Lekstuga
Lekstuga är ursprungligen en sammankomst för ungdomar och vuxna personer för lekar och dans. Särskilt vid jul ordnades lekstugor. På 1800‐ och 1900‑talen kom lekstuga också att betyda en liten stuga avsedd för barn att leka i. Dörr och övriga inredningsdetaljer görs ofta i barnstorlek, vilket kan göra det obekvämt för en vuxen att vistas i, eller ens att komma in i, lekstugan. En lekstuga sätts oftast upp antingen i privata trädgårdar eller på lekplatser. För att bygga en lekstuga behövs i regel inget bygglov. I lekstugan leks ofta rollekar, till exempel Mamma pappa barn.
Hälleforsnäs bruks herrgård
Hälleforsnäs bruks herrgård (även kallad Stora Huset) är en kulturhistoriskt värdefull byggnad vid Styckgjutarvägen 3 C på Hälleforsnäs bruk i Hälleforsnäs, Södermanland. Byggnaden härrör från 1750-talet och är sedan 1992 lagskyddat som byggnadsminne tillsammans med ett uthus och en lekstuga på samma tomt. Den första ritningen som finns för brukets corps de logi, sedermera kallat "Stora Huset", härstammar från en karta från år 1716. Då syns bruksgården som en tvåvåningsbyggnad med fem fönsteraxlar på fasaden vilket var ett kännemärke för att huset kunde gå under benämningen "herrgård". Dock lär dagens hus härstamma från 1754 och ha uppförts på uppdrag av Hedvig Lucia Leijel, född Lohe (1719–1763), brukets ägarinna. Huset hade då rödfärgade timmerväggar under spåntäckt tak. Under brukets Celsingska era fick byggnaden sitt nuvarande utseende. Lars Gustaf von Celsing, kallad "Lasse Celsing", anlitade den då välkände arkitekten Johan Fredrik Åbom för att klä Hedvig Lucia Lohes trähus i tegel. Ombyggnaden genomfördes åren 1842–1844 och herrgården fick nya fasader i nygotisk stil med spetsiga fönsterbågar och entréport. Åboms ombyggnad innebar att fasaderna kläddes med tegel i halvstens storlek, putsades och sedan avfärgades i gulrött och beige, vilket skulle efterlikna olika sandstenskulörer. En tvåvånings tillbyggnad uppfördes vid västra gaveln och en envånings vid den östra. Byggnadens nygotiska yttre anses ha varit tidig för sin tid. I samband med Åboms ombyggnad förvandlades Stora Huset till lyxbostad. Marken där gården låg bestod av ett sankt myrområde men fylldes igen med slaggprodukter från bruket och matjord. I trädgården anlades gräsmattor och exotiska träd, och sällsynta växter planterades. I anslutning till gården uppfördes även ett orangeri, växthus och en stor köksträdgård. Norr därom på en halvö i Bruksdammen tillkom brukets engelska park. Mitt i industrisamhället hade nu bredvid Bruksdammen en idyll växt upp. Vidare ombyggnader genomfördes 1871. När fideikommisset 1905 upplöstes flyttades en stor del av inventarierna ut, bland annat den stora boksamlingen, till gårdarna Biby och Fjällskäfte som båda ägdes av släkten von Celsing. Nästa stora ombyggnad kom 1911 och avsåg i huvudsak en interiör förändring som ritades av arkitekten Ivar Tengbom. Vid ombyggnaden ändrades planlösningen så att de mera representativa rummen flyttades och fick utsikt mot sjön Bruksdammen och mot parken. Då skapades även den vackra hallen som sträcker sig över två våningar i husets mitt. Exteriöra förändringar innebar att klocktornet på taket (tillkommet under Celsing) revs, vidare upptogs tre franska fönster och fasaderna avfärgades i gult och vitt. När AB Järnförädling tog över bruket 1920 blev Stora Huset bostad åt verkställande direktören. Fram till 1979 beboddes huset av bruksdisponenter, sedan stod det tomt i några år och var rivningshotat. 1985 förvärvades fastigheten av missbruksvårdsinstitutionen Daytop som stannade till 1987. Därefter köptes Stora Huset av två privatpersoner. Sedan dess är det privatbostad. 2013 var huset till salu för 5,5 miljoner kronor. Då omfattade fastigheten 25 rum fördelade på 950 m² och en tomt med 5 943 m².
Skrivstuga
Skrivstuga (även skrivarstuga) är antingen en lokal förberedd för skrivande eller en skrivande sammankomst på en sådan plats. I betydelsen lokal motsvarar den andra ordbildningar kring lokaler för särskilda syften (jämför lekstuga, rökstuga och tvättstuga). I betydelsen sammankomst används ordet numera bland annat av utbildningsinstitutioner och inom föreningslivet. Ett alternativt ord för sammankomsten är det engelska lånordet editathon. I betydelsen "plats för skrivande" används ordet bland annat av bibliotek och utbildningsinstitutioner. Inom litteraturen har denna betydelse kommit till användningar bland annat hos August Strindberg (1892) och Vilhelm Moberg (1964). Evenemangsbetydelsen – med orddelen -stuga i överförd betydelse – används numera bland annat av studieorganisationer och andra språkfrämjande organ. Den senare betydelsen är också vanlig inom Wikipedia-rörelsen, och där syftar man på möten där användare samlas för att redigera artiklar – oftast inom utvalda ämnen. Återkommande skrivstugor inom en och samma grupp kan organiseras som skrivcirklar, även om det begreppet också kan syfta mer på diskussion och/eller workshop om skrivande. I betydelsen skrivevenemang finns även andra namn för begreppet. På engelska har ordet editathon (även edit-a-thon) myntats, som en nybildning på edit ('redigera') och marathon (maraton). Nybildningen är också inspirerad av motsvarande begrepp inom hacker-rörelsen – hackathon. Som evenemang används ibland även ordet skrivarverkstad (se även det svengelska begreppet workshop). På katalanska används i Wikipedia-sammanhang taller [d'edició] ('[skriv-]verkstad') eller – om det är större evenemang – viquimarató, bildat efter Viquipèdia (lokal stavning av Wikipedia) och marató (katalanska för 'maraton'). Motsvarande begrepp på svenska – wikimaraton – används ibland för ett större Wikipedia-evenemang med inriktning på produktivt arbete. Sammansättningen skrivstuga kan jämföras med andra "stugor" med specifik användning. I svenska språket finns exempelvis bakstuga, bokstuga, bykstuga, kokstuga, lekstuga, lärstuga, rökstuga, sjukstuga, slöjdstuga, snickarstuga, sommarstuga, sovstuga, spinnstuga, systuga och tvättstuga. Förleden är antingen substantiv (som i skrivarstuga) eller ordstammar till verb (som i skrivstuga). Ett liknande ord är rimsmedja. Detta syftar numera också ofta på en skrivande – och idékläckande – aktivitet, och efterleden i ordet har 'lokal' som ursprunglig betydelse.
Lekplats
Lekplats, även lekpark, är ett område avsett för barn att leka på och är oftast beläget utomhus. En temalekpark är pedagogiskt uppbyggd kring ett visst tema, exempelvis sagor, barnboksfigurer, historiska miljöer eller olika platser i världen. En äventyrslekplats bygger på naturnära lek med utmaningar för lite äldre barn. Moderna lekplatser konstrueras tillgänglighetsanpassade och kan även nyttjas av barn med funktionsnedsättning. På lekplatser brukar det finnas exempelvis sandlåda, gungställning, klätterställning, rutschbana, gungbräda, gungleksaker, karusell och lekstuga. För att dämpa fall används till exempel gummiasfalt eller en speciell sand som inte binder vatten så bra och därför håller sig. Lekplatser kan vara belägna på olika ställen, till exempel i parker, förskolegårdar och skolgårdar. De kan också finnas i anslutning till större affärer för att användas av kundernas barn medan föräldrarna handlar. EU införde 1998 ett program (EN1176 och EN1177) bestående av standarder om säkerheten på lekplatser, som en säkerhetsåtgärd. Redan under tidigt 1800-tal krävde läkaren och arkitekturteoretikern Bernhard Christoph Faust (1755-1842) att lekplatser för barn borde inrättas. Idag föreskriver bygglagstiftningen i de flesta tyska förbundsländer inrättandet av lekplatser. Exempelvis kräver bygglagstiftningen i Bayern att i anslutning till nybyggda bostadshus med över tre lägenheter skall en "tillräcklig stor" lekplats anordnas om det inte redan finns en lekplats i närheten. Offentliga och kommunala lekplatser kontrolleras minst en gång årligen beträffande säkerheten. Sveriges första offentliga lekplats för barn anlades 1899 i Vasaparken i Stockholm. Den moderna Parkleken ("lek i parken"), med kommunalt anställd personal, introducerades i Stockholm av stadsträdgårdsmästaren Osvald Almqvist. Första Parkleken provades 1936 i Observatorielunden och i Björns trädgård med stor framgång och redan två år senare fanns Parkleken i ytterligare 14 parker i Stockholm. Under Almqvists och särskilt Holger Bloms och Erik Glemmes tid tillkom allt fler bemannade lekplatser, alltså lek under uppsikt av skolad personal, som inte skulle bevaka barnen utan stimulera dem. Ordet lekplats förekommer i Sverige från 1950-talet. I Stockholms parker och i andra parker i Sverige anlades även plaskdammar avsedda för barnens vattenlek och bad. Bland moderna temalekplatser i Sverige märks Anders Franzéns park i Stockholm och Mulle Meckparken i Solna. Båda är utformade av konstnären och scenografen Tor Svae och har rönt stor uppmärksamhet för sina realistiska och inspirerande miljöer i barnvänligt miniformat.
Årsta slott
Årsta är beläget innanför Blista fjärd, en östersjöfjärd mellan Gålö och fastlandet. Platsen har ett skyddat läge bakom en skogklädd ås som hindrar blicken över fjärden. Ursprungligen gick vattnet betydligt längre in mot fastlandet. Genom landhöjningen har fjärdens strandlinje dragit sig tillbaka. På en av Erik Dahlberghs Sueciabilder från 1680 kunde man fortfarande se en liten blänk av havet (markerat med B: Portus Maris Baltici). Över Årstagodset existerar inga historiska kartor på Lantmäteriet utom Häradsekonomiska kartan som visar trakten på sekelskiftet 1900. Barbro Åkesdotter (Natt och Dag), lät även uppföra ättens gravkor vid Österhaninge kyrka, Bielkenstiernska gravkoret, insatt i kyrkan år 1683. I fonden i Österhaninge kyrka utgör det Bielkenstiernska gravmonumentet ett dominerande inslag. Det är en pampig skulpturgrupp, som utfördes av den holländske mästaren, skulptören Nicolaes Millich. Anläggningen klarade sig undan rysshärjningarna 1719 tack vare sitt skyddade läge. Årsta är därför en intakt slottsexteriör från 1600-talets mitt. Huvudbyggnaden mäter cirka 36x16 meter och är uppförd av sten i två våningar med en stor, delvis oinredd vind i två etage under ett brant, valmat tak. Fasaderna är släta och vitputsade. Trapphusets utskjutande porttorn är försedd med en cirka 350 år gammal urtavla och tornets klockformade överdel är krönt av en lanternin. På vinden huserar nu en mängd fladdermöss och vid norra gavelns insida är den hissanordning som användes vid byggnadens uppförande ännu bevarad. Sandstensportalen från 1600-talet har alliansvapen för ätterna Bielkenstierna och Natt och Dag. Innanför slottets bastanta ekport står ett antal granitpelare som lyfter upp trapphusets entré, varifrån man tar sig vidare till de övre våningarna. Från bottenvåningens entré leder även en brant trappa ner till källarens utrymmen med murade valv och gångar (se mer under avsnitt "Trapphus och inredning"). Slottets främre gård flankeras av två flyglar med planmått 27 x 8,5 meter. De är uppförda av sten i en våning och följer huvudbyggnadens arkitektur. De byggdes 1912–1914 under Gustaf Theodor Cedergren tid som ägare och ersatte två äldre timrade flyglar. Anläggningen är delvis omgiven av en park som ligger i anslutning till vidsträckta golfbanor tillhörande Haninge Golfklubb. I parkens sydvästra del ligger en minneslund för familjen Saxenberg och strax nedanför denna står en pittoresk lekstuga som tillhört familjen Meeths barn. I parkens engelska del är ett antal ålderstigna träd som en gång planterades på Fredrika Bremers initiativ. Norr om slottet står ladugården med förvaltarbostaden och ekonomibyggnader för jordbruket. Mot norr leder den trädkantade allén till gamla Årsta. Vid södra infarten står Blistastenen, som på 1800-talet flyttades hit från byn Blista. Öster om Årstas ekonomibyggnader står den så kallade Mönstringsladan. Enligt traditionen var det i denna timmerlada som kung Gustav II Adolf satt och skrev in traktens soldater inför avresan till kriget i Livland 1621. Gravfält från järnåldern vittnar om att människor var bosatta här sedan forntiden. Ortnamnsformen Årsta med efterledet "–sta" är typiskt för järnåldern och betyder "bostaden vid ån", vilket stämmer bäst in på ett gravfält med ett 70-tal gravar som ligger ungefär 500 meter söder om slottet intill mynningen av Husbyån (RAÄ-nummer Österhaninge 35:1). Förmodligen har boplatsen flyttats någon gång under medeltid till platsen för gamla Årsta, möjligtvis i samband med att den blev förvaltningsgård för Tyska Orden, vilket bör ha skett någon gång kring sekelskiftet 1300. Resterna efter det gamla Årsta består av en större stengrund och flera mindre husgrunder cirka 500 meter norr om det nuvarande slottet.
Sagostigen
Sagostigen är en naturstig med nöjespark utanför Malmköping i Södermanland, beläget vid Hälleforsnäs-avfarten av riksväg 53 mellan Nyköping och Eskilstuna i Bäckåsen. Det riktar sig till barn i åldrarna 2-12 år. Längs naturstigen, som grundades 1966, finns både röda stugor och sagoslott som illustruerar kända folksagor. Sagostigen har också en egen Saga, Tummahålet, som handlar om hur Grannas Britta hjälper trollen att få vatten när torkan slagit till en sommar. Sagan är uppkallad efter den flicka som bodde på gården besökare kör igenom på väg till Sagostigen. I anslutning till stigen finns även ett lekområde (nöjesparken) med kafé, hoppslott, dressinbana, lekstuga och karuseller. Utöver entréavgiften erbjuds några aktiviteter till en extra peng, de aktiviteterna är: eldrivna leksaksbilar, eldrivna grävmaskiner, ponnyridning och teater. Ponnyridningen har öppet under sommarlovet. Teater på Sagostigen, Sörmland. Sedan många år tillbaka har teater erbjudits under somrarna på Sagostigen. Tant Rita Prick spelar Sagan om Pannkakan 2017.
Friggebod
Med friggebod menas i Sverige en fristående komplementbyggnad vars byggnadsarea först fick uppgå till högst 10,0 kvadratmeter men som 1 januari 2008 höjdes till 15,0 m² med högst 3,0 meter till taknocken och att antalet bodar inte längre är begränsat till två som tidigare. Arean avser den sammanlagda arean för alla bodar och uthus utan bygglov på en fastighet byggda efter 1979 då lagen om friggebod infördes. Friggeboden kräver inte bygglov om den uppförs på tomt som är bebyggd med ett en- eller tvåbostadshus, men får inte uppföras närmare än 4,5 meter från grannens tomtgräns utan dennes medgivande. Dock får kommunen upphäva lovfriheten för friggebodar genom detaljplan i ett område med värdefull miljö. Inom strandskyddsområde krävs dessutom dispens och inom 4,5 meter från gräns mot gata och allmän plats kan friggeboden inte uppföras utan bygglov. Friggeboden måste också uppfylla lagens grundläggande krav på byggnader, till exempel att den skall ha en form och färg som är estetiskt tilltalande, inte får medföra fara för trafiksäkerheten eller annan fara och att den inte får medföra betydande olägenheter för grannar i omgivningen. I friggeboden får man installera el men oftast krävs en bygganmälan till kommunen för installation av vatten och avlopp. Både friggebod och attefallshus får byggas med källare enligt Boverkets regelverk. Boden fick sitt namn efter Birgit Friggebo, som var folkpartistisk bostadsminister, när hon år 1979 lät avskaffa bygglovsplikten för en byggnad av detta slag om högst 10 kvadratmeter. 2008 utökades ytan till 15 kvadratmeter som fick delas på flera byggnader. Ursprungligen var de flesta friggebodar som uppfördes utformade av fastighetsägaren. Arkitekturen hämtade inspiration från lekstugor och förråd. Ofta blev friggebodarna som små kopior av huvudbyggnaderna, med relativt mycket detaljer och imitation av äldre byggnadsstil. På senare år har friggebodarna ändrat karaktär. Mer samtida formspråk har dykt upp och nya material prövats. I många fall har friggebodarnas kvalitet höjts, med mer påkostad inredning, bättre material och maskinell utrustning. Det har också kommit till ett antal tillverkare av friggebodar med olika inriktning och kvalitet. En ändring i plan- och bygglagen från den 2 juli 2014 gör det möjligt att utan bygglov bygga en ny byggnadstyp med upp till 25,0 kvadratmeter byggnadsarea och med 4,0 meter nockhöjd, Den nya byggnadstypen har kommit att kallas attefallshus efter Stefan Attefall. . Dessa byggnader är tänkta att kunna placeras på samma sätt som friggebodar. I samma ändring ingår också möjligheten till bygglovfria mindre takkupor, tillbyggnader och möjligheten att inreda ytterligare en bostad i ett hus. Till skillnad från friggebodar ska den nya byggnadstypen och de andra åtgärderna (utom vissa takkupor) kräva anmälan till byggnadsnämnden och startbesked innan byggnadsarbetena sätts igång. Boverket om regler (äldre bestämmelserna). Boverket, frågor och svar om friggebodar (äldre bestämmelserna).
