Uppsala Studenters Filmstudio
Uppsala Studenters Filmstudio är en filmklubb för studenter vid Uppsala universitet. Föreningen grundades 1929, en av de tre första i sitt slag i Sverige. Mellan 1934 och 1936 låg verksamheten i träda på grund av brist på filmer, men har sedan fortsatt fram till idag.
Filmstudio
En filmstudio är en specialanpassad lokal för filminspelningar. Ibland kan en filmstudio bestå av flera inspelningsbyggnader och även färdiga utomhusscenerier. När man på amerikansk-engelska talar om "film studio", avser man dock ofta ett filmbolag, medan en filmstudio kallas "sound stage". På svenska kan ordet "filmstudio" även avse en filmklubb, till exempel en av de klubbar som ingår i Sveriges Förenade Filmstudios.
Capitol, Göteborg
Capitol är en biograf intriktad på kvalitetsfilm vid Skanstorget i Göteborg. Invigningen ägde rum 21 november 1941. Åren 1973-1988 drevs den under namnet Nya Boulevard för att 1988 nyöppna under namnet Bio Capitol. 2013 gjorde biografen en nystart, i ny regi och under sitt ursprungliga namn. Från hösten 1999 har biografen använts som visningslokal för Svenska Filminstitutets filmklubb Cinemateket. Den ursprungliga biografen Capitol öppnade 21 november 1941, ritad av arkitekt Nils Olsson. Ägare var J. Alfred Olsson med Biograf AB Båken. Premiärfilm var Cobra (en:Moon Over Burma) med Dorothy Lamour och antalet platser var 458. Över entrén monterades en baldakin med neon. Biofåtöljerna hade tillverkats i björk och var klädda med sammet i engelskt rött. Tak och väggar var gula med en panel i nederkant i terrakotta. Capitol övertogs från den 27 september 1943 av Royal Film. År 1959 utfördes en större renovering, då salongen fick sitt nuvarande utseende. Så kallade stramitplattor täckte väggarna och arrangerades i fyrkantiga fält, oregelbunddet placerade. Glödlamporna i taket i stjärnformade hållare, placerades oregelbundet efter stjärnbilder. I foajén sänktes taket. I oktober 1965 gick Royal Film upp i Sandrews. Capitol stängde i juni 1973. De nya ägarna Gösta och Peter Fornstam öppnade här porrbiografen Nya Boulevard 13 augusti 1973. Samtidigt togs en mittgång upp i stolsfältet, stolarna byttes ut mot röda fåtöljer och radavstånden ökades. Antalet platser var 366. 1988 lades biografen ner. Ulf Berggren och Clas Gunnarsson öppnade biografen, under namnet Bio Capitol, 22 oktober 1988. Efter 1997 ägdes den bara av Gunnarsson via Biograf AB Cinema i Göteborg. Trots vissa uppehåll hade man verksamhet fram till 2012, bland annat med visningar av Cinematekets filmer. Under en kort period användes den lilla salongen med 18 platser, Lilla Capitol, som öppnade 1991. 1997 renoverades hela biografen, och de galonaktiga stolarna kläddes om i plysch. Biografen upphörde den 21 april 2006 med traditionella filmvisningar. Filmklubben Cinemateket blev dock kvar och Bio Capitol fick vidare behålla sin status som filmfestivalbiograf. Utöver det förlade filmvetenskapsutbildningen på universitetet samt Filmhögskolan sina filmvisningar till biografen. Man var nära nedläggning våren 2008 och uppbar, fram till 2012, verksamhetsstöd från Västra Götalandsregionen. I slutet av 2012 upphörde samarbetet med Cinemateket (som för 2013 hyrt in sig på Hagabion) och Filmfestivalen på grund av biografens osäkra framtid, och i december samma år stängdes biografen. Under 2013 köptes biografen av tre tidigare anställda, Katarina Lorentzon, Gunnar Johansson och Mattias Mattsson. De hade den 17 december 2012 registrerat Biografmaskinisterna vid Skanstorget Ekonomisk förening med verksamhet/ändamål: "Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och bedriva biografverksamhet och därmed förenlig verksamhet" . Den 1 mars 2013 öppnade de biografen igen, under det ursprungliga namnet Capitol, och med den ursprungliga premiärfilmen Cobra (en:Moon Over Burma) från 1941. De nya ägarna har digitaliserat biografen, men de behåller de gamla 35-millimeterprojektorerna. Planen är att visa två föreställningar om dagen. Filmutbudet ska enligt ägarna vara "kulturellt men samtidigt lättillgängligt" och man säger sig vilja positionerna sig som en biograf "mittemellan de kommersiella biograferna och Hagabion". Hösten 2013 återupptogs på nytt samarbetet med Cinemateket, som (höst och vår) visar filmer tisdag, lördag och söndag. På tisdagar ersätter Cinematekets två kvällsvisningar det ordinarie bioprogrammet. Den 13 september 2013 öppnades återigen Capitols lilla salong (18 platser) för ordinarie visningar efter att ha varit stängd i flera år. Hösten 2013 startade filmstudion De ungas val (en öppen filmklubb) med mål att vara ett cinematek för yngre publik. Den visar under söndagseftermiddagar film som ungdomar 11-13 år har valt ut.
Svensk film
Svensk film inbegriper såväl svensk filmproduktion som visning av svensk och utländsk film på biografer, i television, via filmklubbar och genom annan distribution sedan slutet av 1800-talet. Utöver vanlig spelfilm, TV-film och dokumentärfilm (kortfilm och långfilm) finns animerad film, musikfilm / musikvideo, konstfilm / videokonst och så kallad lågbudget–, independent– och nollbudgetfilm. Svensk filmverksamhet har i olika omgångar väckt internationell uppmärksamhet och ibland betraktats som själva födelseplatsen och symbolen för filmen som rent konstverk (till exempel ägnade den europeiska TV-serien till filmens 100-årsjubileum, Cinema Europe, The Other Hollywood/Filmens Europa 1995, ett helt avsnitt åt Svensk film – filmen som konst). Sedan stumfilmens dagar, via andra halvan av 1900-talet, till 2000-talet har mängder av svenska filmer, regissörer, skådespelare, filmfotografer, dokumentärfilmare etc skapat uppståndelse, vunnit priser och haft framträdande roller även i utländsk filmproduktion, i framför allt Europa och Hollywood, där vissa till och med ingår bland dess filmhistorias största namn. Begrepp som "Den svenska synden", vänstervågens film, "konstfilm", "det svenska tungsinnet", svensk barnfilm och "Det svenska deckarundret" har blivit internationella begrepp i filmhistorien på olika sätt. Den svenska filmfinansieringsmodellen sedan 1963, med det så kallade filmavtalet mellan filmbranschens parter och med en 10% avgift på all filmvisning för stöd till ny svensk filmproduktion, har varit tämligen unikt i världen. I maj 2015 meddelade dock kulturminister Alice Bah Kuhnke att bruket av filmavtal avskaffas från och med 2017, då det sista avtalet löpt ut. Filmfinansieringen ersätts i stället av en statlig budgettilldelning och höjd moms för biografvisning. Den första svenska filmen var en journalfilm som gjordes 1897. Några år senare började korta spelfilmer produceras. Svensk film blev internationellt uppmärksammad åren runt 1920 genom verk av regissörerna Victor Sjöström och Mauritz Stiller. Både Sjöström och Stiller, samt Greta Garbo, flyttade i slutet av 1920-talet till USA och Hollywood, där redan tidigare andra, såsom Anna Q. Nilsson, etablerat sig som några av dess främsta tidiga stjärnor. Den första svenska ljudfilmen spelades delvis in i en ljudstudio i Paris. Den hette När rosorna slå ut, regisserades av Edvin Adolphson och hade stockholmspremiär den 30 juli 1930. Det svenska filmutbudet på 1930- och 40-talen dominerades av dramer och komedier med sånginslag, pilsnerfilmer och beredskapsfilmer. Svensk film vann åter internationellt erkännande på 1940- och 1950-talen. Nils Poppes film Pengar – en tragikomisk saga (1946) vann bland annat Guldmedalj vid Filmfestivalen i Venedig och Arne Sucksdorffs kortfilm Människor i stad (1947) belönades med Oscar, Alf Sjöbergs Fröken Julie (1951) och Ingmar Bergmans Sommarnattens leende (1955) vann priser i bland annat Cannes. Under 60-talet blev även Mai Zetterling, Vilgot Sjöman och Bo Widerberg uppmärksammade utomlands. Ingmar Bergman har behållit sin plats som den store mästaren inom svensk film även efter sin död. Men där finns andra svenska regissörer som också gjort sig bemärkta internationellt. De mest namnkunniga är Jan Troell, Stefan Jarl, Lasse Hallström och Roy Andersson. Under 2000-talet har regissörerna Lukas Moodysson, Thomas Alfredson, Mikael Håfström och Daniel Espinosa blivit engagerade för filmproduktioner i USA och England. Förutom dessa har nationell press och media uppmärksammat en rad regissörer, som med ett eget filmiskt uttryck berikat svensk film: Marie-Louise Ekman, Agneta Fagerström-Olsson, Björn Runge, Ruben Östlund, Lisa Aschan, duon Fredrik Edfeldt och Karin Arrhenius, Måns Månsson och Gabriela Pichler. Några populära filmpersonligheter under denna tid var även komikern Fridolf Rhudin och Adolf Jahr med en mängd folkliga filmer.
Cinemateket
Cinemateket är en visningsverksamhet av film arrangerad på statligt uppdrag via Svenska Filminstitutet. Verksamheten, som startade 1964, presenterar äldre och nyare film som inte finns tillgänglig på den ordinarie biorepertoaren. Den har (2016) verksamhet i Göteborg, Malmö och Stockholm, och 2017 inleds digital visningsverksamhet även på tio andra orter. Själva namnet "Cinemateket" kom från Henri Langlois Cinémathèque. Förhistorien till Cinemateket-verksamheten daterar sig till 1933 och bildandet av Svenska Filmsamfundet. Då var målsättningen att rädda arvet från stumfilmens era, några år efter ljudfilmens genombrott och då totala dominans i biosalongerna. Dessutom ville man förbättra kvaliteten för svensk film. Organisationen bytte 1940 namn till Filmhistoriska samlingarna. De filmhistoriska samlingarna donerades till det 1963 bildade Svenska Filminstitutet, och 15 september året efter inleddes "Filmklubbens" (egentligen Filminstitutet Filmklubb) verksamhet med en visning av Cirkus av Charlie Chaplin (på rekommendation av Ingmar Bergman). Visningslokal var då Z-salen i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Cinematekets visningar genomförs på statligt uppdrag via Svenska Filminstitutet, med målsättning att kunna ge besökarna tillgång till hela filmhistorien (och inte bara de nyproducerade filmer som dominerar biorepertoaren). De inkluderar stumfilm med levande musik, liksom en del förhandsvisningar. Verksamheten har varit centrerad till olika hyrda film/biosalonger/">biosalonger i Göteborg, Malmö och Stockholm. I Stockholm visar man även film i Svenska Filminstitutets egen byggnad Filmhuset, byggd 1970. Visningarna i Göteborg inleddes hösten 1967, då i en av hörsalarna på Stadsbiblioteket. Premiärfilmen 20 september 1967 var Norrtullsligan av regissören Per Lindberg. Malmö kom med på Cinematekets karta först 1988, då visningarna inleddes på biografen Spegeln, första film var Linje Lusta. Från starten var medlemskap obligatoriskt för att kunna se på Cinematekets visningar. Sedan 2014 har dock medlemskravet avskaffats (även om medlemskort ger rabatt på biljetten), bland annat med hänsyn till besökare under 15 år. Som en del av verksamheten gör vissa visningar inom ramen för "Unga Cinemateket". Dessutom är visningarna gratis för besökare under 15 år (se dock åldersgräns). Våren 2016 meddelade Svenska Filminstitutet att man tänkte förändra utbudet från och med våren 2017. Man tänker under etiketten "Cinemateket c/o" satsa mer resurser på visningar i digitalt format utanför de tre storstadsregionerna – inklusive i Skövde och Norrköping – samtidigt som filmutbudet skärs ner kraftigt i Göteborg och Malmö. Orsaken är, enligt Cinemateket, att det blivit svårare att få tag på filmkopior på fotografisk film från distributörerna, vilket begränsar möjligheten att göra parallella visningar av samma film på olika orter. Analoga filmkopior i olika arkiv förvaras i allt högre grad utan visningar, vilket förlänger de ofta värdefulla kopiornas livslängd. Samtidigt har utbudet av digital film blivit allt större, vilket enligt Cinemateket lett till ett behov av att sprida film även till orter som inte längre kan visa film analogt. På Capitol i Göteborg, där man under senare år haft det högsta publiksnittet av de olika Cinemateket-biograferna, förväntas 2017 innebära att över 100 av de 130 årliga visningarna försvinner. Det minskade utbudet av analoga filmkopior kommer sannolikt även att påverka Cinematekets Stockholmsverksamhet bortom Gärdet. Cinematekets digitala "landsortssatsning" 2017 genomförs på försök och rör tio olika städer. I Göteborg har Cinemateket sedan 1999 visningar på Bio Capitol. Under senare år (exempelvis 2016) genomförs cirka 130 filmvisningar på bion, vilket motsvarar cirka fem filmer i veckan under vår- och höstsäsongerna. I Malmö har Cinemateket visningar på biografen Spegeln. Antalet visningar per år är cirka 120 – fyra i veckan under vår och höst.
