Hårddisk
Hårddisk (tidigare skivminne, finlandssvenska hårdskiva, ibland förkortat HDD efter engelskans hard disk drive) är en anordning för lagring av information som används i datorer. En hårddisk innehåller en eller flera roterande skivor belagda med ett magnetiskt material. En läsarm rör sig över skivan och skriver eller läser närätt ställe på skivan befinner sig under läshuvudet. Beteckningen används för att markera skillnaden mellan en sådan disk och en mjuk diskett (engelska floppy disk, ungefär "fladdrig disk"). Hårddiskar spelar in data genom att magnetisera ferromagnetiskt material i en viss riktning så att en liten del av materialets yta motsvarar antingen en etta eller en nolla (en binär enhet, en bit.) Hårddisken läser tillbaka datat genom att detektera materialets magnetisering. En typisk hårddisk består av en kassett som innehåller en eller flera platta cirkulära diskar som kallas för skivor. Det är efter dessa diskar som hårddisken har fått sitt namn. På dessa diskar eller skivor spelas informationen in. Skivorna tillverkas av ett icke-magnetiskt material — vanligtvis en aluminiumlegering eller glas. Därefter täcks plattorna med ett tunt lager magnetiskt material. Äldre skivor använde järnoxid som magnetiskt material, men nutida skivor använder kobolt-baserade legeringar. Hårddisken kommunicerar med värddatorn med ett protokoll över en kabel som beror på protokollet. Den vanligaste tekniken för hemdatorer är ATA (IDE, EIDE, Serial ATA), servrar använder ofta SCSI som i allmänhet är dyrare. Mindre vanligt för att ansluta hårddiskar är Firewire, USB och eSATA (En SATA-kontakt på utsidan av datorn), som ibland används när man vill ansluta enheter utan att behöva öppna datorn. Vid behov av stort lagringsutrymme kan man logiskt sätta ihop flera hårddiskar till en större enhet med RAID eller LVM. RAID kan göras med extra hårdvara, så att det för datorn ser ut som om den kommunicerar med en vanlig, men stor, hårddisk, eller med mjukvara. RAID finns i flera olika utförande som alla har olika egenskaper. Vissa varianter ökar prestandan genom att flera diskar kan läsas samtidigt, andra ökar säkerheten genom att data lagras redundant. Man kan även använda RAID för att slå ihop flera separata diskar till en virtuell stor disk. LVM klarar liknande saker som RAID men görs alltid i mjukvara och används även för att kunna förändra partitionsgränser utan att formatera om hårddisken. Hårddisken uppfanns på 1950-talet av en grupp på IBM, under ledning av Rey Johnson. Hårddisken var mycket utrymmeskrävande och hade en kapacitet på 5 till 10 miljoner tecken, vilket ansågs mycket. Den första hårddisken var ungefär lika stor som en frys och vägde 250 kg. Stora hårddiskar idag rymmer flera terabyte. Kapaciteten beror på lagringsmetoden och den senaste av dessa kallas Perpendicular Magnetic Recording eller PMR. I de första hårddiskarna roterade skivorna med 3 600 rpm: senare kom det hårddiskar med 4 500 och 5 400 rpm. Under slutet på 1990-talet lanserade Fujitsu världens första hårddiskar med 7 200 rpm skivhastighet, MPC3045AH (4,5 GB) och MPC3065AH (6,5 GB). Standarden för skivorna idag i en modern hårddisk roterar med en konstant hastighet på 5 400 varv i minuten (anges i RPM, revolutions per minute). Näst vanligast är diskar med 7 200 rpm skivhastighet. De snabbaste i dagsläget ligger på 10 000 eller 15 000 rpm. Söktiden anger den tid det i genomsnitt tar för läshuvudet att flytta sig till det spår på hårddisken där läsning/skrivning skall ske. Innan rätt data på skivan hittats skall dessutom skivan rotera till rätt position. Söktiden och rotationshastigheten påverkar alltså svarstiden och hur snabbt läsning och skrivning sker. Hårddiskar är även känsliga för plötsliga avstängningar, då läsarmen inte hinner gå ner i viloläge.
Primärminne
Primärminne eller arbetsminne (ibland, av historiska skäl, internminne) är minne som en dators centralprocessor kan använda (mer eller mindre) direkt, i motsats till sekundärminne, vars innehåll först måste laddas in i primärminnet. Primärminnet används för att lagra datorprogram och olika former av data när programmen används. Beskrivningen ovan gäller strängt taget inte hur vanliga moderna datorer fungerar, men nog hur minnesanvändningen ser ut ur maskinspråkssynvinkel. Moderna centralprocessorer har cache i flera nivåer, där data och instruktioner ur primärminnet lagras för att snabbt kunna användas på nytt, utan att detta explicit styrs i programkoden. Beskrivningen tar inte heller hänsyn till registren i centralprocessorn. I praktiken är primärminnet vanligen flyktigt: dess innehåll försvinner då datorn stängs av. Den andra huvudsakliga typen av skrivbart datorminne är mer permanent och kallas därför lagringsminne (historiskt sekundärminne eller ibland externminne), efter sin användning. Minneskapacitet mäts normalt i bytes tillsammans med binärprefix med basen 2 (kibibyte, mibibyte, gibibyte), trots att man historiskt använt namnet på motsvarande SI-prefix (kilobyte, megabyte, gigabyte). Minnestekniken har genomgått flera stora teknikskiften sedan datorns barndom under tidigt 1940-tal. De tekniker som används idag (integrerade dynamiska och/eller statiska minnen) har dock i sina grundprinciper förblivit oförändrade sedan mikrodatorn (och persondatorn) introducerades under 1970-talet. Däremot har successiva generationer av minneskretsar förfinats rörande intern implementeringsteknik och/eller elektriskt gränssnitt. Själva minneskapaciteten har också ökat enormt sedan 1970-talet, tack vare att transistor- och linjedimensioner i kretsarna kunnat reduceras ett flertal gånger per decennium. Hemdatorer i början på 1980-talet hade vanligtvis ett primärminne på ett fåtal kilobyte, upp till 64 KB, medan den ursprungliga IBM PC hade mellan 16 och 256 KB. År 2012 är nytillverkade persondatorer vanligtvis utrustade med mellan 1024 och 8192 MB. De har alltså tusentals gånger så stort primärminne som IBM PC (även PC-XT, PC-AT) och en miljon gånger så stort primärminne som merparten tidiga hemdatorer (bara grafikkortet i en persondator kan idag vara utrustat med mellan 128 och 4096 MB). Idag har de flesta datorer inbyggda hårddiskar. Tidigare var lagringsmedia ofta inte inbyggt i själva datorn, och därför använder man ibland av historiska skäl begreppet internminne om primärminne. Primärminne är vanligtvis flyktigt läs - och skrivbart minne (RWM) av RAM-typ. Att minnet är flyktigt innebär att data som lagrats i minnet försvinner när strömmen slås av. Vissa typer av RAM, såsom MRAM är icke-flyktigt (jämför ROM, EEPROM och hårddisk). "RAM" står för Random Access Memory och Random access syftar på att man direkt kan adressera enskilda minnespositioner (i regel med ungefär samma åtkomsttid oavsett vilken del av minnet som adresseras). Detta ska jämföras med till exempel magnetband, som måste genomsökas sekventiellt, och hårddiskar och andra skivminnen, vars sektorer kan nås direkt men måste läsas i sin helhet för att nå en enskild adress inom den. En minnesposition kan vara olika stor. I många arkitekturer kan man adressera minnet byte för byte, men det förekommer också att man måste adressera minnet ordvis. Det finns också RAM-minnen som inte går att använda som primärminne, oftast för att det är för långsamt eller inte är skrivbart (minne för programkod behöver dock inte vara skrivbart, annat än till den del programmet innehåller självmodifierande kod eller tabeller över variabla minnespositioner). DRAM (dynamiskt RAM) VRAM (video-RAM). SDRAM (Synchronous Dynamic RAM) DDR SDRAM (Double Data Rate SDRAM). People of red personROM, EEPROM (programmerbart minne). WORM (write once, read many). Svenska datatermgruppen: datorminnen—teknisk förklaring.
Spår
Spår – märke, fördjupning, fåra, linje, avbildning som gjorts (oavsiktligt) av person eller djur som har passerat en plats. Spår – något som indikerar vad som tidigare har hänt. Spår (datorminne) – en teknik för lagring av data med koncentriskt spår på ett magnetiskt lagringsmedium (exempelvis hårddisk eller diskett) eller ett optiskt lagringsmedium (exempelvis CD, DVD eller Blu-ray Disc), se Track (CD) på engelska Wikipedia. Spår (film) – en svensk dokumentärfilm från 2004. Spår (grammofonskiva) – ett spiralformat spår eller ett musikstycke (en "låt") på en grammofonskiva. Spår (matematik) – summan av diagonalelementen i en matris. Blodspår – spår av blod som lämnas av skadade djur (eller människor). Doftspår – molekyler av doftämnen som sjunkit till marken eller fastnat på föremål. Hjulspår – efterlämnat avtryck av ett hjul. Järnvägsspår – det underlag som tåg framföres på. Spårdjup – ett mått på vägars ytslitage från dubbdäck. Spårsnö – sådan snö som ger spår. Spårtrafik – en allmän term för all trafik med spårfordon. Spårväg – en typ av spårtrafik med spårvagnar. Spårämne – ett kemiskt ämne som förekommer i liten mängd eller låg koncentration i något sammanhangett ämne eller är livsnödvändigt i kosten. Viltspårhund – en grupp jakthundar som avlats fram som eftersökshundar.
Kommersiell radio
Kommersiell radio, reklamradio, är privatägda radiostationer som oftast finansieras genom radioreklam. De flesta reklamstationerna i exempelvis Sverige är huvudsakligen inriktade på att spela populärmusik. Internationellt varierar dock utbudet kraftigt. I USA har all radio varit kommersiell sedan starten på 1910-talet. 2009 är talk / news det populäraste formatet på den amerikanska radiomarknaden. Reklamfinansierad radio har funnits i USA sedan 1919. Den franske radioentusiasten Jean-Paul Boudacroux blev en pionjär i Europa när han 1981 startade NRJ − Nouvelle Radio Jeunesse. Stationen fick stora framgångar i både Frankrike och övriga Västeuropa. När reklam blev tillåtet i svensk radio startades NRJ även i Sverige. NRJ blev den första privata lokalradiostationen (PLR) att inleda sändningar i Stockholm, vilket samtidigt blev först i landet. Åren 1922−1925 förekom kommersiella radiosändningar i Sverige, innan Radiotjänst fick monopol på svenska radiosändningar. 1958 startade Radio Mercur i Öresundsområdet som sände från internationellt vatten. Radiostationen övertogs 1961 av Britt Wadner som ändrade namnet till Radio Syd. 1961 startade också Radio Nord som sände över Mälardalen från ett fartyg på internationellt vatten i Östersjön. Dessa radiostationer brukar betecknas som piratradio, men de var legala stationer som inte behövde tillstånd. 1 juli 1962 förbjöds dessa stationer, varvid Radio Nord lades ner. Radio Syd fortsatte ändå, och Britt Wadner dömdes både till böter och fängelse för det. 1966 skärptes lagarna, och Radio Syd flyttade till Gambia. Redan på 1950-talet förekom svensk kommersiell radio baserad i Tanger (Marocko) som sände reklamradio på kortvåg för företaget Dux Radio AB. Charlie Norman var så kallad "Skivsjek", en tidig DJ, och ett antal artister från Metronome Records medverkade genom att kommentera sina nya skivor som spelades till stort nöje för många svenskar. 1979 kom närradiostationerna. Dessa var reklamfria, men flera av dessa bröt mot förbudet och sände reklam ibland. Mest känd är Radio Nova i Vagnhärad som runt 1990 började sända reklam kontinuerligt. Stationen blev populär och Televerkets personal skickades ut för att stänga av stationen men blev hindrade av folk att nå sändaren. Då bröt man förbindelsen till sändaren, men den återkom efter en kort tid och sedan lät man stationen sända med reklam. PLR (Privat lokalradio) blev tillåten i Sverige den 22 september 1993. Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio ges till en juridisk eller fysisk person som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden. Staten, landsting eller kommuner får inte sända analog kommersiell radio. Efter att ha uppfyllt dessa krav ges tillstånd till den som är beredd att betala den högsta koncessionsavgiften. Året därpå utvidgades radioutbudet, då fler stationer började sända på de utauktionerade PLR-tillstånden. Lyssnarsiffrorna steg och den nya radion med underhållning och musik i första prioritet fick fler och fler anhängare. Till en början spelade man musik från CD-skivor, men 1997 bytte man till hårddisk i de flesta fall. Så kallade broadcasting-dataprogram (från till exempel RCS, DigRad och Fidelity Media) blev nödvändiga och mer och mer tyngd lades ner på att behärska dessa program som blev mer och mer avancerade. Ekonomiskt sett växte stora bolag fram. MTG, CLT/UFA, Bonnier, Fria Media och NRJ blev de fem största aktörerna i slutet av 1990-talet och fler och fler bolag och stationer köptes upp. Den station som växte mest under denna period var MTG/SRU:s Rix FM, tidigare känt som "Radio Rix". Den kommersiella radion har kritiserats för att vara alltför likriktad.
Kurage, den hariga hunden
Kurage, den hariga hunden (engelska: Courage the Cowardly Dog) är en amerikansk tecknad TV-serie som visas på Cartoon Network. Serien handlar om en rosa hund med svarta prickar som ärädd för allt, men ändå brukar rädda sin matte och husse från alla möjliga faror, trots att Kurages husse inte alltid är snäll mot honom. Kurage bor med sin husse Hjalmar Höson och sin matte Märta Höson i en villa i en stad kallad Ingenstad i Kansas. Serien är tecknad av John R. Dilworth. Pilotavsnittet "The Chicken from Outer Space" (Kycklingen från yttre rymden) sändes inom ramen för What a Cartoon! år 1995. Kurage – Joakim Jennefors. Märta Höson – Irene Lindh. Hjalmar Höson – Per Sandborgh. Katz – Stephan Karlsén. Dr. Le Quack – Stephan Karlsén. Di Lung – Joakim Jennefors (säsong 1), (okänd) (säsong 3), Nick Atkinson (säsong 4). Hjalmars mamma – Annelie Berg. Dr. Vindaloo – Steve Kratz (säsong 1, 2 och 3), Hans Jonsson (säsong 4). Hallåman – Andreas Nilsson bl.a. "The Chicken from Outer Space" (Kycklingen från yttre rymden). En natt på Katz motell / Farmors Cajungryta. Skuggan av Kurage / Dr. Le Quack. Kurage möter Storfot / Brushuvudet. Demonen i madrassen / Galne Fred. Varmulvens natt / Mors dag. Bröderna Anka / Mediet Shirley. Kung Ramses förbannelse / På storfot. Ringaren i Ingenstad / Gudarna måste vara gåsiga. Den svarta pölens drottning / Alla vill regissera. Se snömannen komma / Den gulliga, underbara, bedårande, älskliga ankungen. Hämnden av kycklingen från yttre rymden / Resan till Ingenstads medelpunkt. Lilla Märta / Den store Fusilli. Det magiska trädet från Ingenstad / Roboten Robert. Shirleys förbannelse / Kurage i den stinkande storstan. Familjeangelägenheter / 1000 år av Kurage. Kurage möter Mumien / Osynliga Märta. Männskodjur i bur / Uppdrag solen. Flugan Kurage / Katz konfekt. Ingenstads TV / Mega Märta den magnifika. Hår av liv / Förbjudna gyllene hatten. Elaka fridens havsorm / Transplantationen. Bil trasig, ringa ja / Kurage är en cowboy. Barbarisk bagge / Änkespöket. I Missnöjets hus / Sandvalen hugger. Märta möter sin like / Kurage möter Robot Kurage. Tältskräck / Skivkontakt. Stormigt väder / John Blund sover. Hårddisk Kurage / Valkyrieritten. Scuba Doo / Conway, avfällingen. Katz under havet / Grymhetens ridå. Grodornas fest / Tulpanens mask. Vi slår Louvrar runt varandra / Fågelskrämmans natt. Mondo magi / Pass på Pippi. Fisk i grumligt vatten / Argt och elakt folk. Fördömelsens dome / Snömans hämnd. Quiltklubben / Svindlande vind. Kungen av Flan / Kurage under vulkanen.
