Backgammon
Backgammon är ett bordsspel för 2 personer. Backgammon går ut på att flytta 15 spelpjäser, som ursprungligen står uppställda enligt den övre bilden här till höger, in i sitt bo. För att avgöra hur långt man får flytta slår man 2 tärningar. Pjäserna flyttas enligt tärningarna, med undantag för om man får samma siffra på båda tärningarna (1-1, 2-2 osv.). Då flyttar man pjäserna två gånger siffran på tärningarna, till exempel 1-1-1-1. En spelpjäs måste landa på de rutor som motsvaras av tärningsslaget. Det går således inte att lägga ihop till exempel 1-1-1-1 eller 5-6 så att det blir 4 respektive 11. Om en pjäs inte kan mellanlanda får den inte flyttas längre än dit den sist kan landa. Spelets grundidé bygger på sannolikhetsberäkningar, där möjligheten att påverka oddsen är att dels blockera vägen för motståndaren, dels slå ut motståndarens pjäser så att motståndaren får börja med pjäsen från början av spelplanen. Det får stå hur många pjäser som helst på en och samma spelruta, men om det bara står en pjäs på en spelruta kan motståndaren slå ut denna med en av sina egna pjäser. Om en spelare har två eller flera pjäser på samma spelruta äger motståndaren ej tillträde till den spelrutan. När en spelare hämtat hem alla sina spelpjäser till sin egen hemkvadrant, sista kvadranten på spelplanen, får spelaren plocka ut sina spelpjäser enligt de tärningsslag spelaren får (spelplanen har 24 rutor, och hemkvadranten således 6 rutor). Om man inte har någon pjäs på den ruta som representeras av tärningen, får man plocka ut pjäser som står längre fram på spelplanen (om man får en 6:a och bara har spelpjäs på ruta 3, får man plocka ut pjäsen). Förutsättningen för att man ska få plocka ut pjäser som inte representeras av tärningen, är att man inte har någon pjäs på högre ruta än tärningen visar. En strategi för en motståndare som sackat efter, kan därför vara att stanna kvar i hoppet om att motståndaren blir tvungen att lämna en eller flera enkla pjäser ("blottor") som då kan slås ut. När en spelare finner att hans eller hennes odds är i tillräckligt stor fördel i förhållande till motståndaren kan spelaren, innan spelaren slår tärningarna, välja att erbjuda dubblering. Om motståndaren nekar, vinner den som erbjudit dubbleringen. Om dubbleringen accepteras dubblas poänginsatsen för omgången. När man accepterat en dubblering får man enskilt rätten att nästa gång erbjuda dubblering. Dubbleringstärningen har värdena 2, 4, 8, 16, 32 och 64 poäng men det finns ingen övre gräns för hur många gånger spelarna får dubbla i ett parti. Det är därför inte särskilt klokt att dubblera tidigt i matchen, eftersom man då ger motståndaren fördelen att bjuda tillbaka dubbleringen om oddsen skiftar över till dennes fördel. Poängen fördelas enligt följande: Om man vinner en vanlig match utan att dubbleringstärningen använts tilldelas vinnaren 1 poäng. Om motståndaren inte hunnit plocka ut någon av sina spelpjäser när den andre spelaren plockat ut alla sina, tilldelas istället 2 poäng (en s.k. "gammon"). Om motståndaren dessutom står kvar i den andre spelarens hemkvadrant, tilldelas 3 poäng (en s.k. "backgammon"). Vid dubblering ökas poänginsatsen genom att multiplicera poängen med dubbleringsindex. Ju högre målpoäng, desto mindre risk att matchen avgörs genom tur. Vanliga matchserier är 5, 7, 9, 11,13 och upp till 21. Brädspel är ett av de äldsta kända spelen och det har sina rötter i Iran. Dess uppkomst förknippas med den sassanidiske ministern Bozorgmehr Bokhtagan. Ur de äldre varianterna av brädspel utvecklades backgammon i Storbritannien på 1600-talet. De första officiella reglerna är från 1743. Det första världsmästerskapet i backgammon gick av stapeln 1965. I första spelomgången slår varje spelare en tärning. Högst får börja med dessa bägge slagna tärningarna. Vid lika antal slår båda spelarna om. Bill Robertie, vunnit VM 2 gånger.
Schackklocka
En schackklocka eller ett schackur är en kronograf som används för hålla reda på betänketiden i schack. Den består av två sammansatta tidtagarur där en knapp stoppar det ena samtidigt som det andra startar. Vid varje givet ögonblick är det alltså bara ett av uren som är igång: antingen för vitspelarens tid, eller svart. Schackklockor användes för första gången i en schackturnering i London år 1883 och är idag standard i alla schackturneringar, med undantag för korrespondensschack. Den enklaste användningen av schackklockor är för att kontrollera att spelarna gör ett föreskrivet antal schackdrag på en viss tid. Vanligt är att varje spelare har två timmar på sig att utföra 40 drag. Den som överskrider betänketiden utan att ha gjort alla drag förlorar schackpartiet. En annan variant är att spela hela partiet på en viss tid. Vid blixtschack är det vanligt att varje spelare har fem minuter för hela partiet. Det finns både analoga och digitala schackklockor. Schackklockor har kommit i bruk i andra spel, som backgammon, scrabble, shogi, go och andra tvåmannaspel. Schackklockans användning enligt FIDE:s regelverk. Se "§6: Schackklockan": FIDEs Schackregler (PDF), 1 juli 2009, Sveriges Schackförbund. Läst 19 juli 2012.
Game night
Game Night är det femtonde avsnittet av första säsongen av TV-serien How I Met Your Mother. Det hade premiär på CBS den 27 februari 2006. Efter att ha vunnit ett flertal spelkvällar i rad uppfinner Marshall spelet "marshgammon". Spelkvällen hamnar dock på ett sidospår då ett videoband på en ung Barney, som hippie, dyker upp. Marshall, som brukar vinna varje gång vännerna ska spela sällskapsspel, skapar sitt eget spel. Det heter "Marshgammon" och reglerna visar sig svåra att förstå. Victoria är med och spelar för första gången, så Marshall använder spelet för att fråga ut henne om privata saker. Lily har fått tag på ett videoband som hon ska ge Barney. När han inser vem som gett henne bandet förstör han det genast - tror han. Lily har gömt det riktiga bandet, som de nu tittar på tillsammans. Till deras förvåning sjunger och gråter en långhårig hippie-version av Barney på bandet. Barney tar med sig bandet och går utan ett ord. Senare möter Barney upp de andra i baren. Han går bara med på att berätta vad det är frågan om ifall alla andra berättar sina pinsamma historier. Marshall berättar att han blev upptäckt av barnen när han lånade toaletten på Lilys förskola, Lily berättar att Marshalls mamma en gång hörde i telefon hur de hade sex, Victoria berättar en mycket opassande historia som bland annat innehåller marshmallow-sås och Ted berättar att han tidigare varit kär i Robin. Den kväll han sade att han älskade Robin (i avsnittet "Pilot") återvände han en extra gång för att kyssa henne, men var så berusad att han spydde på hennes dörrmatta och sprang iväg. Barney berättar sin historia som utlovat. En gång i tiden arbetade han på ett kafé med sin flickvän Shannon. Hon gjorde slut med honom och ljög för honom. Han upptäckte att hon i stället dejtade en kostymklädd, rik yuppie. Därför spelade Barney in filmen där han sjöng för Shannon. Det slutar med att han blir förödmjukad av Shannon och den nye pojkvännen. Därför bestämde sig Barney för att ändra livsstil. Han klippte sig, började bära kostym och övergav sin idealistiska syn på världen. Barney berättar också att han, när han lämnade vännernas lägenhet, gick hem till Shannon och pratade med henne. Pojkvännen hade lämnat henne och hon har nu en son. Barney har sex med Shannon och videofilmar det som bevis. Han konstaterar att hans liv är bra eftersom han har pengar, kostymer, många one-night stands och inga barn att behöva ta hand om. I tillbakablickarna till tidigare spelkvällar spelar vännerna Gin rummy, Yatzy och poker. Marshgammon, som Marshall konstruerar, innehåller element från Candy Land, Jag har aldrig, Pictionary, Twister och Taboo. Han har däremot, trots namnet på spelet, undvikit Backgammon. När Barney "förvandlas" och höjs upp i en stol anspelar scenen på "Star Wars: Episod III – Mörkrets hämnd", där Anakin Skywalker förvandlas till Darth Vader. Barney spelar Jewels "You Were Meant For Me" på keyboarden i kaféet när han börjar berättar sin historia.
Jan Wijk
Jan Wijk, född 25 september 1938, död december 2013, var en svensk maskiningenjör och författare. Jan Wijk publicerade två kriminalromaner: Backgammon: Ett spel efter mina regler och Bakom girighetens mask. Han började sin ingenjörsyrkesbana som konstruktör på AB Bahco Fläktverkstäderna i Enköping. Wijk arbetade framför allt med att bygga anläggningar för stoftavskiljning för stål- och metallverk och bidrog bland annat till att SSAB i Oxelösund fick utmärkelsen Europas renaste stålverk. Vid Vargön Alloys smältverk byggde Wijk också upp reningssystem. Backgammon: Ett spel efter mina regler (2004). Bakom Girighetens Mask (2010).
Brädspel
Brädspel är en sammanfattande benämning för den typ av bordsspel där två eller flera personer spelar på en spelplan (ett bräde). Många traditionella brädspel har i Sverige kallats för sällskapsspel och i vissa fall även konfliktspel. Brädspel avgörs genom slumpen, spelarnas strategiska och taktiska val, eller en kombination av dessa. Schack, shogi, Tic Tac Toe, Go, Xiangqi, Dam och Kalaha är exempel på brädspel som har funnits mycket länge (flera tusen år i vissa fall) och spelas med enkla spelpjäser på ett enkelt bräde. Brädspelen har utvecklats mycket sedan dess och idag finns det en uppsjö av mycket varierande brädspel. Monopol och Fia med knuff är numera klassiker som de flesta känner till och ännu nyare spel så som Carcassonne och Settlers of Catan har blivit populära som familjespel. Det finns även betydligt mer avancerade spel som till exempel World in Flames och Advanced Civilization med flera tusen spelmarkörer och som kan ta många timmar, dagar eller veckor att spela färdigt. I dagens spel blandas ofta kort och tärningar in i spelen för att få slumpmässighet och ibland är gränsen mellan kortspel och brädspel hårfin. De flesta av de större spelen finns inte på svenska och många av de spel som produceras i Sverige görs på engelska. I en del spel arrangeras även världsmästerskap, även om de flesta spelar främst för att ha roligt. Det har vuxit fram många föreningar kring brädspelshobbyn, och en stor del av dem är anslutna till Sverok (Sveriges roll- och konfliktspelsförbund). Det arrangeras även flera spelkonvent runt om i landet, där besökare kan spela för nöjes skull samt delta i olika tävlingar. Där ges också chansen att pröva olika spel, nya såväl som gamla. Exempel på större spelkonvent är LinCon i Linköping och Gothcon i Göteborg. Brädspel har funnits åtminstone sedan den förantika egyptiska civilisationen. I Romarriket spelade man bl.a. ludus latrunculorum och kvarnspelet. Go, schack, backgammon och olika kortspel har en mycket lång tradition. 1930 utvecklades Monopol, vilket brukar anses som det första moderna brädspelet. 1957 kom succéspelet Risk. På 1980-talet slog den tyska brädspelsstilen igenom och antalet brädspel exploderade. 2009 kan brädspelsmarknadens storlek i världen (Sverige) uppskattas till 50 (0,9) Bkr. Det finns uppskattningsvis 950 brädspelstillverkare i världen. På senare år har brädspelsgenren Euro Games vuxit starkt och gjort att brädspelshobbyn vuxit enormt. Euro Games är en benämning på spel som har ett starkt inslag av strategi och där elementet slump nästan inte existerar längre. Många Euro Games har istället för tärningar en avancerad mekanik som gör spelet intressant och lättspelat. Många Euro Games har även en kortare speltid än traditionella brädspel som Monopol. Några numera klassiska Euro Games är bland annat Settlers of Catan, Carcassonne och Ticket To Ride. Andra populära Euro Games är bland annat El Grande, Agricola och Puerto Rico. Abstrakta strategispel som Schack, Hnefatafl, Arimaa, Irensei eller Pacru. Brädspel av tysk stil, eller "Eurogames", såsom Settlers of Catan eller Puerto Rico. Tävlingsspel som Parchisi eller Backgammon. Roll-and-move spel, som Monopol eller Fia med knuff. Frågesport såsom Bezzerwizzer, Den svenska myllan, Geni, NE-spelet eller Trivial Pursuit. Strategispel, allt från Risk till Oljan.
Kafé
Ett kafé, café eller fik är en inrättning som serverar kaffe (och ofta andra drycker) med kaffebröd eller annan lättare förtäring. Ibland är detta kombinerat med egen tillverkning, ett så kallat konditori, som bakar kaffebrödet på kaféet och normalt även har annan försäljning. Den tidigaste uppgift man har vad avser ett kaffehus är det i Mekka i slutet av 1400-talet. Man vet också att två kaffehus öppnade i Konstantinopel år 1554. I Persien öppnades de första kaféerna under Shah Tahmasp I:s långa styre (1514–1576). En viktig förklaring till kaféernas spridning i Mellanöstern var att de rivaliserande osmanska och safavidiska stormakterna höll handelsvägarna säkra och uppmuntrade handelsutbyte med exotiska varor och kryddor. Den franske resenären Jean Chardin som besökte Persien på i slutet av 1600-talet ger en levande skildring av kaféer (qahvekhâne) i städerna Isfahan och Tabriz. Han skriver att kaféerna från början främst besöktes av överklassen men att de efter hand fick en mer folklig prägel. På kaféet tillbringade välbärgade män i städerna fritiden och man hängav sig både åt allvarliga diskussioner om politik och åt lättsamma spel, som backgammon och schack. Vandrande dervischer höll predikningar och sagoberättare och diktare högläste ur de persiska eposen. Köpmän förde med sig kaffet till västerlandet, och år 1647 finns de första noteringarna om att det finns kaffehus i Venedig. 1650 rapporteras om ett kafé i Oxford, 1677 i Hamburg och 1685 i Wien. Café Procope i Paris (1686), Zum Arabischen Coffe Baum i Leipzig (1711) och Café Florian i Venedig (1720) är bland Europas äldsta kaféer som ännu är i drift. I Sverige var Stockholm först med kaffehus på tidigt 1700-tal.. Sundbergs konditori i Stockholm grundades 1785 och har funnits i samma lokaler sedan 1793. Några svenska kaféer som fyllt hundra är Broqvist Konditori i Växjö (1876), Café Ofvandahls i Uppsala (1878) och Junggrens Café i Göteborg (1895). Vad vi idag kallar konditorier, tog fart med de så kallade schweizerierna i början av 1800-talet. R. Hattox, Coffee and Coffeehouses. The Origin of a Social Beverage in the Medieval Near East, Seattle, Wash., 1985. Coffee, Encyclopaedia Iranica, Volume 5, Fasc. 8, sid. 893-896. Bildblogg om idag aktiva 50-talscaféer i Sverige. En artikel om både kaffehistoria och moderna kaféer i Helsingborg.
