Lerduveskytte
Lerduveskytte är en sportskyttegren för hagelgevär mot lerduvor, som kastats ut av en maskin eller för hand. Skeet, trap och sporting är exempel på discipliner som man kan träna och tävla i inom lerduveskytte. Lerduvan har en diameter på 110 mm och är 25 mm hög och har en form som påminner om en liten frisbee. Den är tillverkad av en blandning av asfalttjära och krita och splittras lätt när den träffas. Oftast är den målad i en väl synlig färg, till exempel orange. En hagelpatron får vid lerduveskytte innehålla högst 28,5 gram hagel. Högsta tillåtna vikt på hagel i patronerna skiljer sig beroende på gren. Sporting får t.ex. använda 28,5 gram, medan skeet får använda max 24,5 gram. Även storleken på hagel skiljer sig och olika storlekar är tillåtna i de olika grenarna. Max 2,6 mm i alla andra grenar än trap och dubbeltrap där 2,85 mm hagel får användas. Tekniskt handlar lerduveskytte om att göra en koordinerad kroppsrörelse, en "sving", och få en mjuk anläggning av hagelgeväret samt sedan söka upp det rörliga målet, lerduvan. Skytten begär fram duvan som, beroende på gren, slungas ut med olika hastighet och i olika vinklar från kastmaskinen. Inom lerduveskytte finns flera discipliner, tävlingsgrenarna skeet och trap är olympiska grenar. Sporting är ett samlingsnamn för jaktsimulerat skytte och finns i flera olika varianter. I Sverige är Engelsk sportig, fitasc sporting och compakt sporting vanligast.
Sportskytte
Sportskytte är en tävlingssport som testar de tävlandes färdigheter i träffsäkerhet under tidspress. Deltagarna har olika typer av skjutvapen till sitt förfogande. De olika subgrupperna inom sportskytte kategoriseras beroende på typen av skjutvapen eller måltavla. Det finns fyra skyttegrenar, pistol, gevär, viltmål och lerduveskytte. Skyttesporten är en av världens största idrotter sett till antalet utövare och utövas över hela världen. 150 länder är organiserade i International Shooting Sport Federation (ISSF). Med sina cirka 50 miljoner utövare är skyttet världens största individuella sport, endast lagidrotterna volleyboll, basket och fotboll är större. I Sverige gick startskottet för den Svenska Skytterörelsen redan 1860 och idag har den största organisationen Svenska Skyttesportförbundet cirka 100 000 medlemmar. Skytte är sett till antalet utövare (cirka 180 000) Sveriges sjunde största idrott. Skytte fanns på programmet redan vid de första moderna Olympiska Spelen i Aten 1896. Vissa tävlingsgrenar är i stort sett oförändrade sedan den tiden, medan andra modifierats eller försvunnit helt. Ursprungligen användes militära vapen men trenden under årens lopp har gått mot kortare skjutavstånd och finare kaliber, vilket lett till att luftgevär och luftpistol på 10 meter idag är de i särklass största grenarna, vid sidan av lerduveskyttet. Sverige har en lång tradition inom skyttet med mängder av OS-, VM- och EM-medaljer. I Sverige finns 11 olika skytteförbund, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet - IPSC Sverige, Svenska Skyttesportförbundet , Svenska pistolskytteförbundet, Svenska Jägarförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Skidskytteförbundet, Jägarnas riksförbund/Landsbygdens jägare, Svenska Bänkskytteförbundet, Sveriges Metallsilhuettförbund, Svenska Svartkruts Skytte Federationen och Svenska Westernskytte förbundet. Inom Svenska Skyttesportförbundet bedrivs gevärsskytte, pistol-, viltmåls- samt lerduveskytte. Inom Svenska Pistolskytteförbundet bedrivs pistolskytte inom de nationella skyttegrenarna: fältskytte, precision, Magnumfältskytte och PPC1500 varav fältskytte idag (2006) är den största grenen. Landet är indelat i distrikt eller kretsar som i stort sett följer den gamla länsindelningen. Inom varje krets finns sedan ett antal lokala skytteklubbar. IPSC-skytte bedrivs i tre huvudgrenar, pistol, gevär och hagelgevär, alla med olika divisioner att tävla i beroende på vilken vapentyp de tävlande använder. De olika jägarförbunden sysslar med sportskytte kopplat till jakt. Exempelvis olika sorters viltmålsskytte. Westernskytte är besläktat med IPSC men deltagarna använder tidstypisk klädsel samt använder enbart vapen som normalt användes i mitten eller i slutet av 1800-talet. Håkan Dahlby,Jonas Edman, Ragnar Skanåker, Jonas Jacobsson och Pia Hansen är några av skyttesportens kända profiler som tagit OS-medaljer till Sverige. Skytte är en sport där de fysiska och mentala förutsättningarna är lika för de flesta även om människor med fysiska hinder oftast tävlar i egna klasser. Korthållsskytte är en form av skytte som utövas med gevär med kalibern .22 Long Rifle på 50 meters avstånd till en stillastående tavla. Grenen benämns även som gevär 50 meter som är den mer internationella benämningen. Det som skiljer de två är skjutprogrammen, inom det nationella skyttet, korthållsskytte, skjuts färre skott under kortare tid medan tävlingsprogrammet för det internationella skyttet, gevär 50 meter, följer det internationella skytteförbundets regler med långa program under långa skjuttider. Det finns också vissa smärre skillnader mellan det nationella skyttet och det internationella (sportskyttet) när det gäller tekniska krav på gevär och kläder. Fältskytte Kikarklass bedrivs sedan ett antal år, vilket tillåter användandet av jaktgevär och kikarsikten. Skytteformen följer i övrigt samma former som övriga klasser men har egna regler gällande utrustningen.
Svenska Amerika Linien
Svenska Amerika Linien, även förkortat S.A.L. var ett svenskt rederi som ursprungligen började med trafik mellan Göteborg och Nordamerika. Man ägnade sig även åt linjetrafik med gods sedan Svenska Amerika Mexiko Linien införlivats i rederiet 1946. Svenska Amerika Linien etablerades som Rederiaktiebolaget Sverige-Nordamerika år 1915, och dess grundare var skeppsredarna Wilhelm Lundgren och Dan Broström. Den 1 oktober 1915 förvärvade man sitt första fartyg, den holländska ångaren Potsdam, som gör sin första resa till Nordamerika på rutten Göteborg-New York, då omdöpt till S/S Stockholm. Fartyget avgick klockan 13 den 11 december 1915 med 137 passagerare och cirka 150 000 postförsändelser. Kapten var Axel Håkansson, och resan blev ett äventyr genom att "Stockholm" stoppades av engelska örlogsmän och beordrades till Kirkwall för visitation då all post beslagtogs. Efter tre dygn kunde dock resan fortsätta och "Stockholm" anlände till New York efter en sammanlagd resa på 15 dygn, 10 timmar och 58 minuter. På sin andra resa var passagerarantalet uppe i 275 personer och vid den tredje 545 personer. För återresan från New York var passagerarantalet första gången 132 personer, andra gången 137 och 592 vid den tredje resan. Rederiets första bokslut visade på ett nettoöverskott av 623 493 kronor och 32 öre. När S.A.L. 1940 fick stoppa trafiken på grund av kriget hade drygt en halv miljon passagerare rest med Svenska Amerika Lininens fartyg. Under andra världskriget, från 1942 till krigsslutet var S/S Drottningholm och M/S Gripsholm chartrade av USA:s regering och Röda Korset och tjänstgjorde som utväxlingsfartyg för krigsfångar, diplomater och andra civila internerade. Fartygen hade fri lejd och färdades fullt upplysta över haven. "Gripsholm" gjorde under 1942 respektive 1943 två långa resor för utväxling av japanska medborgare mot västerländska - främst amerikanska - medborgare. Både "Drottningholm" och "Gripsholm" gjorde flera resor mellan den europeiska kontinenten och Storbritannien och USA för utväxling av allierade krigsfångar och civila, mot främst tyska och italienska medborgare. 1946 införlivades också Svenska Amerika Mexiko Linien i Svenska Amerika Linien. Den 25 juli 1956 inträffade en tragisk händelse i rederiets historia, då Svenska Amerika Liniens fartyg M/S Stockholm kolliderade med det italienska fartyget S/S Andrea Doria och 51 personer omkom. Omkring 700 personer varslades om uppsägning, då Svenska Amerika Linien den 22 mars 1975 meddelade att deras kryssningsverksamhet skulle upphöra. Företaget lades ned 1975 i samband med att passagerarfartygen Kungsholm och Gripsholm avyttrades. Totalt 1 200 ombordanställda miste sina arbeten.. Bolagets verksamhet är dokumenterad av bland annat Marinmuseet i Varberg. Om man trodde att en resa över Atlanten med S.A.L:s fartyg skulle vara långtråkig misstar man sig. Ett mycket noggrant dagsprogram fanns till hands och informerade om de olika aktiviteterna, som till exempel lerduveskytte på däck. Hästkapplöpning i salongen var en tävling som uppskattades av såväl ung som gammal och som samlade många åskådare. I april 1957 steg den miljonte resenären ombord på M/S Stockholm (1948). Hans namn var Nels B. Benson. Delawarejubileet firades år 1938 och från svensk sida deltog bland andra kronprins Gustaf (VI) Adolf. Utresan skedde med M/S Kungsholm och returen med M/S Gripsholm. År 1930 reste kung Gustaf V med M/S Kungsholm. S.A.L:s huvudterminaler låg i Göteborg och New York. I Göteborg var terminalen det så kallade Amerikaskjulet vid Stigbergskajen. Och i New York vid Pir 97 i New Yorks hamn på Manhattan.
Skepplanda
Skepplanda är en tätort i Ale kommun och kyrkbyn i Skepplanda socken. Orten ligger mellan Göteborg och Trollhättan, cirka 3,5 mil nordost om Göteborg. Namnet Skepplanda förekommer för första gången i formen av Skiplanda sogn på 1400-talet. Namnets fornsvenska förled innehåller ord för "skepp" och syftar på virkestäkt till fartyg. Tätorten ligger i huvudsak söder och öster om den högt belägna Skepplanda kyrka, med medeltida anor. Norr och väster om kyrkan och samhället rinner Grönån, som flyter samman med den söderifrån kommande Forsån inte långt från samhällets västra hörn. Där har det tidigare legat en handelsplats med namnet Grönköp, som har antagits ha varit en föregångare till den medeltida staden Lödöse. Från detta område och ner till Göta älv, cirka 4 kilometer, har Grönån varit seglingsbar, och den var allmän frarled ända till 1922. Vid gården Hamnen, idag en kilometer från dagens åmynning, låg före Roskildefreden 1658 en svensk tullstation. Skepplanda kommun var länge en ren jordbruksbygd utan tätbebygglese eller industrier. Efter en topp år 1866 med 3 216 invånare hade kommunen ett jämnt sjunkande invånarantal, som nådde botten 1962 med endast 1 449 invånare. För att vända utvecklingen byggdes Skepplanda kyrkby ut samlat på 1960- och 70-talen med villor och radhus inom ramen för det så kallade Miljonprogrammet. Det är denna utbyggnad, som gjorde Skepplanda till tätort 1969 och gav samhället dess nuvarande karaktär. Det nya området fick ett centralt torg med namnet Albotorget, som byggdes under åren 1971-1976. Här byggdes bland annat affärslokaler, simhall, idrottshall, bibliotek, församlingshem samt mellanstadieskolan Alboskolan. I samhället finns vidare lågstadieskolan Garnvindeskolan och äldreboendet Klockareängen, numera inriktat mot demensvård. I anslutning till tätorten fanns sedan tidigare Skepplanda bygdegård och Skepplanda hembygdsgård Grönköp. Den senare har namn efter den gamla handelsplatsen, som låg några hundra meter därifrån. Forsvallen är en idrottsplats med fyra fotbollsplaner och en bouleplan. Idrottsplatsen är hemvist för fotbollsklubben Skepplanda BTK. Efter många år som bland annat småskola och klubbstuga för Skepplanda BTK blev Vadbacka gästgiveri åter krog 1993 men disponeras sedan 2017 av Hells Angels. 1849 byggdes kyrkskolan som användes som folkskola och småskola. När Garnvindeskolan invigdes 1965 togs kyrkskolan ur bruk. Den är numera förskola. Närmaste skolorna med högstadium, årskurs 7–9, är Aroseniusskolan i Älvängen och Tingbergsskolan i Lödöse. Skepplanda hade en kort industriepok under första halvan av 1970-talet då företaget XEL försökte konkurrera med Leca om tillverkning av lättklinker. I övrigt finns en del småindustri. Garnvindeskolan, grundskola, årskurs 1-3, samt förskoleklass. Skolan var fram till år 1973 både låg- och mellanstadieskola. I slutet av 1960-talet byggdes skolan till. Om- och tillbyggnad av skolan gjordes 1996–1997. Alboskolan, grundskola, årskurs 4-6, som byggdes 1973 och ligger vid Skepplanda centrum. En stor om- och tillbyggnad skedde åren 1995–1997. Gunnarsgården, förskola vid Skepplanda centrum. Byggd 1973. Skepplandahallen, kommunal idrottshall som främst används för handboll och innebandy av Ale HF respektive Skår IBK. Skepplanda simhall, kommunal simhall, den enda i Ale kommun. Alesimmarna bedriver verksamhet här. Forsvallen, med fyra fotbollsplaner och Skepplanda BTK:s klubbhus. Ett elljusspår på 2,45 km är anlagt i anslutning till Skepplanda simhall. Alebacken, Alafors, slalombacke med liftar och konstsnöanläggning, drivs av Alebacken Sportklubb (11 km). Alfhems kungsgård, 18-håls golfbana och korthålsbana, som drivs av Ale golfklubb. (4 km). Skepplanda skyttecenter, Hålanda, drivs av Skepplanda skytteförening med traditionella skjutbanor och Föreningen Skepplanda sportskyttar med anläggning för lerduveskytte, jaktstig, älgbana m.m. (15 km).
Nuuk
Kommunen har tidigare letts av. Nuuk har en cykelväg längs Eqalugalinnguit och har ett särskilt markerat spår för snöskotrar. Nuuk har fem folkskolor. Atuarfik Samuel Kleinschmidt, som är uppkallad efter herrnhutermissionären, är belägen på Radiofjeldet i centrum, Ukaliusaqskolan också i centrum, Kangillinguit Atuarfiat, som ligger i Nuussuaq, liksom Nuussuup Atuarfia gör det., samt Atuarfik Hans Lynge som är placerad i den nya stadsdelen Qinngorput. Stadens friskola är belägen i Nuussuaq. Den nationella lärarhögskolan, Ilinniarfissuaq är placerad i stadens gamla stadsdel. Nuuks ungdomsutbildningar kan genomföras på det allmänna gymnasiet ("GU" i dagligt tal), handelsgymnasiet och det tekniska gymnasiet. Gymnasiet ligger på C.E. Jansensvej, medan Niuernermik Ilinniarfik ligger i en blå byggnad på Aqqusinersuaq. Nästan alla Grönlands högre utbildningsinstitutioner är idag samlade i Nuuk. Katuaq är Nuuks och Grönlands kulturhus och ska "stimulera och utveckla kulturlivet i Grönland under utförandet av en fullständig, fri och oberoende konstnärlig diskretion i samarbete med institutioner, organisationer, personer och företag. Fonden ska medverka till att sprida kunskap om nordiska konst- och kulturliv i Grönland och till grönländskt konst- och kulturliv i Norden". Katuaq har en stor sal, där det spelas teater och hålls konserter. Katuaq har dessutom en intimsal, som är centrum för föreläsningar och konstnärliga evenemang i mindre skala. Det finns ofta konstutställningar i Katuaqs lobby som används till rockkonserter. Katuaqs stora sal fungerar som stadens biograf Den mest populära filmen 2008 var Indiana Jones och Kristalldödskallens rike, som sågs av 2.440 gäster. Före Katuaq invigdes fungerade församlingshuset på Aqqusinersuaq som biograf. Nuuks konstmuseum är ett museum för grönländsk konst, grundat av entreprenören Svend Junge. Silamiut är Grönlands professionella teatergrupp och spelar föreställningar i Katuaq och i KNR:s gamla lokaler på H.J. Rinksvej, och för att ta turen på kusten. Grönlands nationalmuseum och arkiv tolkar Grönland och Nuuks förflutna. Museet är beläget i kolonihamnen och har utställningar om stadens och landets historia, konst och hantverk. Arkivet har 3148 löpmeter register. Landsbiblioteket, Nunaata Atuagaateqarfia ("vårt lands boksamling"), ligger i centrum på gågatan och huseras i ett blått och grönt hus. Bokförlaget Milik Publishing och skivbolaget Atlantic Music har också huvudkontor i Nuuk. Nuuk har tre stora idrottshallar. De är Godthåbhallen, som hade 40-årsjubileum 2009, Nuusuaq-hallen och Inussivik, en gymnasiehall som ligger vid den gamla helikopterflygplatsen på Vandsøvej. Simhallen Malik, som öppnade 2004 och nådde 1 000 besökare 2009, ligger i Nuussuaq och är ritad av KHR arkitekter. Från simhallen finns utsikt över fjorden och bergen genom de mycket stora panoramafönstren, medan simhallen utifrån ligger i en arkitektonisk vacker och prisbelönt byggnad. Nuuk har också goda möjligheter till skidåkning. Genom stadsdelen Nuusuaq ut till flygplatsen och omkring berget Lille Malene ligger stadens långdistansspår, medan det på samma berg finns ett alpint skidområde med tre liftar. Omkring Nuuk finns det dessutom stora områden med goda förutsättningar för helikopterskidåkning i det vilda. Jaktklubben i Nuuk har en skjutbana för lerduveskytte och skeetskytte. Klubben arrangerar dessutom flera jaktturer om året. Särskilt på sommaren är jakt, fiske i floderna och vildmarken samt segling i det stora fjordsystemet bland de naturliga fritidsaktiviteterna i Nuuk med omnejd. En av Nuuks stora idrottsföreningar är fotbollsklubben B-67, som har vunnit grönlandsmästerskapet i fotboll åtta gånger, senast 2010. Nuuk Stadion är hemmaarena för Grönlands landslag i fotboll. Nuuk har också en golfklubb, Nuuks golfklubb, som spelar på "sista gräsgolfbanan före Nordpolen – såvitt vi vet". (I Norge och Sverige finns mer nordliga golfbanor).
