Speldosa
En speldosa är ett mekaniskt musikinstrument, där metallbleck i en metallkam försätts i vibration och alstrar toner då de knäpps av piggarna på en roterande vals eller skiva. De enklare handvevas, medan mer avancerade drivs av ett fjäderurverk. Det finns två grundutföranden av speldosor, metallvalsspeldosan och plåtskivespeldosan. Enligt Nordisk familjebok tillskrivs uppfinningen av speldosan Pierre Jaquet-Droz, medan andra källor hävdar schweizaren Antione Favre som upphovsman i slutet av 1700-talet. Metallvalsspeldosan är den äldre typen av speldosa, den har en fast eller utbytbar metallvals med upphöjningar (piggar), som i sin rotation knäpper till metallblecken (tenarna) på kammen så att en melodi uppstår. Dessa speldosor tillverkas fortfarande, oftast som leksaker. Plåtskivespeldosan har istället för en vals en utbytbar rund plåtskiva med instansade förhöjningar (piggar) på undersidan. Dessa hakar i taggar på små hjul som i sin tur "knäppar" på stämmkammens lameller och alstrar så en ton. Apparaten drevs av ett kraftigt fjäderurverket som kom oftast från Schweiz. En av de största tillverkarna var Polyphon-Musikwerke AG i Leipzig som kring sekelskiftet hade omkring 800 medarbetare och producerade cirka 40 000 Polyphonapparater årligen. Konkurrenten hette Symphonion som använde runda pappskivor istället för plåt. Ett stort utbud av skivor med olika diameter och speltid fanns att köpa. Exempelvis hade en Polyphonskiva med 28 centimeter diameter en speltid på dryga minuten. Skivan hade då snurrad ett varv. Plåtskivespeldosan kom i slutet på 1800-talet på marknaden och innebar höjdpunkten av denna typ av mekanisk musikmaskin. Efterföljaren blev Thomas Edisons fonograf som kunde återge "riktig" musik som i sin tur avlöstes av grammofonen. Pierre Jacquet Droz i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907).
Datorspelshistoria
De första kända datorspelen använde sig av katodstrålerör, som är föregångare till dagens moderna dataskärmar och TV-skärmar. Det första kända elektroniska spelet skapades av Thomas T. Goldsmith Jr. och Estle Ray Mann. Spelet patenterades första gången den 25 januari 1947 och gick under benämningen "Cathode-Ray Tube Amusement Device", och var inspirerat av radarskärmar från andra världskriget. Under 1950-talet utvecklades en rad betydelsefulla datorspel, däribland spelet Tennis for Two som presenterades för första gången i oktober 1958. Spelet visades på ett Oscilloskop och föreställde sporterna tennis och bordtennis, där det gick ut på att skicka över en lysande boll fram och tillbaka över ett streck med hjälp av en speldosa. På 1960-talet utkom ett av de första interaktiva grafiska datorspelen, Spacewar! Det spelades på en PDP-1 dator, och som spelnamnet antyder utspelar det sig i rymden där man har som mål att skjuta ner sin motståndares rymdskepp. I och med att ett fåtal människor hade tillgång till datorer utvecklades de flesta av 1960-talens datorspel av datorkunniga personer på universitet runt om i världen. Nolan Bushnell var en som fascinerades för Spacewar! Hans tankar om att skapa ett datorspel som skulle ge stora pengar växte fram under slutet av 1960-talet då han sommarjobbade i en spelhall. Datorerna vid den här tiden var mycket dyra och han arbetade i många år på att få fram en billig lösning. 1971 skapade han ett spel som han kallade "Computer Space", varav detta spel skulle bli världens första datorspel där användaren betalar med mynt, s.k. spelautomat. 1972 grundade Buschnell tillsammans med Ted Dabney företaget Atari. Samma år skapade de det första kommersiellt framgångsrika arkadspelet Pong. Spelet blev en stor succé och företaget tjänade stora pengasummor. 1974 lanserades spelet för hemmabruk och anses idag som starten för tv-spelsmarknaden. I och med Pongs revolutionerande, började en rad andra företag möta upp som konkurrenter till Atari, varvid denna konkurrens påskyndande datorspelsindustrin och intresset för spelmarknaden ökade. Under 1980-talet utgavs ett flertal kända arkadspel. I takt med att tekniken förbättrades och blev mer realistiska varnade allt fler forskare för våldet i datorspelen, av dessa kan Death Race 2000 och Mortal Kombat nämnas. Flera kända konsoler började göra sig kända under 1980-talet. Nintendo utgav Donkey Kong som ett arkadspel 1981 och vi får för första gången bekanta oss med tv-spels figurerna Donkey Kong och Super Mario. Det japanska företaget Nintendo utvecklade en mängd olika spelkonsoler, Nintendo Entertainment System, Super Nintendo Entertainment System, Nintendo 64 etc. Det japanska företaget Sony, som till en början ingick ett samarbete med Nintendo, utvecklade en egen konsol 1994, Playstation. Spelkonsolen blev omgående en stor succé då det sålts i över 100 miljoner exemplar. Spel som Crash Bandicoot, Rayman, NHL och FIFA har gjort sig kända genom Playstations ägo. Playstation har under åren hunnit med en mängd uppföljare både stationära som bärbara spel-konsoler, däribland Playstation 2, Playstation 3 och Playstation Portable. Detta är en översikt över datorspelens historia. 1947 – Första patenten för ett spel, "Cathode-Ray Tube Amusement Device", som kan spelas på katodstrålerör tas. 1949-1950 – Charly Adama skapar ett program, "Bouncing Ball", för MIT:s dator Whirlwind. Eftersom programmet inte var interaktivt, kan det inte räknas som ett spel, men ändå som en föregångare till de spel som utvecklades senare. 1952 – A.S. Douglas utvecklar luffarschacksdatorspelet OXO vid University of Cambridge i Storbritannien. 1958 – Tennis for Two är ett av världens första spel för elektronisk utrustning. Körs inte på en dator utan på ett oscilloskop. 1961 – Spacewar!, det första spelet med större spridning. Fightingspel (spelgenre). MUD (multi-user dungeons), textbaserade onlinespel (spelgenre). Plattformsspel (spelgenre). Äventyrsspel (spelgenre).
Nu i ro slumra in i bädden så fin
Nu i ro slumra in i bädden så fin är en tysk vaggvisa som skrevs av Johannes Brahms 1868, känd som Brahms vaggvisa. Visan består av två verser varvid den första härstammar från en gammal folkvisa och den andra författades av Georg Scherer 1849. Texten översattes till svenska i minst två versioner, dels av Gösta Rybrant, dels av Alice Tegnér. Visan publicerades 1928 i Sånger för skolan och har sjungits in av många olika artister, bland annat Carola Häggkvist. Melodin är vanlig i speldosor. Nu i ro, slumra in, i bädden så fin, som blomman på äng, i en gungande säng. Och Guds änglar de små, breda vingarna ut, och för barnet till ro, tills natten är slut. Nu i ro, slumra in, lilla älsklingen min, ner i kudden dig göm, i din rosiga dröm. Tills du väcks lilla vän, nästa morgon igen, tills du väcks lilla vän, nästa morgon igen.
Orkestrion
Ett orkestrion (även stavat orchestrion) eller en pianola är ett självspelande större musikinstrument som frambringar ljud genom flera åtskilda tekniker. Oftast utgörs grunden av ett piano, en pianoram med strängar och klubbor eller en orgel med pipor. Drivkraften utgörs oftast av ett vakuumsystem men det förekommer också varianter med komprimerad luft. Databärare för musikstycken som spelas är antingen perforerade pappersrullar eller sammansatta kartongbitar som vecklas ut, avläses på en tracker bar och vecklas ihop på andra sidan. Tidiga varianter baserade sig på samma mekaniska princip som en speldosa d.v.s. med en cylinder där piggar eller krampor påverkade överföringsmekaniken till pianoklubborna. Orkestrion var en stor exportvara från Europa under början av 1900-talet till Amerika där det var en nödvändig möbel i rika familjers hus och som underhållning på nöjesetablissemang av alla typer. De hade ofta mycket välarbetade möbelsnickerier, med färgade, motivmålade glas och effektbelysning. En speciell variant kallad för photo player utvecklades i USA för användning i biografer innan filmerna hade ljud. Denna kunde bestå av flera enheter som tillsammans kunde vara upp till 12 meter breda och 3 meter höga och innehålla en mängd ljudeffekter som operatören i tillägg till den automatiska musiken använde för att accentuera effekter på filmduken.
Björn Skifs
Under 1980-talet hade Skifs stora framgångar med egna shower på Hamburger Börs i Stockholm. Han gjorde huvudrollen i musikalen Spök som blev en långkörare på Maximteatern 1981–1983. Skifs och Lill Lindfors hade huvudrollerna i humorprogrammet Handväskan 1982, som blev internationellt prisbelönat. 1985 medverkade han i TV-underhållningen Nöjesmassakern. Under 1986 samlade han för första gången sina vänner och kollegor till showen Badrock på Öland. Badrock blev en tradition som pågick varje sommar under sju år. År 1987 fick Björn Skifs och Bengt Palmers en förfrågan från SF om att skriva ett filmmanus, resultatet blev actionkomedin Strul 1988 med Skifs i huvudrollen. Strul sågs av 789 000 biobesökare, vilket gör den till en av de mest sedda svenska filmerna vid denna tid. Palmers och Skifs gjorde ytterligare två långfilmer, Joker 1991 och Drömkåken 1993, även de framgångsrika med 549 000 respektive 573 000 besökare på biograferna. Andra framgångar under 1990-talet var musikalerna I hetaste laget på Cirkus i Stockholm och Guys and Dolls på Oscarsteatern. 1995 gav Skifs ut boken Min första skrivbok där han bland annat berättade om turnéminnen och barndomsupplevelser. Sommaren 2000 var det dags för showen Speldosa – ett musikaliskt Vasalopp på Olnispagården i Sälen. Speldosa blev en framgång och spelades under ytterligare tre somrar. År 2004 lades dock evenemanget ner, efter att Skifs och hans fru istället satsade tid och resurser inför Björn Skifs Show. Efter en mycket välbesökt höstsäsong på Cirkus i Stockholm fortsatte showen via en framgångsrik vårsäsong 2005 på Eriksbergsteatern i Göteborg. Under 2000-talet har Skifs mer och mer återgått till sångkarriären. Han gjorde skivcomeback med albumet Back on Track 2000 och hamnade på Svensktoppen med låten "Håll mitt hjärta" som låg på listan i 142 veckor. En annan stor framgång var albumet Decennier – sånger från en annan tid 2004 där Skifs gjorde covers på gamla schlagers från 1940-talet. Han sjöng också den svenska versionen av Disney-filmen Björnbröder. Den 6 juni 2008 offentliggjordes att Skifs fått medaljen "Litteris et Artibus", som utdelas för konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur. Den 3 februari 2010 släppte Skifs skivan Da Capo med nytolkningar på sina gamla hits. Det fanns även med en nyskriven låt på skivan. Våren 2010 satte Skifs upp en ny show på Cirkus i Stockholm. Den 19 juni 2010 sjöng Skifs tillsammans med Agnes Carlsson på kronprinsessan Victorias bröllop Jörgen Elofssons sång "When You Tell the World You're Mine". Den hördes flitigt även i andra sammanhang och låg på Svensktoppen i sammanlagt 41 veckors tid. Hösten 2011 återkom Björn Skifs till topplistorna med det kritikerhyllade albumet Break the Spell, där recensenterna särskilt uppmärksammade hans insatser som soulsångare. Albumet nådde i november samma år första plats på den svenska albumlistan. Skifs genomförde sommaren 2014 den första turnén på 15 år. I november 2020 gav han ut sin självbiografi Mitt liv som scengångare som gör nedslag i hans långa karriär, från barndomen fram till nutid. Inom parentes Björn Skifs placeringar på Sverigetopplistan (från 1975) och Svensktoppen samt placeringar från Norge , Nederländerna och USA. 1984 – Karamelodiktstipendiet. 1995 – Guldmasken som "Bästa manliga musikalartist" i hetaste laget. 2007 – Thore Ehrling-stipendiet. 2008 – H.M. Konungens medalj av 8:e storleken. 1978 – Björns bästa (#19 / Norge #9). 1981 – Björns ballader. 1995 – Hooked on a feeling. 1995 – Vansbro Memories (med gruppen Slam Creepers). 1997 – Björn Skifs 50/50 (#6). 1998 – Bästa (nyutgivning av Collection). 2002 – Härligt härligt (Norge #17). 2004 – Skifs Hits! (#10). 2006 – I mörkret med dej. 2017 – Bästa nu och då (#24). 2017 – Every Bit Of My Life 1967-2017 (#15). Hooked on a Feeling (med gruppen Blue Swede, etta på amerikanska Billboard-listan) 1974.
I (SAB)
Ia Konst: allmänt Iaa Konstteori och -etik Iaaf Färglära. Ib Konsthistoria Ib.2 Forntidens konst. Ibh Otraditionella konstformer. Ibz Särskilda konstnärer. Ic Arkitektur Icd Byggnader för särskilda ändamål Icda Bostadshus Icdaa Slott, herresäten. Icdak Komplement till bostadshus. Icdb Byggnader för industri, transport och lagring. Icdc Byggnader för religiösa ändamål. Icdd Förvaltningsbyggnader, kontor och butiker. Icde Byggnader för sjukvård och social omsorg. Icdf Byggnader för undervisning, vetenskap och kultur. Icdg Byggnader för underhållning och rekreation. Icdö Byggnader för övriga ändamål. Id Skulptur Idy Material, metoder och teknik. Ie Målarkonst Ieb Bokmåleri. Iey Material, metoder och teknik. If Grafisk konst Ifq Bruksgrafik. Ify Material, metoder och teknik. Ih Konsthantverk Iha Ornamentik. Ihb Industriell formgivning. Ihc Textil konst Ihca Vävnader. Ihcf Virkade, stickade, flätade arbeten. Ihd Konsthantverk i trä. Ihe Konsthantverk i metall Ihea Guld- och silversmide. Ihed Tenn- och mässingsarbeten. Ihee Brons- och koppararbeten. Ihf Keramik och glas Ihfa Keramik Ihfaa Lergods, fajans och flintgods. Ihh Inredning Ihha Väggbeklädnad. Ihk Dräkthistoria Ihks Uniformer. Ii Konstsamlingar och konstutställningar Iib Konstmuseer. Iis Privat konstsamlande. Iiv Konst i offentlig miljö. Ij Musik Ija Musikteori, musikarkeologi m.fl. musikvetenskapliga delområden Ijaa Musikteori och musiklära Ijaaa Melodi. Ijad Musikalisk formlära, stil- och strukturanalys. Ijae Komposition och instrumentation Ijaec Improvisation. Ijaf Dirigering och partiturläsning. Ijah Notation (notskrift). Ijai Tonsystem och skalor. Ijc Musikinstrument: allmänt. Ijd Tangentinstrument Ijda Piano. Ijdi Elektriska tangentinstrument (keyboard). Ije Stråkinstrument Ijea Fiol. Ijf Blåsinstrument Ijfa Flöjt. Ijg Knäppinstrument Ijga Harpa. Ijh Slagverk och strykidiofoner Ijha Trumma och timpani. Iji Elektriska musikinstrument Ijib Synthesizer. Ijj Mekaniska musikinstrument Ijja Klockspel. Ijjb Speldosa och spelur. Ijjc Positiv, gatuorgel m.m. Ijk Instrumentalmusik: kammarmusik Ijkd Ensembler med tangentinstrument.
Bolibompa
Bolibompa har fram till 2008 sänts i SVT1, varefter den flyttades till Barnkanalen. Sändningstiden har genom historien ofta varit 18:00–18:30. Bolibompavinjetten introducerades den 31 augusti 1987. Musiken till och själva ordet Bolibompa är skapade av kompositören Lasse Dahlberg, själva ordet bolibompa fanns på av Dahlberg och hans producent Mona Sjöström som ville skapa en barnramsa med både rytmik och inspiration från Afrika. Det var också han och hans barn som hördes i den signatur som användes under de första tolv åren. Dahlberg stod också för den tidigare vinjetten till Barnprogram. (Kom nu rå – vaddå – barnprogram i tevetvå!!«) Vinjetten är gjord av grafikern/animatören Bryan Foster. Den innehöll draken som sedan hängde med i den nya vinjett som byrån Dallas producerade och som startade 1999. SVT bjöd på flera barnrelaterade nyheter den 31 augusti 1987. Samma dag som Bolibompa hade även Björnes magasin premiär. Ursprungligen hade inte programmet några särskilda presentatörer – dessa introducerades 1990. Under sommarmånaderna var det fortfarande kanalens ordinarie programpresentatörer som presenterade barnprogram. Bland av de programledare som varit med längst är Johan Anderblad, som varit programledare sedan 1990. Samma år debuterade Anders Lundin i Bolibompa. Programmet Bolibompa gick från början under samlingsnamnet Barnprogram och visades från klockan 17.30 till 18.00 då auktioner/aktuellt/">Aktuellt började, några år senare bytte programmet tid till 18.15. År 1997 flyttades auktioner/aktuellt/">Aktuellt till SVT2 och Barnprogram flyttades till 18.00. Namnet Bolibompa har alltid förekommit i programmets signaturmelodi, men det var inte förrän 1999 som Bolibompa användes som namn för programmet. Samtidigt fick barnprogrammen en fast tid klockan 18.00-19.00, och man började direktsända. Fredrik Berling var programledare för den första direktsändningen. Till en början stavades namnet Bollibompa, vilket senare ändrades till det nuvarande. Hösten 2005 utökades Bolibompas sändningstid till att även omfatta morgonens program i Barnkanalen. Samtidigt flyttade man till en ny och större studio. Från slutet av 1990-talet hade Bolibompa en fast tid på vardagkvällar mellan klockan 18.00 och 19:00 i SVT1. Sedan den 25 augusti 2008 sänds Bolibompa dock i Barnkanalen (startad 2002). 21 maj 2008 gjordes den första direktsändningen på webben. Programledaren Markus Granseth gjorde då en 15 minuter lång sändning som byggde på interaktivitet med tittarna. Från den 25 augusti 2008 sänder Bolibompas kvällssändning i Barnkanalen klockan 18.00 istället för SVT1. Då en del av tittarna inte har tillgång till kanalen har detta väckt kritik. 2008 flyttade även övriga barnprogram i olika SVT-kanaler över till Barnkanalen. Under december 2014 ersattes Bolibompa av Alla dagar fram till jul. Där fick tittarna träffa Philomène Grandin (känd från Vintergatan och Philofix) i den stugan Grandin och hennes farfar firat jul varenda år. Men detta år kom hon dit ensam. Alla dagar fram till jul sändes varje dag klockan 07.00-07.40 samt 18.15-19.05. År 2015 ändrade Bolibompa med en ny studio och handling. Handlingen om Bolibompadraken som bor i sitt hus med sina gäster. Morgonavdelning ersattes av det nya Morgonshowen. Under en period sändes även Kvällsshowen på kvällen. Sedan 2015 sänds Bolibompa varje fredag till onsdag mellan 18:00 och 18:30 på Barnkanalen (Svt Barn). Texten till den ursprungliga Bolibompa-sången lyder. Sångtexten återspeglar i dag tv-historia, från tiden 1987–1996 då SVT 1 kallades Kanal 1. Samtidigt som sången spelades visades en tecknad filmsekvens med en sprattelgubbe, en speldosa, en pappersdrake, en boll, en grön drake samt Kanal 1:s logotyp. Melodin är skriven av Lasse Dahlberg, som också hade skrivit den tidigare signaturslingan. Den 31 augusti 1987 spelades den klassiska signaturmelodin i tv för första gången.
