Peter Gissy
Peter Heinrich Gissy, född 21 april 1947, är en svensk författare inom kriminal- och barnboksgenren. Han är uppvuxen i Landskrona och bor och arbetar sedan 1970-talet i Göteborg. Han har skrivit ett femtiotal böcker, de senaste kriminalromanerna heter "En avgörande ledtråd" samt "Det fjärde fingret". Barndeckare (Jill och Jonatan-serien). Andra verk för barn och ungdom. 2004 – Man med kapuschong. 2006 – Diagnos: mördad. 2007 – Diagnos: strypt. 2008 – Diagnos: gisslan. 2021 - En avgörande ledtråd. 2021 - Mord till kaffet: fem kusliga kriminalnoveller. 2022 - Det fjärde fingret. ‘''2023 - ‘'' ‘' Den stora hemligheten''. 2004 – Varning för X-ligan. 2005 – Vem stal kungens medaljong. 2006 – Jakten på cykeltjuven. 2007 – Den försvunna silverskatten. 2008 – Rånarna vid Drakberget. 2009 – Den mystiska flaskposten. 2010 – Den gåtfulla branden. 2010 – Millie – Världens bästa kompis. 2012 – Lita på Millie. 2013 – Bellman på tjuvjakt. 2013 – Bellman på klappjakt. 2014 – Bellman på rånarjakt. 2015 – Bellman på spökjakt. 1986 – 28 kortspel för barn. 1987 – Örnen har landat. 1991 – Lekar, rim och ramsor. 1998 – Barnens egen hobbybok. 2003 – Det största av alla äventyr. 2003 – Sveriges kungar och drottningar. 2004 – Berömda svenskar i historien. 2004 – Nya Bellmanhistorier. 2010 – Roliga kortspel för barn. 2010 – Roliga historier. 2012 – Bellman och polisen och 69 andra historier. 2017 - Det spökar! En hårresande guide. 2018 - Jakten på Bockstensmannen. 2000 – Fru Margareta (tillsammans med Evert Lundström). 2001 – Solanders amulett (tillsammans med Evert Lundström). 2002 – Döden på isen. 2005 – Noveller för världens barn. 2010 – Dödlig kurs (antologi av deckarnoveller). 2012 – Med döden ombord. 2013 – Sveriges regenter.
Edward D. Hoch
Edward Dentinger Hoch (efternamnet rimmar på det engelska namnet Coke), född 22 februari 1930 i Rochester, New York, död 17 januari 2008 i Rochester, New York, var en amerikansk deckarförfattare som specialiserade sig på noveller. Men han skrev också fem romaner. I maj 2007 hade Hoch publicerat 938 noveller. Hoch började skriva på 1950-talet. Hans första publicerade text kom ut 1955 i Famous Detective Stories. I december 1962 kom hans första berättelse i Ellery Queen's Mystery Magazine, och sedan dess har EQMM publicerat över 450 av hans historier. Tidskriften hade minst en novell av Hoch i varje nummer med början i maj 1973. Dessutom var Hoch en av de mest prisade av alla deckarförfattare. Han vann en Edgar, fick Grand Master Award från Mystery Writers of America och pris för sitt livsverk av The Private Eye Writers of America. Hans sammanlagda produktion var över 900 noveller (samt ett antal romaner), varav merparten inte samlats för bokutgivning, utan endast tryckts i olika tidskrifter. De flesta av Hochs noveller tillhör den klassiska skolan, med pusselgåtor och omöjliga brott, snarare än realism och spänning. De har täta intriger och spelar rent spel med läsaren. Ett vanligt tema är det omöjliga brottet, bland annat det låsta rummet. Några av de pseudonymer som Hoch använde när han skrev för olika tidskrifter var: "Stephen Dentinger", "R. L. Stevens", "Pat McMahon", "Anthony Circus" och "Mr. X". Vid flera tillfällen har han på det sättet haft med två noveller i samma nummer av EQMM. Hoch använde sig av många problemlösare i sina noveller, varav flera gjort ett större antal framträdanden. Jeffery Rand, brittisk spion. kommissarie Jules Leopold. Michael Vlado, rumänsk zigenarhövding. Sam Hawthorne, byläkare som alltid berättar om fall som han råkade ut för på 1920-talet. Nick Velvet, tjuven som bara stjäl värdelösa föremål. Simon Ark, specialist på det ockulta och förmodligen mer än 2000 år gammal. Ben Snow, revolverman i 1800-talets Vilda västern. Stanton och Ives, ungdomar som reser som internationella kurirer. Alexander Swift, agent för George Washington i USA:s barndom. The Shattered Raven (1969) (roman). The Will-O'-The-Wisp Mystery (1971). The Transvection Machine (1971) (roman). The Judges of Hades (1971). The Spy and the Thief (1971). The Fellowship of the HAND (1973) (science-fictionroman). The Blue Movie Murders (1972) (spökskriven roman utgiven under namnet Ellery Queen). The Frankenstein Factory (1975) (science-fictionroman). The Thefts of Nick Velvet (1978). The Quests of Simon Ark (1984). The Spy who Read Latin (1990). The Night My Friend (1992). Diagnosis: Impossible - The Problems of Dr. Sam Hawthorne (1996). The Ripper of Storyville (1997). The Old Spies Club and Other Intrigues of Rand (2001). The Iron Angel and Other Tales of the Gypsy Sleuth (2003). More Things Impossible: The Second Casebook of Dr. Sam Hawthorne (2006). The Sherlock Holmes Stories of Edward D. Hoch (2008). Nothing Is Impossible: The Third Casebook of Dr. Sam Hawthorne (2013) (kommande bok). Funeral in the Fog and Other Simon Ark Tales (kommande bok). Hoch's Ladies (kommande bok). Se i syne och Tre noveller (översättning Astrid Borger, Bra böcker, 1984) (Se i syne av Peter Lovesey, Tre noveller av Edward D. Hoch, översättningar av "The hoofs of Satan", "The Leopold locked room" och "The case of the November Club"). Kristusmorden: detektivmysterier (översättning och förord av Bertil Falk, Mälaröbörsen, 1997) [valda noveller]. D:r Hawthornes sällsamma mysterier (översättning Nenne Runsten, Mälaröbörsen, 1998) [åtta noveller]. Mästertjuven Nick Velvet's märkligaste stölder: tretton kriminalnoveller (översättning Nenne Runsten, Mälaröbörsen, 2000) (The thefts of Nick Velvet). Diagnos: omöjligt!: tio kriminalnoveller (översättning Nenne Runsten, Mälaröbörsen, 2001) [svenskredigerad antologi med Dr. Hawthorne-noveller].
Hans Alfredson
Hans Folke "Hasse" Alfredson, ursprungligen Alfredsson, född 28 juni 1931 i Sankt Pauli församling i Malmö, död 10 september 2017 på Lidingö, var en svensk komiker, filmskapare, författare, skådespelare, dramatiker, regissör, scenograf och översättare. Han var främst känd för sitt mångåriga samarbete med Tage Danielsson under benämningen Hasse och Tage, men hade även en omfattande självständig produktion. Han var chef för Skansen i Stockholm åren 1992–1994. Hans Alfredson föddes i Malmö som son till annonschefen Folke Alfredson (1900–1946) och Aina Eriksson (1905–1996). När han var sju år gammal flyttade familjen till Helsingborg. Alfredson gick på S:t Jörgens skola i norra Helsingborg och bodde inte långt ifrån Pålsjö skog, på Karl X Gustavs gata 65 på Tågaborg. Hans Alfredson tog studentexamen vid Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar (Gossläroverket) i Helsingborg. Alfredson debuterade 1948 som skribent på Helsingborgs-Posten, där han bland annat skrev filmrecensioner under signaturen Simson. Efter studier, avslutade med en fil. kand.-examen 1956, och studentspex i Lund kom han till dåvarande Radiotjänst 1956. Han fick inledningsvis ett vikariat i Stockholm, efter att han känt sig "snuvad på ett vikariat" på Radiotjänst i Malmö. Vid Radiotjänst producerade han bland annat Sveriges bilradio och började sedan samarbeta med Tage Danielsson. Tillsammans gick de under benämningen Hasse och Tage och 1961 bildade de nöjesföretaget AB Svenska Ord. De producerade revyer och filmer, och gav ut skivor på etiketten Svenska Ljud, och deras samarbete är en del av svensk humor- och teaterhistoria. Efter Danielssons död 1985 samarbetade Alfredson med bland andra Povel Ramel (Tingel Tangel på Tyrol 1989–1990), Gunnar Hellström (Solskenspojkarna 1996) samt Peter Dalle och Tina Ahlin (Prins Korv under taket 1999). Alfredson gjorde sina första revysketcher tillsammans med Martin Ljung ("Guben i låddan", 1960, i revyn Karl Gerhards Jubelsommar). Han gjorde sig känd för sin improvisationsförmåga som han bland annat visade upp i Lindeman-intervjuerna i revyerna Gröna Hund, Gula Hund, Lådan och Under dubbelgöken. Denna snabbtänkthet utnyttjade han även senare i radioprogrammet På minuten. På 1970-talet kom Alfredson att arbeta med allvarligare, mer svartsynta projekt, där ett exempel är filmen Den enfaldige mördaren (1982) som bygger på ett kapitel i hans bok En ond man. Han visade även intresse för kriminalgenren, bland annat med samlingen av deckargåtor i novellsamlingen Lagens långa näsa (1983). En av dessa kriminalnoveller gav uppslaget till thrillern Falsk som vatten (1985). Bakom hans framgångar som humorist och underhållare låg en klar vänstermoralistisk linje och ett engagemang i politiska ämnen, som också visade sig i hans arbete för Amnesty och mot kärnkraft, miljöförstöring, fascism och främlingsfientlighet. Romanen Attentatet i Pålsjö skog (1996) är en kontrafaktisk berättelse om hur det kunde ha gått om Hitlers Tyskland hade anfallit Sverige under andra världskriget, med tydlig adress mot nynazismen. Han var även aktiv i kampanjen Artister mot nazister. Bland Alfredsons bestående bidrag till svenskt kulturliv kan särskilt nämnas hans insatser som barnviseförfattare ("Blommig falukorv", "Styrman Karlssons äventyr med porslinspjäsen" med flera), som dramatisk skådespelare (till exempel i Ingmar Bergmans Skammen och Jan Troells Utvandrarna), som pjäsförfattare och regissör på Dramaten från 1983 och som chef för Skansen i Stockholm 1992–1994. Det var under Alfredsons tid som Skansenchef som Nika och Shiva, elefanterna på Skansen, skänktes till en djurpark i England, trots att elefanthuset där var hälften så stort som Skansens. Avvecklingen av Skansens elefanter är beskriven i Ian Wachtmeisters bok Sotarna, utgiven 2014. Samtliga med regi av Tage Danielsson. 1960 – 16 år (TV-serie). 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie). 1975 – Ägget är löst. 1982 – Den enfaldige mördaren.
