Röda Kvarn, Sundsvall
Röda Kvarn var en biograf på Esplanaden i Sundsvall. Biografen byggdes 1918 av teater-, film- och nöjesprofilen Bror Abelli. Salongen rymde 400 personer, och på våningen ovanför inrättades ett musikkonditori. Såväl namn som exteriör var inspirerade av det berömda nöjesetablissemanget Moulin Rouge i Paris: taket på Röda Kvarn-biografen pryddes av en 3 meter hög väderkvarn med lampor på de roterande vingarna. Bror Abelli ville hålla hög klass på såväl filmutbud som musik och biografens utformning, och sundsvallskonstnären Helmer Osslund fick i uppdrag att dekorera salongen i jugendstil. Som tack fick han ett frikort på biografen. Den första filmen biografen visade var Tösen från Stormyrtorpet, som hade Selma Lagerlöfs roman med samma namn som förlaga, men man visade även barn- och familjematinéer. Bror Abelli var en initiativrik man som bland annat införde rabatthäften för billigare biobesök. Filmstaden i Sundsvall, som ligger i motsatt ände av Esplanaden, har döpt en av sina salonger till Röda Kvarn till minne av den gamla biografen.
Lista över biografer i Uppsala
Anders Leidstedt: Uppsalas biografer (1997). Filmstaden, Västra Ågatan 16, 2/9 1983 -. Fyrisbiografen, Järnbrogatan 10b (1964: S:t Olofsgatan 10b), 4/11 1911 -. Royal, Dragarbrunnsgatan 44, 1998 -. Spegeln, Västra Ågatan 12, 9/4 1964 -. Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6, /3 1966 -. Biografen Bio vid Grindstugan, 13/7 1911 - 29/12 1923. Camera, Trädgårdsgatan 6, 1/9 1972 - 1/9 1983 (Numera Reginateatern). Centrum, Västra Ågatan 12, 17/8 1936 - 2/9 1962. Edda-Biografen, Svartbäcksgatan 4, 17/1 1921 - 29/3 1937. Fyris Biograf-Teater vid Grindstugan, 23/6 1911 - 12/7 1911. Fågel Blå, Svartbäcksgatan 7, 17/9 1936 - 16/4 1967. Fågel Blå, Svartbäcksgatan 11 (St Pers innetorg), 19/12 1970 - 19/2 1989. Grand-Biografen, Trädgårdsgatan 5, 7/3 1936 - 29/4 1987. Lilla Teatern (Lillan, Lilla), Kungsgatan 44, 30/8 1913 - 11/8 1954. London-Biografen, Godtemplarlokalen, Slottskällan, 30/11 1907 - 15/4 1910. Palladium vid Grindstugan, 31/12 1923 - 9/1 1927. Reginateatern, Trädgårdsgatan 6, 22/1 1925 - 18/4 1926. Rullans Biograf-Teater, Kungsgatan 44, 8/10 1906 - 4/5 1913. Röda Kvarn, Trädgårdsgatan 8-10, 29/10 1936 - 1/9 1983 (Numera del av Filmstaden). Röda Kvarn (i Upsala Teater), Vaksalagatan 17, 11/9 1912 - 18/1 1914. Röda Kvarn, Västra Ågatan 12, 8/10 1925 - 14/6 1936. Saga, Svartbäcksgatan 43. Sandrew 1-2-3, Smedsgränd 14-20, 13/10 1973 - 1998 (Numera del av Royal-biografen). Scala Biograf-Teater, Kungsgatan 44, 4/12 1912 - 25/4 1926. Skandia, Trädgårdsgatan 6, 25/8 1926 - 22/5 1972. Upsala-Biografen Drottninggatan 14, 10/10 1906 - 25/5 1913. Upsala-Biografen, Godtemplarlokalen, Slottskällan, 9/9 1913 - 17/5 1914. Upsala-Biografen, Västra Ågatan 12, 20/10 1914 - 29/5 1924.
Bror Abelli
Bror Edvard Abelli, född Olsson, den 26 juli 1880 i Borgsjö, Medelpad, död den 12 november 1962 i Överjärna, Södermanland, var en svensk regissör, skådespelare, sångare, författare och biografägare. Föräldrar var lantbrukaren Olof Persson och Ingrid Kajsa Westberg. Han tog namnet Abelli 1906, då han startade firman AB Abelli Fabriker i Hudiksvall. Hösten 1908 flyttade han till Umeå, där han började arrangera filmvisningar i Ordenshusets lokaler under namnet Umeå Nya Biograf. Hösten 1909 lät Abelli på endast fyra veckor uppföra biografen Thalia – döpt såväl efter musan som efter Umeås första teater, invigd 1853 – på Kungsgatan 58 i centrala Umeå. De första månaderna trampade Abelli själv autopianot. Därefter kunde han anlita en pianist och senare även en violinist samt 1912 en hel orkester om åtta man. I februari 1910 filmades de första rörliga bilderna i Umeå, från travtävlingar, och filmen visas snart på Thalia. Från hösten 1910 visades även film från Barnens Dags-firandet, som Abelli stött såväl ekonomiskt som i rollen som "BD-pappa". I januari 1911 invigdes en ny biograf med 180 sittplatser – den första i landet kallad Röda Kvarn – kombinerad med kafélokaler på Skolgatan 62 (vid nuvarande Vasaplan). Konstnären Otto Wretling bidrog med snickeri- och målningsarbeten. Abelli hyrde biografen på fem år och annonserade den som "Sveriges modernaste biograf". Redan 1913 flyttades dock verksamheten och namnet Röda Kvarn till Thalias nyrestaurerade lokaler. I det som därefter kom att kallas "Gamla Kvarn" anordnades möten, konserter och sedan Umeå Teaterhus brunnit ned även teater. Abelli bildade ett amatörteatersällskap och skrev själv revyer. Midsommarafton 1915 omkom Abellis yngsta barn i en drunkningsolycka. Flera nya biografer konkurrerade om filmpubliken och hösten 1916 avvecklade Abelli sina engagemang i Umeå och flyttade till Sundsvall. Där öppnade han 1918 biografen Röda Kvarn, som låg i hörnet av Östra Esplanaden och Sjögatan. Så småningom kom Abelli att äga eller driva ett tjugotal biografer från Kiruna i norr till Stockholm i söder. År 1922 flyttade Abelli till Stockholm, där han 1924 startade filmtidskriften Filmkuriren, som emellertid endast utkom med två nummer. Han startade även ett bolag för filmproduktion, vars första film Gamla gatans karneval – med bland andra Thor Modéen och Valdemar Dahlquist i rollerna – fick premiär i Gävle 1923. Han var en flitig debattör i film- och biograffrågor innan han på 1930-talet tappade intresset för film och biografer. Till Bror Abellis minne är biografen på Västerbottens museum döpt till Bio Abelli. Vid invigningen 1970 visades Abelli-producerade Löjen och tårar från 1924. 1941 – Fröken Kyrkråtta. 1943 – I mörkaste Småland. 1946 – Hotell Kåkbrinken. 1923 – Gamla gatans karneval. 1924 – Löjen och tårar.
