ett protein och ett starkt gift som finns i ricinväxtens frön. Den genomsnittligt dödliga dosen ricin är inte mer än 0,2 mg/kg vid injicering eller inhalering, vilket gör det ungefär dubbelt så giftigt som kobrans gift. Vid oralt intag är giftet betydligt mindre potent, och med rätt behandling överlever de flesta förgiftade. Giftet verkar genom att hämma kroppens proteinsyntes. Det finns inget känt botemedel. Ricinoljans laxerande effekt beror dock inte på ricin, utan på oljans höga innehåll av ricinolsyra. Fröna innehåller 50 % ricinolja. Oljan används även i kosmetika och som smörjmedel. Ricin består av två delar: Ricin A som finns i många födoämnen och som hämmar RNA i cellen och som därmed hejdar proteinsyntesen, och Ricin B, som bara finns i ricinplantan. Ricin B påverkar cellmembranet så att Ricin A kan tränga igenom och utöva sin effekt på RNA. Ricin A är ett protein bestående av 267 aminosyror. Ricin B är ett protein av 262 aminosyror. Ricin är delvis ett ribosominaktiverande protein (Ricin A) även kallat RIPs men för att kunna tränga in i cellen behövs det ännu en monomer (Ricin B). Dessa binds tillsammans av en disulfidbrygga, och produkten av dessa två makromolekyler tillsammans heter ricin även kallat RIP typ 2. B-delen i ricinet består av två galaktosbindningsäten som är ämnade att binda till sockermolekylerna i cellernas membran och därefter transportera in A-delen i cellen. Ricin A-delen har N-glykosidas-aktivitet och inaktiverar ribosomen genom att depurinera en specifik adenosin i ribosomens 28S-rRNA. Detta enzym är mera aktivt mot djurribosomer än växtribosomer. Ricin är inaktivt innan det klyvs av proteasenzym. Detta för att förhindra att växten Ricinis communis egna ribosomer ej ska bli inhibiterade av ricinet. Ricinväxtens giftighet har länge varit känd, men ämnet ricin isolerades inte förrän 1888 av H. Stillmark, som även namngav ämnet. Ricinolja tillverkas av fröna från busken och används bland annat som laxermedel. I dag används ricinolja allt mindre som laxermedel på grund av giftrester kan finnas i oljan samt dess ofördelaktiga smak som gör att den inte gärna intas. Oljan har dock en del tekniska tillämpningar. Exempelvis är den ett utomordentligt smörjmedel. Inom modellmotorindustrin kör man ofta motorer på en blandning av metanol och ricinolja eftersom det är en av ganska få oljor som lätt löser sig i just metanol. Detta används ofta för mer kraftfulla motorer som till radiostyrda bilar som används i tävlingssammanhang och RC-flyg. För mer information, se ricinolja. När ricinbusken används som föda åt boskap bryts giftet först ner genom upphettning av växtdelarna till 140 grader celsius i 20 minuter. Vissa studier tyder dock på att tillräckligt stora rester kan finnas kvar för att orsaka toxiska effekter. Rent ricin kan lätt framställas från växten eller från ricinolja.[källa behövs] Resterna efter oljepressningen innehåller hela 5 viktprocent rent ricin, vilket med tanke på den dödliga dosen är en stor mängd gift. Sovjetunionens KGB använde år 1978 ricin för att mörda den bulgariska avhopparen Georgi Markov. En agent använde ett paraply för att hugga Georgi Markov i benet när han väntade på bussen, senare upptäcktes det att spetsen på paraplyet bestod av en metallkula som innehöll ricin. Markov avled ett par dagar senare. Om den förgiftade personen fortfarande är vid liv efter 3-5 dagar överlever den oftast. Barn är mera känsliga mot ricinförgiftning på grund av den potentiella dehydreringen av diarren och kräkningar. Om ricinfröet intas utan att tuggas sönder kommer det antagligen att åka ur kroppen utan att ha orsakat någon skada. Ricin användes vid ett par tillfällen i TV-serien breaking bad för att förgifta personer. Minskning av urinutsöndringen.
Digital
Digital kommer från engelskans digit (för siffra) som i sin tur kommer från latinets digitus i betydelsen finger. Begreppet digital kommer således endast indirekt från den gamla seden att räkna på fingrarna, men det handlar likväl om räkning med diskreta storheter, sådana som kan uttryckas med siffror. Data i form av siffror eller motsvarande diskreta tillstånd är således digital. Begreppet har generaliserats så att även information uttryckt via någon annan begränsad mängd av diskreta symboler (exempelvis bokstäver) ofta beskrivs som digital, även om både diskret och symbolisk egentligen är mer korrekta termer. Allt från hieroglyfer eller notskrift till det logiska lagringsformatet på en CD-skiva eller en webbsida, är alltså digitalt i en sådan bemärkelse. Om informationen däremot lagras, moduleras eller överförs som en kontinuerligt varierande storhet brukar den beskrivas som analog, ett begrepp som härstammar från så kallade analogimaskiner, ibland kallade analoga datorer. Sedan 1970-talet säger man därför ofta analog elektronik (istället för bara elektronik, elektroteknik eller liknande). Välkända exempel på system baserade på kontinuerliga ("analoga") signaler är mikrofoner, högtalare, (äldre) telefoner, servosystem (i allt från industrirobotar till radiostyrda bilar), system för kommunikationsradio, AM och FM-radio, 1900-talets tv-standarder med färgsystem som PAL, Secam och NTSC, grammofoner (från stenkakor till LP-skivor) och magnetband för audio, exempelvis kassettband. Här kan också nämnas den analoga synthesizern, en nära släkting till nämnda analogimaskiner. Analog information påverkas alltid, mer eller mindre, av olinjäriteter och brus, vid varje operation eller överföring. Digital information kan däremot kopieras, om och om igen, med identiskt resultat varje gång, trots de små störningar i överföringen som alltid förekommer i varje fysisk anordning. Även större störningar eller avbrott kan förhindras korrumpera data genom att använda checksumma eller felkorrigerande koder. Priset för den digitala teknikens exakta reproducerbarhet är att det typiskt krävs flera tiopotenser så många komponenter i digitala system som i motsvarande analoga system med liknande kvalitet och upplösning. Betydelsen av digital och digitalisering är kontextberoende. Ursprungligen, och än idag i tekniska sammanhang, avser digitalisering omvandling av analoga signaler till digitala (AD-omvandling), exempelvis ljud eller bild som omvandlas till nollor och ettor. Begreppet har med tiden också kommit att användas om att skanna dokument så att de kan lagras som bilder på digitalt lagringsmedia, eller att manuellt rita av bilder med digitaliseringsbord. Senare har det även utvidgats till att omfatta manuell avskrift eller maskinell tolkning av dokuments innehåll (OCR-inläsning) till textfiler eller till indexerade sökbara bildfiler. Signalen från ett modem beskrivs i läroböcker i elektronik och datateknik som analog (eftersom den elektriska signalen utgörs av toner eller sinusvågor som har kontinuerligt varierande spänning) och i läroböcker i telekommunikation och datatransmission som digital (eftersom signalen representerar en ström av nollor och ettor, och växlar mellan ett diskret antal vågformer). Man bör således precisera sammanhanget, miljön, exempelvis om man avser det fysiska överförings- eller lagringsmediet, eller vad som representeras eller bearbetas, och på vilken abstraktionsnivå signalen kan beskrivas som digital. Många kalkylatorer (miniräknare), mätinstrument och apparater, samt även vissa kategorier datorprogram, även moderna, använder dock en indirekt decimal representation som kallas BCD eller binary coded decimal. Den kan ses som en syntes och innebär att sekvenser av 4-bitsgrupper (fyra binära siffror) får representera de sekvenser av decimala siffror som används för att bygga upp och räkna med decimala tal. Här är det alltså endast siffrorna (ej talen) som representeras av binärtal.
Ricinolja
Ricinolja eller laxerolja (latin Oleum ri'cini, engelska castor oil), är en fet olja som erhålls ur fröna från ricinväxten Ricinus communis. Den har framställts fabriksmässigt i stor skala i Indien med flera länder, samt flera västländer. Ricinolja används som skönhetsmedel, smörjolja och laxermedel. Ricinolja bereds genom att ricinväxtens frön skalas, och kärnorna krossas och kallpressas. Genom varmpressning eller direkt urkokning med vatten erhålls särskilt i Ost- och Västindien sämre olja, som inte används i medicin. För att befria oljan från giftiga proteiner (ricin) urkokas den med vatten eller löses i alkohol, varpå lösningen upphettas i hermetiskt slutna kärl och uttvättas med kokande vatten, som sedan genom uppvärmning avlägsnas. Ricinoljan har länge varit ett allmänt använt laxermedel, som i dos av 1–2 matskedar i regel efter några timmar ger en säker avförande verkan. Internationellt är ricinoljan fortfarande i betydande användning som laxermedel, medan det i Sverige inte längre är ett förstahandsmedel, även om det finns till receptfri försäljning på apoteket. Många sätt att underlätta oljans intagning förekom, men den enklaste och lättaste metoden var, enligt ofta bekräftad erfarenhet, att genom omröring fullständigt inmänga en matsked olja i en kopp kokhet mjölk till ett slags emulsion som, egendomligt nog, har både utseende och smak av havresoppa. I små doser, 1 tesked varannan timme, är ricinoljan ett beprövat men föråldrat laxermedel. Ricinolja har goda smörjande egenskaper. Den används därför ibland i maskiner och högt trimmade motorer där det ställs höga krav på smörjningen. En nackdel är dock att oljan kan vara aggressiv för vanliga tätningsmaterial, membran med mera och att det i sådana fall kan vara nödvändigt att materialet i tätningarna är nitrilgummi. En annan nackdel är att ricinoljan kletar ner omgivningen och kräver rengöring efter användning. I många fall har moderna syntetoljor övertagit ricinoljans roll. På senare år har oljan genom Internet snabbt fått rykte om sig att den stimulerar hårväxten (på huvudet), vilket dock har avfärdats som ett påstående utan några som helst belägg. Ricinolja är tjockflytande, färglös eller endast svagt gulaktig, klar och genomskinande samt saknar lukt. Smaken är fet och mild. För äldre och eventuellt härsken ricinolja kan dock smaken vara rivande samt för de allra flesta mycket obehaglig. Vid −17 °C eller −18 °C stelnar ricinoljan, men blir redan vid 0 °C kornig. Med salpetersyrlighet ger oljan efter några timmar fast, ljusgult elaidin. Den löses i alkohol samt 1–3 delar sprit vid +50 °C. Oljan bör förvaras i väl slutna flaskor, mörkt och svalt. Ricinolja löser sig med metanol och det gör den lämplig som smörjolja i modellmotorer för t.ex. radiostyrda bilar och flygplan.
