Sveriges facköversättarförening
Sveriges facköversättarförening (SFÖ) är en branschorganisation för facköversättare, och är Sveriges största översättarorganisation. SFÖ grundades 1990 och har 2019 närmare tusen medlemmar. Föreningens syfte är att bidra till erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan facköversättare, tillvarata medlemmarnas gemensamma ekonomiska och juridiska intressen och att informera om utvecklingen inom området professionell översättning. SFÖ jobbar också för att synliggöra översättare i deras yrkesroll och bygga nätverk mellan professionella översättare och uppdragsgivare, bland annat genom en sökdatabas där man kan hitta översättare genom att söka på språkkombination och/eller ämnesområde. En stor del av föreningens arbete sker i arbetsgrupperna. Bland dessa kan nämnas Etiknämnden, Mentorgruppen, Fortbildningsgruppen och språkgrupperna. SFÖ anordnar regelbundet kurser, konferenser och webbinarier, och det största evenemanget är den årliga konferensen, som flyttar runt mellan olika orter i landet varje år. Föreningen publicerar sedan november 2021 en nättidning som heter e-versättaren. Sedan 2016 är SFÖ också medarrangör av den biennala konferensen Scandinavian Language Associations' Meeting (SLAM!) tillsammans med systerorganisationerna Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT), Norsk fagoversetterforening (NORFAG), Finlands översättar- och tolkförbund (FÖTF), Statsautoriserte translatørers forening (STF) samt Rättstolkarna.
Översättare
En översättare (översättarinna) arbetar med översättning, av till exempel texter eller filmer, från ett språk till ett annat. Om översättningen är muntlig och situationsbunden kallas översättaren tolk, ett ord som också kan användas vid översättning av diktverk. Den som översätter film, skriver antingen textning (undertexter) eller översätter filmmanusets repliker för dubbning av filmen. Översättarnas skyddshelgon är kyrkofadern och bibelöversättaren Hieronymus. Facköversättare specialiserar sig på ett eller flera ämnen, till exempel handel eller ekonomi, medicin eller farmakologi, inom ett tekniskt område eller inom rättssystemet. Facköversättningar utgör den i särklass största andelen av översättningsmarknaden. Det bör noteras att en översättare inte nödvändigtvis blir skickligare ju fler ämnen denne är verksam inom, eftersom det är mycket tidskrävande att hålla sig ajour med utvecklingen. Till professionella översättare räknas också de juridiska översättarna. Dessa översätter till exempel avtal eller andra typer av juridiska dokument. I Tyskland anlitas till exempel de juridiska översättarna av tingsrätterna som genom edgång förbinder sig att genomföra korrekta översättningar. Då översättaren fått ett sådant tillstånd kan de bekräfta riktigheten och fullständigheten av översättningen till målspråket. Denna bestyrkta översättning är giltig som skriftlig bevisning vid prövning av myndigheter och i domstol, till exempel då medborgare av olika nationalitet skall ingå äktenskap. En annan undergrupp översättare är de tekniska översättarna, som till exempel används vid översättning av programvaror, instruktionsböcker och anvisningar som skall anpassas till en lokal marknad. I arbetet ingår inte bara att översätta själva texten, utan även att göra nationella anpassningar, till exempel hur datum skrivs eller användningen av lokala symboler och kulturella begrepp. En sådan översättning kan vara nödvändig för att en leverantör skall kunna ta sig in på en ny marknad. Litterära översättare översätter litteratur, t.ex. romaner, lyrik och serier, men även faktaböcker eller tidskriftsartiklar. De litterära översättningarna är i praktiken av mindre ekonomisk betydelse, men uppmärksammas betydligt mer än vad andra översättarinriktningar gör. En litterär översättning är på samma sätt som den ursprungliga texten skyddad av upphovsrätt. Terminologer skapar och underhåller olika terminologiska databaser, till exempel för stora företag, myndigheter och branschorganisationer. En terminologidatabas innehåller alla nödvändiga och specifika termer för ett bolags eller en myndighets verksamhet med motsvarigheter på andra språk. Många svenska översättare av skönlitteratur och facklitteratur är medlemmar i Översättarsektionen inom Sveriges Författarförbund och/eller Översättarcentrum. Översättare för film och TV företräds fackligt av en avdelning inom Teaterförbundet, några är medlemmar av Filmöversättarnas förening (FÖF). Facköversättare kan bli medlemmar i Sveriges facköversättarförening (SFÖ). Auktoriserad translator är en av Kammarkollegiet auktoriserad översättare. Kammarkollegiet utfärdar auktorisation efter ett kunskaps- och färdighetsprov. Auktorisation utfärdas för ett främmande språk till svenska eller från svenska till ett främmande språk. Provet för auktorisation som translator är ett skriftligt översättningsprov med tre delar: ett med juridiskt, ett med ekonomiskt och ett med allmänt innehåll. Kraven för att godkännas i provet är höga. En auktoriserad translator kan bli medlem i Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT). Biografier över översättare är mer sällsynta än över författare. De återfinns i vanliga uppslagsverk och i översättarföreningarnas medlemsmatriklar, men det finns också några specialiserade förteckningar över översättare.
Mårten Edlund
Albert Sven Mårten Edlund, född 15 juni 1913 i Gnesta, död 8 mars 1987 i Tyresö, var en svensk författare, manusförfattare och översättare. Edlund var medlem av redaktionen för tidskriften 40-tal åren 1945–1946 och redaktör för All världens berättare 1955–1956. Han debuterade 1944 som författare med Tag vad du vill ha ..., stilistiskt inspirerad av nyare amerikanska prosaister, som han senare som översättare kom att introducera i Sverige. Han översatte bland andra William Faulkner, Ernest Hemingway, Erskine Caldwell och Anaïs Nin men även samtliga Raymond Chandlers deckarromaner. Som medöversättare på sju av hans översättningar 1951–1960 återfinns andra hustrun Ruth Edlund. Även tredje hustrun Birgit Edlund var medöversättare på ett tiotal titlar. Bland Mårten Edlunds senare översättningar kan nämnas Hemingway var där, en samling Hemingwayreportage från 1968. Han redigerade även en lång rad antologier och en originell samling kuriosa är Fabulösa fakta (1967). I Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (1974) karakteriserades hans författarstil på följande vis: "Skicklig miljötecknare med psykologiskt analyserande prosa, med tonvikt på erotiska motiv. Klar, disciplinerad stil med sinne för effekter.". 1944 – Tag vad du vill ha ... (Bonnier) Dansk översättning: Tag hvad du vil! (1946). 1947 – Han som väntade (Bonnier). 1950 – Den frusna våren. 1951 – Byta skinn roman (Bonnier). 1958 – På Don Quijotes vägar (foto Harry Dittmer) (Almqvist och Wiksell/Geber). 1969 – Bestsellern (Rabén och Sjögren). 1970 – Hasardspelarna (Rabén och Sjögren). 1971 – Folket (Rabén och Sjögren). William Sansom: Tre (Three) (Bonnier, 1946). Langston Hughes: Tant Hagers barn (Not without laughter) (Kooperativa förbundet, 1948). Mark Twain: Snälla gossar och stygga (Forum, 1949). W. Somerset Maugham: Gatans melodi: roman från East End (Liza of Lambeth) (B. Wahlström, 1949). Carl Sandburg: Sagor från Rotabagga (Rootabaga stories) (KF, 1950). Norman Mailer: Hjortparken (The deer park) (Bonnier, 1956). Jazzhistorier: från blues till bop (red. av Mårten Edlund, övers. av Mårten Edlund [m.fl.], Folket i Bild, 1960). James Fenimore Cooper: Stigfinnaren (The pathfinder) (Natur och Kultur, 1961). Nathaniel Hawthorne: Huset med de sju gavlarna (The house of the seven gables) (översatt tillsammans med Birgit Edlund, Natur och Kultur, 1962). Doris Lessing: Den femte sanningen (The golden notebook) (Forum, 1964). Ambrose Bierce: Djävulens ABC (The devil's dictionary) (Piccolo, 1967). Isaac Bashevis Singer: Fiender: en berättelse om kärlek (Sonim) (Trevi, 1974). Toni Morrison: Solomons sång (Song of Solomon) (Trevi, 1978). Ketil Bjørnstad: Pavane (Pavane) (Rabén och Sjögren, 1978). Alan Sillitoe: Sergeantens son (The widower's son) (Atlantis, 1979). Amos Oz: Intill döden (Wahlström och Widstrand, 1980). Stephen King: Sommardåd (Different seasons) (Askild och Kärnekull, 1983). John Gardner: Romanen och författaren (On becoming a novelist) (Carlsson, 1986). 1946 – Ta' hvad du vil ha'. 1952 – Under svällande segel. 1951 – Boklotteriets stipendiat. 1958 – Svenska Akademiens översättarpris. 1975 – Elsa Thulins översättarpris. 1982 – Letterstedtska priset för översättningen av Isaac Bashevis Singers Jacobys hus. 1986 – De Nios översättarpris. Liffner, Axel: "Säljande stilkonstnär", i dagstidningen Aftonbladet, 31 maj 1954. Omtryckt i Liffner, Axel: 12 + 1: samtal med svenska översättare (Ruin, 2013), s. 26–28.
