Blåmärke
Ett blåmärke (eller hematom) är en utgjutning av blod i huden orsakad av brustna mindre blodkärl, kapillärer, vanligen efter fysisk påverkan som stötar eller slag. En bula kan vara ett blåmärke som på grund av utrymmesbrist (vanligen på grund av underliggande benvävnad) får huden att bukta ut. En blåtira är ett blåmärke lokaliserat runt ögat, som orsakas av att blodkärlen runt ögonen brister, till exempel vid ett slag eller ett fall. En speciell typ av blåmärke kring ögonen kallas för brillenhematom och är ett tecken på en främre skallbasfraktur. Fläskläpp kallas det, när över- eller underläppen sväller upp efter slag eller att man bitit sig i den inre läppen. Blånagel kallas ett blåmärke som uppstår under nageln. Färgen på det röda blodet blir blåaktig när ljuset filtreras genom huden, då ljus med kortare våglängd har lättare att tränga igenom. När skadan läker och blodet börjar brytas ner av makrofager och återabsorberas, ändrar blåmärket utseende. Märket försvinner gradvis under cirka två veckor, under den tiden kan det ändra färg från rödaktigt till blåsvart till grönt eller gult, och slutligen en svagt brun fläck som bleknar bort. Den gulaktiga färg som blåmärken antar efter en tid, beror på ämnet bilirubin, som är en nedbrytningsprodukt av hemoglobin. Blåmärken är i allmänhet ofarliga, men en ökad benägenhet att få blåmärken kan vara tecken på bakomliggande sjukdom och ska undersökas av läkare. Färska blåmärken kan göra ont vid beröring. Blåmärken är av stor betydelse inom rättsmedicin och brottsutredning, då förekomsten, åldern och omfattningen av dem kan ge viktiga upplysningar om ett händelseförlopp.
Sugmärke
Sugmärke, ett blåmärke på huden skapat genom sugning med munnen. Suget orsakar små blödningar under huden vilket resulterar i ett blåmärke. Sugmärket är i normalfallet synligt i 2–3 dygn.
Bröstcancer
Huden kan bli indragen ovanför tumören. Bröstvårtan kan bli indragen. Mastodyni, Smärta i brösten, förekommer oftast inte vid cancer, men kan indikera på annan bröståkomma. I sällsynta fall kan andra bröstsymtom uppkomma, såsom apelsinhud, att ett bröst blir större, att bröstvårtan blir eksematös eller avger blod och var. Inflammatorisk bröstcancer är en svårdiagnostiserad typ av bröstcancer. Symtomen kan likna de vid bröstinflammation med smärta, svullnad, klåda, värmeökning och indragen bröstvårta. Avsaknaden av knöl i bröstet gör att cancer kan missas. Ibland upptäcks inte bröstcancrar förrän tumören har metastaserat. Vilka symtom patienten då uppvisar beror på vilka organ tumören har spridit sig till. De vanligaste organen metastaser sprider sig till är skelettet, hjärnan, levern och lungorna. Bröstcancer kan upptäckas vid cancerutredning om en patient uppvisar B-symtom som nattliga svettningar, feber och viktnedgång. Endast en mindre andel av de knölar som upptäcks i bröstundersökningar visar sig vara bröstcancer. Bröstsymtom orsakas oftare av benigna bröstsjukdomar som mastit eller fibroadenom. Cancercellstypen kan ge olika stora tumörer, de påverkar förloppets hastighet, och tenderar att metastasera till olika organ (som har olika celltyper). Dock krävs ofta undersökning med mikroskop på cancercellen för att avgöra vilken variant det är. Adenoida cystiska carcinom, vilket är en mycket sällsynt variant, tenderar att vara långsamväxande och kräver sällan mastektomi. Angiosarkom i bröstet ger cancerknölar på omkring 4 cm och kan leda till att huden ovanför verkar ha ett blåmärke. Carcinom är den vanligaste cancercellstypen, även vid bröstcancer. Carcinom som uppstår i mjölkgångarna kallas duktala carcinom, och de som uppstår i bröstkörtlarna kallas lobulära carcinom. Många andra varianter av carcinom förekommer som bröstcancer. Duktala carcinom kallas carcinom i mjölkgångarna som är in situ, som kan definieras som en tidigt upptäckt cancer, medan invasiva duktala carcinom är en mera aggressiv variant där cancercellerna brutit sig ut från tumören och vanligen därifrån sprider sig till lymfkörtlarna. Omkring 90 % av all bröstcancer är duktala carcinom, och det är därför ofta den varianten av bröstcancer som diskuteras om varianten inte specificeras. Detta kan också betecknas som bröstcancer NOS (not otherwise specified). Det är också den vanligaste varianten för de män som får bröstcancer. Lobulära carcinom in situ är inte i strikt mening cancer, men kan tyda på en förhöjd risk att drabbas av invasiv cancer. östen. Invasiva lobulära carcinom är däremot bröstcancer, och står för omkring 10 % av fallen. De kan inte alltid upptäckas vid mammografi. Tumören kan kännas som en förtätning av bröstet istället för en knöl. Inflammatorisk bröstcancer kallas en särskild variant, som står för 1–4 % av fallen, som kännetecknas av att brösten blir inflammerade (mastit). Pagets carcinom står för uppåt 4 % av bröstcancerfallen, och börjar i bröstvårtan eller vårtgården, som blir röd, kliande och sårig, och påminner om eksem. Ofta finns en tumör i närheten av bröstvårtan. Tumören kan vara in situ eller invasiv cancer. Bröstcancer kan också uppkomma som sarkom, vilket står för färre än 1 % av fallen, vilka vanligen uppstår i bindväven, eller andra former av mesenkymala tumörer. Granularcellstumör kan i sällsynta fall uppkomma först i brösten och likaså undantagsvis vara malign. Lymfom kan uppkomma i bröstets vävnad. Bröstcancer klassificeras enligt flera olika system. Klassificeringen av tumören har prognostisk betydelse och hjälper till att besluta om behandling. Tumören brukar specificeras enligt följande faktorer.
Blödning
Blödning innebär att blodet genom något slags kärlskada har lämnat sin naturliga hemvist, blodkärlen. För att sortera ämnet vidare kan man till exempel dela upp det i vilken sorts kärl som är skadat och vilken vävnad blodet har läckt ut i. Betydelsen av blödningen skiljer sig markant beroende på dessa faktorer. En blödning från en artär är pulserande, medan en skada på en ven är rinnande. Eftersom det är tämligen lågt tryck i venerna kan man oftast stoppa blödningen genom att höja den skadade kroppsdelen. Artärerna har däremot högre tryck varför blödningar där ofta kräver ett manuellt tryck mot stället där det blöder eller längs kärlet proximalt om blödningen. Vid större skador blöder det dock ofta både från vener och artärer, varför det behövs någon form av tryck, såsom ett tryckförband. Artärer har i sin vägg små muskler vilket gör att om en artär skadas så kan den själv dra ihop sig en del och därmed minska blödningen. Vener har inte någon sådan förmåga. Att en skärskada eller skottskada skapar en blödning är uppbenbart, men även trubbigt våld (såsom trafikolyckor) kan orsaka blödningar genom att det uppstår slitkrafter i vävnader så att kärl tänjs ut mer än de tål. Det kan även finnas en tidigare svaghet (aneurysm) i något blodkärl som spricker om blodtrycket skulle bli för högt. En blödning genom huden (om man skär sig till exempel) läcker ju ut ur kroppen och orsakar ingen vidare skada så länge inte den förlorade blodvolymen blir stor. En blödning just under huden yttrar sig i en svullnad och ett blåmärke. En blödning i de inre organen är lömska eftersom de ofta kan blöda mycket utan att det syns utanpå, till exempel en skada på mjälten eller levern då det blöder ut i bukhålan, eller en lungskada med blödning ut i lungsäcken. Även mindre blödningar som uppstår inne i kroppen kan vara allvarliga om de uppstår på känsliga ställen. Till exempel kan en blödning i ryggen trycka på ryggmärgen så att denna skadas, en blödning på halsen kan trycka på luftstrupen och struphuvudet och därigenom orsaka andningssvårigheter, en något större blödning i ett ben eller en arm kan orsaka tryck på nerver som passerar förbi så att man drabbas av en nervskada (så kallat Kompartmentsyndrom). En blödning inne i skallen är särskilt svår eftersom skallbenet utgör en oeftergivlig gräns för blödningen. I stället för att svullna utåt så ökar trycket inne i skallen vilket kan orsaka medvetslöshet och till slut död. En blödning aktiverar flera olika processer i kroppen - sammanfattat såsom hemostas - för att stoppa blödningen. I efterförloppet bryter kroppen ner det blod som har läckt ut varpå hemoglobinet ombildas till bilirubin och detta orsakar den typiska färgskiftningen från blått till gult.
Stämningsansökan
Stämningsansökan är den ansökan om stämning som käranden i tvistemål, alternativt en åklagare i brottmål, tillställer en allmän domstol. I ansökan ska parterna och yrkande tydligt anges. I samband med att stämningsansökan inges ska käranden erlägga en ansökningsavgift till domstolen. I tvistemål ska stämningsansökan innehålla ett tydligt yrkande till exempel "A yrkar att tingsrätten ålägger B att till A betala 100 000 kr i enlighet med avtalet C". Detta kallas talan om fullgörelse, där man yrkar att domstolen ska ålägga svaranden att betala ett visst belopp eller återlämna en viss sak. Dom som grundar sig på ett yrkande om fullgörelse blir exigibel, det vill säga den kan verkställas med kronofogdens hjälp. Yrkandet kan även vara ett fastställelseyrkande, där käranden yrkar att domstolen ska fastställa att ett visst rättsförhållande föreligger. Stämningsansökan skall vidare innehålla de rättsliga grunder som käranden baserar yrkandet på till exempel att B lånat 100 000 kr av A den 15 maj med återbetalning den 15 juni men att han den 15 juli fortfarande inte betalat tillbaka lånet. I ansökan ska även anges den bevisning som käranden åberopar. Kärandens yrkanden och grunder samt svarandens inställning till dessa bildar ramen för processen och domstolen är förhindrad att döma utanför denna ram. Exempel på en mycket enkel stämningsansökan man läsa på Domstolsverket webbplats. Stämningsansökan finns även i engelsk översättning. I brottmål ska stämningsansökan innehålla ett yrkande med en gärningsbeskrivning till exempel. "Åklagaren yrkar ansvar å A för misshandel enligt 3 kap 5 § Brottsbalken. A har den 15 maj på Sergels Torg i Stockholm med knytnäven riktat ett slag mot Bs ansikte som träffat B vid tinningen. Slaget innebar skada för B i form av blåmärke, svullnad och en lättare hjärnskakning samt har åsamkat B smärta i form av ömhet vid tinningen och huvudvärk.". Domstolen är inte bunden av åklagarens brottsrubricering - i exemplet ovan misshandel - utan kan välja att döma A både för grov och ringa misshandel så länge gärningsbeskrivningen ryms inom brottsstadgandet i Brottsbalken. De rättsliga grunderna för åtalet är gärningsbeskrivningen som måste innehålla all information som krävs för att uppfylla brottsrekvisiten. I stämningsansökan skall även anges all bevisning åklagaren åberopar.
Misshandel
Misshandel är ett rättsbegrepp för handlingen att avsiktligt tillfoga någon annan personlig skada. Med misshandel avses som regel fysisk sådan, men den kan också vara psykisk. Fysisk misshandel kan ske med eller utan vapen eller tillhygge, med eller utan hot, och av en främling, en arbetskamrat, närstående eller annan person eller grupp. Med våld kan avses knivstick, knuffar, sparkar, örfilar med mera. Det är ett av de vanligaste brotten mot person. Yngre män som blir misshandlade blir det oftast offentligt av personer de inte känner alls eller känner väl, medan kvinnor som blir misshandlade oftast blir det av en person hon har eller har haft en kärleksrelation med. All misshandel, psykisk eller fysisk, är brottslig, men det är stora variationer i världen på hur man ser på eventuellt legitimt våld som till exempel nödvärn till skillnad från brottslig misshandel. Exempelvis är aga och kvinnomisshandel tillåtet i vissa länder. I bland annat Sverige är ringa misshandel tillåten om samtycke föreligger. Misshandel är i svensk rätt ett brott som definieras enligt 3 kap. 5-6 §§ brottsbalken (1962:700). Den som orsakat annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller vanmakt har gjort sig skyldig till misshandel. Misshandel kan enligt brottsbalken rubriceras som "misshandel" eller som "grov misshandel". Det finns fyra grader av misshandel. 1. Ringa misshandel (misshandel, ringa brott) som kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Ringa misshandel kan bestå av en örfil, en knuff, en lättare spark, eller att slita i någons kläder. 2. Misshandel som kan ge fängelse i högst två år. 3. Grov misshandel som kan ge fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om misshandeln är grov, ska särskilt beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller i övrigt visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Grov misshandel kan utgöras av att sparka på någon som ligger, eller att flera gärningsmän angriper någon som är hjälplös. 4. Synnerligen grov misshandel som kan ge fängelse i lägst fem och högst tio år. Exempel på när en misshandel är att anse som synnerligen grov, är när man använder sig av tillhyggen som kan medföra permanenta skador. Sådana handlingar som sker under sportaktiviteter och som skulle passa in på beskrivningen av misshandel, som till exempel en våldsam hockeytackling eller ett slag i boxning, undantas ofta från brottet om de sker inom social adekvans. Förutom inom kampsport och kontaktidrott gäller detta även för ringa misshandel inom exempelvis BDSM-aktiviteter, frivilliga slagsmål och produktion av våldspornografi. Våld som är grövre än ringa misshandel är dock även här åtalbar. Att orsaka annan skada, vanmakt eller smärta i självförsvar kan ske i nödvärn. En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Under 2008 anmäldes omkring 84 600 misshandelsbrott i Sverige. När det gäller misshandel är män överrepresenterade både bland förövare och offer. Brottsförebyggande rådet beräknar att 185 kvinnor och 390 män anmäls misshandlade i Sverige varje dag. Mamma som agat 10-årig son genom att tilldela honom ett flertal slag på låren och på rumpan med ett köksredskap som tillhygge varav blåmärke och smärta uppstått, har dömts för ringa misshandel av Högsta domstolen i NJA 2003 s. 537. En man, som tilldelat en annan man ett knytnävsslag i ansiktet som orsakade ett tre cm långt sår och en svullnad kring såret, har dömts för ringa misshandel till 80 dagsböter enligt NJA 1996 s. 782. Föreståndare för sjukhusavdelning för psykiskt sjuka som förövat våld mot där intagna patienter har dömts för misshandel till två månaders fängelse enligt NJA 1984 s. 137. Man som grovt misshandlat 5-årig flicka har dömts till tre års fängelse enligt NJA 2000 s. 612.
