Frysbox

Frys

En frys, frysbox eller ett frysskåp, är en teknisk apparat som används för att frysa livsmedel och andra varor till temperaturer under noll grader Celsius. För långtidsförvaring (djupfrysning) av mat rekommenderas -18 °C eller kallare i frysen. Mycket lägre temperaturer i frysen ger en ökad energiförbrukning utan att signifikant förbättra matvarornas hållbarhet. Kylan dödar inte skadliga mikrober men bromsar deras reproduktionstakt, vilket förlänger matvarornas hållbarhet. Känsliga varor får så småningom försämrad smak och blir efter mycket lång tid olämpliga för förtäring. Moderna frysar använder en värmepump för att transportera ut värmen från skåpet. Även före värmepumpen har det funnits lösningar för att kyla matvaror. Genom att förvara is i en jordkällare kunde man hålla en stabilt låg temperatur där man förvarade matvaror. Även utan is håller sig temperaturen i en välbyggd jordkällare omkring +13 °C året runt i svenskt klimat. Ett frysskåp ser oftast ut som ett kylskåpå utsidan och ställs vanligen bredvid ett sådant, om det inte är sammanbyggt med kylskåpet. I dessa fall finns frysskåpet i regel nederst. En frysbox är en större variant med en lucka på ovansidan. Den står på egna fötter och ställs oftast inte i köket, utan i ett förråd eller källare. Ordet "frysbox" har använts i svensk media sedan 1948. 1922 kunde Baltzar von Platen och Carl Munters presentera sitt kylskåp som ett gemensamt examensarbete på Tekniska Högskolan, samtidigt som de ansökte om patent på sin uppfinning. Det de presenterade var inget mindre än en världssensation. Under efterkrigstiden blev kyl- och frysskåp allt vanligare i industriländerna. Det underlättade livsmedelshanteringen, vilket hade stor betydelse för Sveriges modernisering. Frysarna introducerades för hemmabruk under 1940- och 1950-talen och år 1956 presenterade Electrolux sin första frysbox, City Box. Den nya djupfrysta konsumentförpackade livsmedelsproduktionen hade kommit igång redan 1945–1946, vilket var viktigt för utbredningen av frysarna. Dessa varor blev snabbt populära och Findus var ett av de första företagen i branschen med produktion av frysta ärtor i Bjuv. Med frysvarornas snabba framväxt ökade antal frysar i de svenska hemmen, och på bara tio år ökade antalet med cirka 230 000 frysar till år 1960. Det fanns ett större behov av stora frysboxar på landsbygden, där man förvarade egen produktion av mat från boskap och animaliska produkter. Därför riktades de flesta annonser till sådana hushåll till en början, och det dröjde innan reklam riktades till stadsbor. I Sverige hade däremot de flesta inte råd att köpa en frys. Därför blev kollektiva frysfack vanliga. Man kunde hyra in sig i frysanläggningar som oftast låg i anslutning till lägenhetshus eller i fristående lokaler. År 1950 fanns det cirka 30 000 kollektiva frysfack runt om i Sverige. Under drift fryser luftens vattenånga till is inuti frysen. Tjockare isbeläggning ökar elkostnaden och frysen får svårare att hålla temperaturen tillräckligt låg. Frysar måste därför avfrostas regelbundet, vilket på moderna frysar ofta görs automatiskt. Smältvattnet leds då till en vattenbehållare intill kompressorn vars värme förångar vattnet ut i rummet. På äldre frysar behöver man däremot avfrosta frysen manuellt vid behov. Moderna frysboxar och frysskåp tål inte att stå i lägre temperaturer än 10 grader. Orsaken är att moderna köldmedier har sämre smörjande egenskaper än förbjudna köldmedier som t.ex. freon varför smörjmedel måste tillsättas. Det blir segt vid lägre temperaturer och då förkortas livslängden på kompressorn.

Lazarus (kriminalroman)

Lazarus är en kriminalroman av Lars Kepler som utkom 2018 på Albert Bonniers förlag. Den är Lars Keplers sjunde bok om kommissarie Joona Linna. Lazarus hamnade 2018 på årstopplistans första plats över årets mest sålda skönlitterära böcker, på första plats över årets mest sålda E-böcker, på andra första, andra och nionde plats över årets mest sålda ljudböcker – samt 2019 på årstopplistans andra plats över årets mest sålda skönlitterära böcker. En man hittas mördad i sin lägenhet i Oslo. Det visar sig att den döde var en dittills okänd gravskändare och trofésamlare. När polisen öppnar hans frysbox i köket gör de ett fruktansvärt fynd med direkt koppling till Joona Linna. Han får för sig att den gamle seriemördaren Jurek Walter lever trots de starka bevisen för hans död. Alla tror att Joona har blivit paranoid, men han är övertygad om att han måste handla direkt för att rädda sin dotter. Denna roman är ett slut och en klimax på den mest inflytelserika brottsutredningen i Joona Linnas liv, den som började påverka honom många år innan det första fallet med hypnotisören.

Electrolux

Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB, grundat 1910, och AB Lux, grundat 1901. Sammanslagningen genomfördes av dammsugarproducenten Axel Wenner-Gren. Huvudkontoret är beläget på Sankt Göransgatan 143 i stadsdelen Stadshagen i Stockholm. Koncernens huvudkontor flyttade 1908 från Kungsholmen till Lilla Essingen och flyttade igen 1999 till Sankt Göransgatan. Aktiebolaget Lux grundades 1901 på Kungsholmen. Företaget tillverkade gaslampor, den så kallade Luxlampan, för utomhusbelysning. 1908 flyttade AB Lux till Lilla Essingen en liten ö i Stockholm. 1912 inleddes ett samarbete med Axel Wenner-Gren. Den första dammsugaren, Lux 1, tillverkades vid företagets fabrik vid Lilla Essingen. Dammsugarna såldes via hemförsäljning. Axel Wenner-Gren grundade 1915 försäljningsbolaget Svenska Elektron. Svenska Elektron köpte in sig i Elektromekaniska. 1917 köpte Axel Wenner-Gren firman Lux och 1918 följde en överenskommelse mellan Lux och Svenska Elektron och 1919 skedde namnbytet till Elektrolux. Elektrolux sålde dammsugare från starten och från 1925 även kylskåp genom dotterbolaget AB Arctic efter att ha köpt uppfinningen av Baltzar von Platen och Carl Munters. För produktion av hushållsapparater i stor skala bildades 1919 AB Elektrolux med Wenner-Gren som huvudägare fram till 1956, då han sålde sin andel till Wallenbergsfären. Under Wenner-Grens ledning utvecklades Elektrolux till landets mest ledande företag med tillverkning av dammsugare och kylskåp. En internationalisering tog vid under 1920-talet då Elektrolux startade upp produktion i Berlin, Luton i Storbritannien och Courbevoie i Frankrike. Utökningen var välbehövlig då fabriken i Lilla Essingen inte räckte till för att möta efterfrågan på dammsugare. 1931 utökades verksamheten med fabriker i Old Greenwich, Connecticut i USA och Australien. 1934 blev Elektriska AB Volta en del av Elektrolux. Elektrolux sålde dammsugare från starten och från 1925 även kylskåp genom dotterbolaget AB Arctic efter att ha köpt uppfinningen av Baltzar von Platen och Carl Munters. Tillverkningen av kylskåp sköttes vid bolagets fabrik i Motala. 1948 anlades en ny fabrik i Västervik för tillverkning av elektriska småmotorer, den fabriken kom i början av 1950-talet att utvidgas för att sköta tillverkningen av tvättmaskiner. 1951 köpte man även en fabrik i Säffle för tillverkning av stålinredningar till industrilokaler. Elektrolux övertog även tillverkningen av båtmotorerna Penta och Archimedes och förlade tillverkningen till Sundbyberg. Golvbonare tillkom i sortimentet på 1930-talet och köksmaskinen Assistent 1940. 1951 tillkom tvättmaskiner, 1956 frysboxar och 1959 diskmaskiner (den så kallade runda burken, bänkdiskmaskin modell D10 som tillverkades från 1959 fram till 1973 i över 50 000 exemplar). Namnet "Elektrolux" (som utåt använts i Sverige och Tyskland) ändrades 1957 till "Electrolux" i hela världen. Bland de formgivare som vid denna tid arbetade för Electrolux fanns Sixten Sason som bland annat ritade en golvbonare. År 1957 bytte företaget namn från Elektrolux till Electrolux och 1962 fusionerades bolaget med Elektro Helios. I samband med köpet av Elektro Helios tillkom flera fabriker, bland annat i Mariestad och Alingsås. Deras sortiment av kompressorkylskåp, spisar och storköksutrustningar kompletterar Electrolux sortiment. Samma år lanseras det nya Electroluxmärket. För designen stod Carlo Vivarelli från Schweiz. 1963 följde skapandet av en egen designavdelning under ledning av Hugo Lindström. En av avdelningens första produkter var Luxomatic. Då har Electrolux två år tidigare lanserat sina första kantiga kylskåp formgivna av Carl Otto. 1956 blev Wallenbergsfären genom AB Separator huvudägare i Electrolux.

Mikrotom

Mikrotom är en apparat som man bland annat använder inom histologin för att skära skivor av preparat med. Ett vasst stålblad skär preparatet i tunna skivor. Tjockleken på skivorna kan justeras med en halv mikrometers noggrannhet. Det finns olika sorters mikrotomer. I en rotationsmikrotom är kniven fast och provet rörligt medan i en slädmikrotom är kniven rörlig och provet fast. Den kan antingen vara manuell eller automatisk. Automatiska ger alltid snitt av samma storlek och är dominerande idag. Den manuella gav ibland förslitningsskador. Vid fryssnittning kallas mikrotomen kryostat och står i en frysbox. Har man stora preparat kan en storsnittsmikrotom användas. Andra varianter är ultramikrotom och lasermikrotom.

Kylskåp

Moderna kylskåp använder en kompressorvärmepump för att föra bort värmen ur skåpet. Innan elektriska kylskåp infördes användes isskåp. De flesta moderna kylskåp arbetar med ett slutet system med köldmedel, vanligen R600a (isobutan) med en låg kokpunkt (-11,7 grader i atmosfären vid havsytan för R600a). När en matvara läggs in i kylskåpet värms köldmediet upp av maten och "kokar" (tack vare köldmedlets låga kokpunkt). Matvaran blir kall, därför att matens inneboende, relativa värme värmer köldmediet. Köldmediet leds sedan tillbaka till kompressorn genom tryck och tyngdkraft. Kompressorn ökar köldmediets tryck och ökar därmed köldmediets kokpunkt. Köldmediet kan inte längre koka och ger därför ifrån sig värmen på baksidan av skåpet vid kompressorn. Köldmediet tillåts sedan att expandera och sjunker däreigenom i temperatur och tillbaka in i kylskåpet där det återigen tar upp värmen från inlagda matvaror. Principen är likadan för både kyl-, sval- och frysskåp, skillnaderna mellan dem är önskad temperatur samt i viss mån skåpets isolering och invändiga design. Kylskåp rekommenderas hålla en temperatur mellan 4 °C och 5 °C , svalskåp mellan 8 °C och 12 °C. Idag har svalskåpet i stort sett försvunnit från marknaden och ersatts av grönsakslådor i kylskåpet. De flesta kylskåp har idag automatisk avfrostning. Endast små skåp måste fortfarande avfrostas manuellt. Fuktig luft förs löpande in i kylskåpet i och med att dörren öppnas. Frost uppstår sedan när denna fukt i rumsluften kondenserar mot köldplattan/ bakväggen i kylskåpet. När kylskåpet arbetar fryser sedan fukten till is, Den automatiska avfrostningen motverkar denna isbildning genom regelbunden och i vissa fall sensorstyrd men alltid kortvarig uppvärmning av kylskåpet, som smälter is som eventuellt uppstått inne i skåpet och där sedan smältvattnet rinner ner i en ränna, oftast bak i skåpet, vilken har ett utlopp ur skåpet till en skål ovanpå kompressorn. Den lilla mängd vätska som ansamlas avdunstar sedan på grund av överskottsvärmen som uppstår vid kompressionen av kylmedlet på baksidan av kylskåpet. Saknas automatisk avfrostning måste den is, som alltid kommer att bildas inne i ett kylskåp, regelbundet avlägsnas genom manuell avfrostning. Detta görs genom att man manuellt höjer temperaturen inne i kylskåpet tills isen smälter och kan tas bort. Fram till 1990-talet var kombinerade kyl- och frys-skåp vanliga när det var fråga om större skåp (över 140 cm). Kylskåpet hade då ofta en svaldel nertill, vilken ofta hade egen dörr med en avdelare mellan kyldelen och svaldelen. Tillhörande frysskåp hade samtidigt ofta två dörrar i samma proportioner, för att minska kallras och tryckskillnad och för att estetiskt passa ihop med kyl/svalen. Frysar med två dörrar har i stort sett upphört att tillverkas, liksom skåp med rena svaldelar. Kallras i frysar stoppas numera med utdragslådor snarare än öppna hyllor. Samtidigt har självavfrostande frysskåp blivit vanligare. Kombinationsskåp med både kyl och frys i samma enhet är alltjämt vanliga, för att spara nödvändig plats i köket. Dessa varierar i storlek från 120 cm till 210 cm med bredder på 50 till 75 cm. Amerikanska storlekar i 90 cm bredd säljs också på marknaden, men mer sparsamt, troligen för att måtten ofta fordrar en ombyggnation av kök samt att vattenledningar ofta behöver dras för att utnyttja finesser som kallvatten, isbitar och krossad is i dörren. Skåp med enbart kyldel finns i storlekar ned till 50 cm höjd men vanligare är 85 cm höga skåp vilket är standardhöjd för att få in enheter under bänkskiva. Sådana kylskåp finns även med frysfack. Kombinationsskåpen förekommer också med frysen ovan (kyl-under-frys eller kyl med toppfrys) eller kylen ovan (kyl-över-frys eller kyl/frys). Side-by-side-skåp (90 cm bredd) har överlag frysdelen till vänster även om kyl över frys förekommer.

Exergi

Inom termodynamiken är exergi det maximalt tillgängliga mekaniska arbetet under en termodynamisk process, som leder till att systemet kommer i termodynamisk jämvikt med en värmereservoar. När systemets omgivning är reservoaren, är exergin noll när systemet och omgivningen uppnått jämvikt. Exergi behandlades i arbeten av Sadi Carnot från 1824 och Willard Gibbs från 1873. Termen exergi skapades av Zoran Rant 1953 från de grekiska orden ex (yttre) och ergon (arbete). Energi ändras alltid från en form till en annan i enlighet med termodynamikens första huvudsats. Exergi förbrukas alltid när processen är irreversibel, till exempel genom förlust av värme till omgivningen, i enlighet med termodynamikens andra huvudsats. Denna förbrukning är proportionell mot entropiökningen hos systemet tillsammans med dess omgivning. Exergi är av principiell betydelse för förståelsen av verkligheten. I ett universum utan exergi skulle inga kontraster, inga skillnader, mönster eller strukturer förekomma. "Tid" förlorar sin mening eftersom ingenting kan förändras. Med strukturer kommer exergi och med strukturer i samverkan följer exergiöverföring och förändring. Om exergin bevaras skulle tiden sakna riktning och mening. Förändringar måste ske med exergiförluster, det vill säga vara icke omvändbara, för att ge tiden riktning och mening. Figur 1. Ett system A i sin omgivning A0. Den exergi EW som motsvarar en värmemängd Q, tillgänglig vid temperaturen T i en omgivning med temperaturen T0 är. där systemen är utritade i figur 1 och temperaturen mäts i kelvin (K). Q är värmen som utbyts mellan systemet (joule). Den dimensionslösa kvalitetsfaktorn q definieras som. och finns tabulerad för några energiformer i tabell 1. Tabell 1. Kvalitetsfaktorn för olika energiformer i en standardomgivning av rumstemperatur. * Med en omgivningstemperatur på 20 °C (293 K). Energikvalitet med faktor 0,2 ungefär kommer ut från baksidan av en frysbox eller ur en värmepump (en frysbox är ju en värmepump) och lämpar sig oerhört väl till uppvärmning av hus. Om man värmde upp hus med den energikvaliteten skulle energianvändningen och därmed också exergiförbrukningen minskas. Ett behov av ökad elproduktion vid extremt höga effektuttag kan ibland behöva regleras med fossilkraft i vårt energisystem. Det går åt mer än 2.5 kWh kol (primärenergi) för att producera 1kWh el. För att kunna jämföra till exempel fjärrvärme med värmepumpar måste man således ta hänsyn till primärexergiförbrukningen. Exergin, A, i ett slutet system kan beräknas enligt. där E, V och S är systemets totala energi, volym och entropi. U0, p0, V0 och S0 är de värden som systemets inre energi, tryck, volym och entropi skulle ha i det "döda tillståndet" i vilket systemet har samma temperatur T0 och tryck p0 som omgivningen. Skillnad i exergi, ΔA, efter en termodynamisk process har skett kan beräknas genom att applicera skillnaden på varje term i ovanstående uttryck enligt. Detta uttryck tillsammans med energibudgeten och entropibudgeten leder till exergibudgeten enligt. där T1 och T2 är temperaturerna före respektive efter processen, W är arbetet utfört under processen, ΔV är skillnad i volym och T0σ är destruktionen av exergi i icke-reversibla processer. där betecknar den specifika gaskonstanten för den gas som undgår processen. För luft är = 287 J/(kg*K), cv = 717,5 J/(kg*K) och cp = 1005 J/(kg*K).