Brännboll
Brännboll, även kallat rundboll, är en svensk utomhuslek med boll och slagträ. Den påminner i viss mån om sporter som baseboll, softboll, cricket och boboll men har aldrig varit en utpräglad tävlingsidrott. Brännboll spelas vanligen på skolornas idrottslektioner, på sommarläger och i liknande sammanhang. Några officiellt antagna regler har aldrig funnits och brännboll har spelats i en mängd varianter. Spelet är känt sedan 1700-talet men har först i senare tid nått samma popularitet som det närbesläktade bollspelet långboll. En brännbollsmatch spelas mellan två lag som turas om att vara inne- respektive utelag. Spelet utövas på en plan, ofta med gräsunderlag, av godtycklig storlek. Innelagets medlemmar skall i tur och ordning försöka slå iväg en tennisboll så långt som möjligt med hjälp av ett slagträ och därefter springa så långt som möjligt runt en bana markerad av fyra koner eller motsvarande föremål. Den som slår bollen (slagmannen) brukar få tre chanser på sig att träffa innan det är nästa spelares tur. Till skillnad från baseboll och liknande sporter så förekommer ingen kastare (pitcher) i brännboll, utan slagmannen kastar eller studsar själv upp bollen före tillslag. Om en innelagsspelare befinner sig mitt emellan två koner, när utelaget lyckats få bollen till sin så kallade "brännare", som trampar på någon platta eller yta man kommit överens om att kalla "brännplattan" och ropar "bränd", blir den innelagsspelaren "bränd" och måste gå tillbaka till första konen eller senast passerade kon, beroende på regelvariant, och utelaget får poäng. Innelaget får poäng för varje deltagare som har tagit sig runt banan och tillbaka in i ledet. Om hela varvet klaras på eget slag, så kallad "varvning", "helvarv" eller "frivarv" (motsvarande homerun i baseboll), ger det fler poäng än att bara komma in i ledet. Förutom genom att bränna kan utelaget också ta poäng genom att fånga den utslagna bollen innan den hunnit röra marken, en lyra. Ibland skiljs det mellan enhandslyror och tvåhandslyror i poängsättning. Matchtiden, poängräkning, planens storlek och flera andra saker kan skilja sig åt mellan olika matcher eller turneringar och man brukar komma överens om dessa saker strax före matchen. För samtliga turneringar som spelas i Umeå har IKSU:s brännbollssektion tagit fram officiella regler. Det brukar finnas flera slagträn att välja på. Det har aldrig funnits några officiella tävlingar eller turneringar i brännboll. Dock finns det mindre inofficiella turneringar som hålls i skolor och föreningar landet över. ett plattare, med vilket det är lättare att träffa bollen än med följande. ett rundare (av typen basebollträ) som gör det svårare att träffa bollen men som ger mer kraft vid ett bra slag.
Boboll
Boboll är en finländsk bollsport som spelas på grusplan mellan två niomannalag med slagträ och boboll, en liten genomgjuten boll. Sporten skapades av Lauri Pihkala i början av 1900-talet som en modernisering av det finländska spelet kungsboll genom lån från amerikansk baseball. Boboll anses ibland som Finlands nationalsport. Boboll utövas i huvudsak i Finland men förekommer även i Estland (med vilket Finland hade landskampsutbyte på 1930-talet) och i Sverige (tack vare finländska emigranter). Boboll var uppvisningssport vid sommar-OS 1952 i Helsingfors. Finlands bobollsförbund grundat 1931 är bobollens takorganisation i Finland och verkar för sportens idrottsliga utveckling, regelförändringar och seriesystem. Landets högsta divisioner (för damer och herrar) drivs av aktiebolaget Superpesis i samarbete med förbundet. Bobollen, eller långboll som sporten ursprungligen kallades, har sitt ursprung i kungsbollspelet. Ett spel som till stor del liknar brännboll. Ett regelverk utformades 1914-1921 sedan Lauri "Tahko" Pihkala varit i USA och studerat baseboll och funnit att den i en vidareutvecklad form skulle passa som sport för den finländska befolkningen. Bobollen skapades 1922 och namnet kommer från de bon som är centrala i spelet. Finlands bobollsförbund bildades 1925. En stor vadslagningsspelskandal skakade sporten på slutet av 1990-talet, med flera spelare inblandade. Intresset för boboll har tack vare finländska emigranter varit stort på många orter i Sverige. Sporten var som populärast på 1970 och 80-talen, med mästerskapsliga för både damer och herrar. Finlands bobollsförbunds Sverige distrikt bildades på 1950-talet, kontakterna med moderförbundet var livliga under 1970 och 80-talen. I samband med firandet av Finlands 100-årsjubileum 2017 inledde Superpesis den 22 april säsongerna på Zinkensdamms IP i Stockholm. Manse PP mötte Porin Pesäkarhut i en match i damernas Superpesis som slutade 2–1 (2–1, 1–2, 2–1) inför 482 åskådare och Joensuun Maila mötte Kouvolan Pallolyöjät i en match i herrarnas Superpesis som slutade 1–2 (0–2, 1–0, 0–1) inför 1065 åskådare. Som konferencier fungerade Kaj Kunnas. Det var första gången som en officiell match i Superpesis ordnades utanför Finland. Säsongerna fortsatte dagen efter i spanska Fuengirola en ort, likt Stockholm, med många utlandsfinländare.
Kuratorskollegiet
Kuratorskollegiet (KK) i Lund är ett samarbetsorgan mellan tolv av Lunds studentnationer - Östgöta nation, Västgöta nation, Lunds nation, Malmö nation, Helsingkrona nation, Sydskånska nationen, Kristianstads nation, Blekingska nationen, Göteborgs nation, Hallands nation, Kalmar nation och Wermlands nation. Möten hålls minst var tredje vecka. Till dessa möten kallas nationernas kuratorer, och ibland deltar också nationernas prokuratorer. Vid omröstningar har varje nation en röst, oavsett storlek. Vid mötena dryftas frågor som är gemensamma för nationerna. Kuratorskollegiets praktiska arbete leds av en ordförande och en vice ordförande som båda är heltidsarvoderade. Innan 2017 var ordförande halvtidsarvoderad och var då vanligen till andra delen verkställande sekreterare i Terminsräkningsföreningen. Redan 1927 grundades detta organ av bland andra Tage Erlander (kurator på Wermlands nation 1926–1929 och sedermera statsminister). Allt sedan dess har samarbetet fortskridit. Detta samarbete gäller i första hand frågor som rör nationerna gemensamt gentemot exempelvis universitet, AF, kårer, regering och kommun. Till sin hjälp för gemensamma nationsfrågor finns sju underkollegier som arbetar med mer specifika frågor och problem. Dessa är: Idrottskollegiet, NATU-kollegiet, Ekonomikollegiet, Inköpskollegiet, Notariekollegiet, Internationella kollegiet samt Huskollegiet. Aktiviteter som sker i KK:s regi är bland annat Tandemstafetten, en cykeltävling som genomförs i maj mellan Göteborg och Lund, samt Siste April-lekarna i stadsparken. I parken hålls traditionella tävlingar mellan nationerna. Grenarna är brännboll, stafett och, det mest prestigefulla, dragkampen. Dessa lekar har bedrivits ända sedan förra sekelskiftet. Vart tredje år arrangeras Stora Kuratorskollegiet. Till denna fest, som först hölls år 1928 efter ett initiativ av Erlander, bjuds samtliga som någon gång tjänstgjort som nationskurator eller ordförande i Lunds studentkår/Lunds Universitets Studentkårer. Festen hålls alltid i Akademiska Föreningens stora sal och gästerna sitter nationsvis. Av tradition har man alltid en bollek efter middagen. Parallellt med Stora Kuratorskollegiet arrangeras Stora PQ. Till denna fest bjuds alla som tjänstgjort i någon annan kuratelspost (exempelvis prokurator, prokurator ekonomi, notarie eller källarmästare) på nationerna under de senaste tio åren. Stora KK arrangerades senast lördagen den 4 februari 2017. Samtidigt arrangerades Stora PQ, tidigare år kallat Lilla PQ, på Grand Hotel i Lund. Stora KK skulle arrangerats våren 2020, men var tvungen att flyttas till året därpå till följd av coronaviruset. Även Stora PQ flyttades. I Lund väljer nationerna fortfarande bemärkta personer till hederskuratorer. För att väljas till hederskurator bör personen i fråga gjort något som gynnat alla nationer i Lund. Det förekommer emellertid att även andra väljs till hederskuratorer, exempelvis valdes Hasse Alfredson till hederskurator i samband med Stora Kuratorskollegiet 2002. Smålands nation lämnade i samband med sin politiska radikalisering på 1970-talet Kuratorskollegiet, eftersom den inte ansett sig kunna stå bakom de studentikosa traditioner som övriga nationer i Lund har. Flera gånger har detta lett till diskussioner mellan KK-nationerna å ena sidan och Smålands nation å andra sidan. År 1997 ansökte Smålands nation om medlemskap i Kuratorskollegiet, men nekades detta efter omröstning. I denna omröstning röstade åtta nationer för medlemskap och fyra nationer röstade mot, medan ordföranden, som enligt stadgan hade utslagsrösten vid en fråga av denna typ, lade ned sin röst. De som var kuratorer på Smålands innan den politiska radikaliseringen inleddes brukar mangrant markera mot den utveckling som Smålands nation tagit genom att fortfarande deltaga i Stora Kuratorskollegiet iförda Smålands nations nationsband och dess övriga nationsinsignier. Av tradition håller de alltid ett uppskattat tal under middagen. VT 2023 Erik Granfeldt, HB.
Världsmästerskap
Världsmästerskap, VM, kallas ett evenemang som arrangeras regelbundet med deltagare från hela Jorden, ibland föregångna av kvalificeringstävlingar, och där slutsegraren erhåller titeln världsmästare. Om det vid ett sådant evenemang koras en världsmästare/världsmästarlag kallas tävlingarna "världsmästerskapet", men om flera världsmästare koras säger man "världsmästerskapen". Juniorvärldsmästerskap är tävlingar för junioridrottare. Segraren i en VM tävling får ett VM-guld, tvån erhåller ett VM-silver och trean ett VM-brons. I en del utslagssporter delas VM-brons ut till bägge förlorarna i semifinalmatcherna. Det kanske största världsmästerskapet som arrangeras är världsmästerskapet i fotboll för herrar. Världsmästerskapen i alpin skidsport. Världsmästerskapet i bandy för herrar. Världsmästerskapet i bandy för damer. Världsmästerskap i bandy för ungdomar (i olika åldersklasser). Världsmästerskapet i Formel 1. Världsmästerskapet i standardvagnsracing (WTCC). FIA World Endurance Championship (WEC). Världsmästerskapet i rally. FIBT-världsmästerskapen. Världsmästerskapet i bordshockey. Världsmästerskapen i bordtennis. Världsmästerskapet i brännboll. Världsmästerskapen i landsvägscykling. Världsmästerskapen i bancykling. Världsmästerskapet i drakbåt (ICF). Världsmästerskapet i drakbåt (IDBF). Världsmästerskapet i fotboll för herrar. Världsmästerskapet i fotboll för damer. Världsmästerskapet i fotboll för klubblag. Världsmästerskapet i futsal (Fifa). Världsmästerskapet i futsal (AMF). Utomhusvärldsmästerskapen i friidrott. Inomhusvärldsmästerskapen i friidrott. Världsmästerskapet i handboll för herrar. Världsmästerskapet i handboll för damer. Världsmästerskapet i innebandy för herrar. Världsmästerskapet i innebandy för damer. Världsmästerskapet i ishockey för herrar. Världsmästerskapet i ishockey för damer. Juniorvärldsmästerskapet i ishockey. Världsmästerskapen i konståkning. Världsmästerskapen i nordisk skidsport. Världsmästerskapen i orientering. Världsmästerskapen i schack. Världsmästerskapet i segelflyg. Världsmästerskapet i segling. Världsmästerskapen i short track. Världsmästerskapen i simsport. Världsmästerskapen i kortbanesimning. Världsmästerskapen i skidskytte. Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor. Världsmästerskapet i snooker.
Volley
Volley är en bollsportsterm som innebär att man spelar vidare bollen utan att den studsat på marken sedan den spelats av annan spelare. Ordet kommer via engelska från franska volée, 'flygning'. Volley är det enda tillåtna i till exempel volleyboll och badminton. Det är tillåtet men inte nödvändigt i till exempel tennis och squash, men förbjudet i till exempel bordtennis. Andra sporter där termen används är till exempel fotboll och bandy. Däremot säger man inte volley i sporter där man får gripa bollen med händerna, såsom handboll och basket. Ett närbesläktat begrepp som används i till exempel brännboll är lyra, som innebär att bollen fångas före studs.
Rålambshovsparken
Rålambshovsparken (ibland kallad Rålis) är en park i stadsdelen Marieberg på Kungsholmen i Stockholm. Namnet kommer från den tidigare egendomen Rålambshovs gård. I väst gränsar parken mot Stockholms universitets Campus Konradsberg (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm), i norr (nord-nordost) mot Rålambshovsleden (intill Norr Mälarstrand), i östra hörnet övergår den i Norr Mälarstrands strandpromenad och i ost-sydost öppnar den sig mot Riddarfjärden. Västerbrons norra del (kallad Lilla Västerbron) spänner över parken. I sydväst ligger Smedsuddsbadet och Riksarkivet. Parken började anläggas 1936 efter ritningar av Erik Glemme och hörde till de första parker i Stockholm som gestaltades efter funktionalistiska principer. Parken är en del av "Kungsholmens parkstråk" där ingår även Fredhällsparken och Norr Mälarstrands strandpromenad. I parken finns en amfiteater, uppförd till Stockholms 700-årsjubileum 1953, där Parkteatern ofta har föreställningar om somrarna. Teatern rymmer 5 000 personer. Det finns även ett flertal skulpturer: lekskulpturen Domarring (1945) av Egon Möller Nielsen, Monument över yxman (1966) av Eric Grate, Fjärilen (1980) av Elli Hemberg och Färgtorn av Lars Erik Falk. För personer utanför Stockholm är kanske Rålambshovsparken främst känd som platsen där Sveriges herrlandslag i fotboll firade sitt VM-brons 1994 tillsammans med GES och över 70 000 människor sjungande När vi gräver guld i USA. Det finns en beachvolleybollplan och boulebana och parken är ett populärt tillhåll för de som vill spela fotboll, brännboll eller kubb, solbada, kasta frisbee, grilla eller ha picknick. Friskis och Svettis brukar även ha gratis utomhusträning sommartid. Skateboardrampen (vert) från slutet av 1990-talet var sliten och revs under 2007. "Rålis Skatepark" som invigdes den 3 november 2010 under "Lilla Västerbron" har sedan 1985 jobbats fram på initiativ av föreningen Stockholm Sub Surfers. Skateparken innehåller ett flertal bowls av olika djup och form, samt en stor streetdel. I mitten mot sydvästra kanten ligger Rålambshovs Parklek. I parkens västra del ligger Lilla Björnen Förskola. Under våren 2005 utvidgades förskolans gård eftersom barnantalet ökats. Man inhägnade då en tidigare upptrampad genväg. Parken ligger bara knappt fem minuters promenad från tunnelbanestationen Fridhemsplan, men kan även nås med en mängd bussar som stannar vid Västerbroplan, varifrån det går en trappa ned till Rålambshovsparken.
