Gräsklippare
Gräsklippare är ett hjälpmedel som används för att klippa gräs till en jämn längd. Gräsklipparen uppfanns i Storbritannien 1830 av Edwin Beard Budding, främst för att klippa gräsmattor på idrottsplaner och vidsträckta trädgårdar. På grund av att många gräsplanskrävande idrotter just hade uppfunnits i Storbritannien (såsom krocket, cricket, fotboll, rugby och (lawn)-tennis), behövdes ett effektivare sätt att jämnklippa gräs, och gräsklipparen skapades. De flesta gräsklippare för hemmabruk drevs tidigare av tvåtaktsmotorer men från 1960-talet och till idag har fyrtaktsmotorn blivit nästan helt dominerande. Eldrivna gräsklippare har också tagit större andel av marknaden, då främst små bensinmotorer har dålig förbränning och förbluffande stora utsläpp av bl a giftiga kolväten. Även gräsklippare med Wankelmotor har funnits. Ett exempel är Crescent Savann från 1970-talet med en Wankelmotor av tyska Sachs. Den första gräsklipparen av rotortyp i Sverige utvecklades av Klippo 1954. Dess namn var Klippman. Sedan följde andra efter såsom Stiga 1956 som dock köpte färdiga maskiner från amerikanska Savage, NV 1957, Husqvarna 1959, och så vidare. En mycket tidig och lyckad gräsklippare av rotortyp var den engelska Rotoscythe som även hade bakåtplacerad uppsamlare. Rotorgräsklipparens fördelar är att den är billigare och oömmare än den traditionella cylindergräsklipparen. Tidiga gräsklippare av rotortyp använde små motorcykelmotorer av tvåtaktstyp som placerades liggande på sidan eller stående motorer med en trivial vinkelväxel. Vid mitten av 1950-talet började bland andra Briggs &. Stratton att tillverka liggande motorer av fyrtaktstyp helt gjutna av aluminium för att spara vikt och för att möjliggöra en enklare konstruktion. Under 1950 och 1960-talet var även amerikanska Clinton Engines en stor tillverkare av små motorer till bland annat gräsklippare. Gräsklippare som framförs för hand eller är självgående har särskilt på större gräsytor ersatts av gräsklippare där föraren själv sitter på maskinen, vilket gör att arbetet går fortare och bekvämare. Det finns numera också avgasfria, batteridrivna åkgräsklippare, som liknar de bensindrivna och klarar flera timmars klippning på en laddning. Åkgräsklippare kan även användas för transport av gods i en påhängd vagn. Säkerheten är långt kontrollerad med t.ex. backvarnare som stoppar knivarna och säkerhetsbrytare i förarsätet som stoppar maskinen om föraren ramlar av. Automatiska gräsklippare (engelska: automower) klipper gräs inom anvisat område som begränsas av en kabel med en svag radiosignal. Roboten uppfattar signalen som ett osynligt staket och rör sig inte utanför begränsningskabeln. Programvaran styr roboten och följer de instruktioner som är förprogrammerade eller angivna. Användaren anger klipptider och vilka områden som skall klippas och till exempel vad roboten ska göra om det regnar. Klippmönstret är oregelbundet och algoritmen innebär att roboten inte passerar tidigare klippta områden med mer än 30 procent. Vissa märken har fjärrkontroll som innebär att man kan klippa utanför begränsningskabeln tex stigar och uteplatser. När batteriet behöver laddas går roboten till sin laddstation. Roboten är utrustad med säkerhetsfunktioner som stänger av roboten och kräver manuell start. Om den lyfts upp eller lutas stannar kniven, om radiosignalen bryts stannar roboten och väntar.
Bränslepump
När självtryck saknas mellan en bränsletank och motorn matar en mekanisk eller elektrisk bränslepump bränsle, med rätt förmatningstryck, fram till motorns bränslesystem. Motorcyklar med högt placerade tankar, gräsklippare, mindre utombordsmotorer med påmonterad tank och elverk med inbyggd tank saknar ofta bränslepump eftersom bränslet "faller" ner till motorn genom självtryck. Dieselmotorer har alltid en bränslepump (matarpump). Mekaniska bränslepumpar som sitter nära motorn (och långt från tanken) är alltid känsliga för läckage i tillströmningsledningen. Vid läckage sugs luft in i bränslesystemet med risk för motorstopp. Mekaniska bränslepumpar är både gammalmodiga och otillräckliga för moderna motorers bränslesystem och är numera ersatta av elektriska bränslepumpar. Elektriska bränslepumpar har samma uppgift som de mekaniska med skillnaden att de drivs elektriskt. Vid bensindrivna motorer brukar bränslepumpen placeras i anslutning till bensintanken. Mekaniska bränslepumpar drivs direkt av motorns kamaxel via en mekanisk anordning som påverkar ett membran via en tryckfjäder och en returfjäder som trycker membranet tillbaka. Membranet varierar volymen i en kammare och med hjälp av ingående och utgående backventiler styrs bränsleflödet till förgasare eller insprutningssystem. Närätt tryck har uppnåtts ger tryckfjädern efter och pumpen slutar mata. I anslutning till denna typ av mekaniska bränslepump brukar det regelmässigt sitta ett bränslefilter och en vattenavskiljare. Dieselmotorernas bränslepump kallas även för matarpump .I dieselmotorer sitter matarpumpen i regel på insprutningspumpen. Dessa matarpumpar består av en kolv med backventiler och har ett relativt högt matartryck. Bränslet matas konstant till insprutningspumpen där en överströmningsventil gör att bränslet inte fortsätter att matas när matartrycket har uppnåtts. När överströmningsventilen öppnar matas bränslet i retur till bränsletanken. Innan dieselbränslet når bränslepumpen/matarpumpen filtreras bränslet genom en vattenavskiljare och ett grovfilter. Efter bränslepumpen filtreras dieseln genom ett finfilter (i regel två) innan bränslet når insprutningspumpen.
Sunes hjärnsläpp
Sunes hjärnsläpp är den elfte boken i Suneserien av Anders Jacobsson och Sören Olsson och utkom första gången i juni 1996. Bokomslaget visar Sunes familj. När något pinsamt eller dumt heller drabbas Sune av hjärnsläpp, eller om han tänker på något oroväckande, som en tjej med pussmun, vilket han tycker är jobbigt. Han känner sig som en robot som inte har varit inne på service på flera månader. Det kan hända när som helst, som hos tandläkaren, när han inte vågar åka karusell på tivoli. Hans flickvän Sophie är förstående, men också krävande i miljöfrågor, som återvinning. Ibland struntar dock Sune och Sophie i sopberget, och leker familjeliv, och kan leka att de gift sig och skickat ut barnen att leka i sex-åtta timmar, och bara bry sig om varandra. När Sune och Sophie skall tälta, råkar Sophie dra av Sunes byxor och kalsonger, och han börjar hoppa runt och vifta med snoppen framför kärestan. Även pappa Rudolf får ibland hjärnsläpp, som då han skall köpa ny gräsklippare och är snål med pengarna, och kommer hem med en billig jordfräs i stället. Han bjuder också in folk på grillfest, och glömmer det.
Gräsmatta
En gräsmatta är en tät, jämn och regelbundet klippt vegetationsyta av gräs som inte används för jordbruk. Gräsmattor finns i trädgårdar, parker, fotbollsplaner och golfbanor. Gräsmattor klipps regelbundet med gräsklippare eller slåttermaskin till en låg, jämn höjd. Gräset i en gräsmatta är vanligtvis 5 till 10 cm högt utom på den mycket kortklippta delen av en golfbana som kallas green där gräset är betydligt kortare. I trädgårdar klipps gräset till under 5 centimeters höjd. En del trädgårdsägare strävar efter en gräsmatta där det enbart växer gräs och försöker därför hålla maskros, klöver, mossa och andra ogräsarter borta. Denna form av monokultur är mycket ovanlig i naturen, och en gräsmatta kräver därför en förhållandevis stor arbetsinsats. Dessutom vill de flesta trädgårdsägare hålla gräset kort och gräsmattan behöver därför klippas regelbundet. Att hålla gräsmattor blev populärt i Europa under medeltiden. De första gräsmattorna påminde mycket om de naturliga betesmarker som beskrivits ovan, och hölls bland annat av kloster och slottsherrar. I trädgårdstraditioner från andra delar av världen är gräsmattan mycket ovanlig, bland annat på grund av att det svala, fuktiga klimatet längs Europas kuster är det som lämpar sig bäst för gräsmattor. Under Tudor-eran (1485–1603) i Storbritannien började det bli vanligt att anlägga lågvuxna grönområden för rekreation och spel. De bestod dock sällan av det gröna gräs vi använder i våra gräsmattor idag, utan ängsblommor såsom kamomill och timjan var betydligt vanligare. Under den jaboska perioden, det vill säga under det tidiga 1600-talet, blev trädgårdsskötsel mycket fashionabelt bland den europeiska adeln och den täta, lågt klippta gröna gräsmattan dök upp i England. En välskött gräsmatta kom att symbolisera status och god smak, och bruket spreds till många andra europeiska länder. Under det tidiga 1700-talet var den öppna engelska parken oerhört populär runt om i Europa. Under den viktorianska perioden (1837–1901) introducerades en lång rad växter till Storbritannien från andra delar av det brittiska imperiet, samtidigt som man influerades mycket av franska och italienska trädgårdsidéer. Gräsmattorna krympte i omfång och det blev populärt att smycka dem med exotiska växter, skulpturer, trädgårdsdammar och vattendrag. Innan de första gräsklipparna uppfanns i början av 1800-talet användes helt andra metoder än idag. Att hålla en gräsmatta enbart för dess skönhet eller för att använda till spel och lek var givetvis enbart möjligt för de bättre bemedlade delarna av samhället, och dessa hade även råd att anställa människor för att sköta gräsmattan med hjälp av liar och skäror. När lägre klasser höll gräsbevuxna områden var det snarare som betesmark, och får eller liknande betesdjur underhöll gräsmattan, motverkade buskväxt och gödslade på en och samma gång. Områden som liknar trädgårdsgräsmattan kan uppstå naturligt helt utan människans inblandning där klimat, jordförhållanden och betande djur samverkar, men de är sällan monokulturer utan innehåller en rik flora.
Förgasare
En förgasare, förr kallad karburator, är en anordning som blandar bränsle och luft i en ottomotor. Större moderna ottomotorer har i regel ett bränsleinsprutningssystem istället för förgasare. Förgasare används fortfarande på mindre motorer till bland annat motorcyklar, mopeder, gräsklippare, motorsågar, trädgårdsmaskiner och elverk. De flesta förgasarmotorer har en förgasare, men vissa har flera stycken. Det gäller främst högprestandamotorer och motorer med fler än fyra cylindrar. Ett alternativ till att ha flera förgasare är att använda förgasare med flera portar, så kallade registerförgasare. På V8-motorer i högprestandautförande är fyrportsförgasare en vanlig lösning. Dessa fungerar i princip som två parallellkopplade tvåportsförgasare. Äldre förgasare hade ofta en uppåtriktad luftström, så kallad stigförgasare, men nyare varianter brukar ha en luftström som går nedåt (fallförgasare) eller horisontellt (horisontalförgasare). Förgasare tillverkas eller har tillverkats bland annat av företagen SU (Skinner Union), Carter, Holley, Bing, Mikuni, Dell'Orto, Tillotson, Walbro, Solar, Piereburg, Zenith, Stromberg, Keihin, Solex, Edelbrock och Weber. Förgasare arbetar enligt Bernoullis princip (se även venturirör). Genom att ett trottelspjäll, som påverkas av gasreglaget, vrids, regleras lufttillförseln genom förgasaren. Det undertryck som uppstår på grund av den snabba luftströmmen suger in bränsle i densamma. Det finns två varianter av förgasare, konstant förgasare och variabel förgasare. Denna konstruktion har en fast förgasarhals. I denna typ av förgasare är det varierande undertrycket i venturiröret som förändrar bränsleflödet, denna konstruktion används ofta hos förgasare till bilar. Dessa modeller som har konstant undertryck och horisontellt luftflöde. Båda har en rörlig kolv som styrs av undertrycket i insugningsröret. Längst ner på kolven sitter en bränslenål som styr flödet av bränsle från ett munstycke. Eftersom kolven ärörlig och kan ändra på förgasarens innerdiameter är luftens hastighet genom förgasaren i stort sett konstant oavsett motorns belastning och varvtal. Bränslenålens utformning avgör hur mycket bränsle som sugs in på respektive varvtal. En sliten nål kan alltså orsaka hög bränsleförbrukning. Detta upptäcks oftast vid en årlig kontrollbesiktning, då avgasvärdena mäts. Den vanligaste förgasaren är SU-förgasaren och liknande modeller från bland annat Hitachi och Zenith Stromberg. Många förgasare är försedda med ett kallstartsreglage som kallas för choke. Choken används till att justera bränsle- och luftblandningen i förgasaren. Choke-spjället minskar lufttillförseln och ökar därmed bränsletillförseln i förgasaren, vilket behövs vid kallstart. När motorn uppnått normal driftstemperatur så behövs ingen extra bränsletillförsel längre och choken skall då inte användas alls. Choke-reglaget kan vara manuellt eller automatiskt.
Stänksmörjning
Stänksmörjning är ett tidigt system för smörjning av förbränningsmotorer. Smörjolja hämtas från motorns botten i särskilda "skopor" på vevslängarna och slungas av vevaxelns rotation till delar i motor som behöver smörjas. Systemet ersattes i större motorer snart av trycksmörjning med en oljepump som trycker ut smörjolja till smörjpunkter i hela motorn, men används fortfarande i vissa enkla småmotorer, exempelvis gräsklippare.
Snöskottning
Snöskottning är sysslan att medelst en skyffel eller dylikt flytta bort snö. Det kan även beskrivas som en sorts snöröjning. För att skotta använder man sig vanligtvis av en snöskyffel. Då skaderisken för skottning är hög – speciellt bland äldre personer där hjärtinfarkt är ett vanligt förekommande problem i samband med skottning – har alternativ till konservativa snöskyfflar dykt upp på senare år, exempelvis Wheeled Snow Showel och elslingor i marken. Vid genomförande av skottning trycker man ned en skyffel i marken, lyfter upp snö och kastar därefter iväg den i önskad riktning. Att salta marken innan snöfall ger mycket positiv effekt då snön inte fryser eller klibbar fast. Dock skadar saltet betong, kalksten och växter. Sand används endast som halkbekämpning och fungerar bäst på kompakt och relativt packad snö. En snösläde kan ta mycket mer snö i ett tag än vad en skyffel kan vilket kan vara effektivt och tidsbesparande. Nackdelar finns dock då mycket snö – särskilt blöt sådan – tenderar att bli väldigt tungt vid avlastning. En snöslunga fungerar på liknande sätt som en gräsklippare. Utan någon mänsklig ansträngning slungas snön iväg från uppfarten. Elslingor i marken smälter snön underifrån. Detta fungerar bra så länge inte alltför stora snömassor kommer på samma gång. Ytterligare nackdelar med denna produkt är att marken måste isoleras så värmen inte försvinner ner i jorden, den är dyr i drift under kalla vintrar samt mycket dålig för miljön. En hjuldriven skyffel som underlättar skottning för ryggen men även effektiviserar mycket då det går snabbare än vid vanlig skottning.
