Läsplatta
En läsplatta är en elektronisk läsenhet (e-bokläsare) som är utformad för att göra läsning av digitala böcker så behaglig som möjligt. Skärmen är oftast av typen elektroniskt papper som gör att texten syns reflexfritt och lika bra även i direkt solsken, men som bara visar gråskalor (svart/vitt). En läsplatta är ofta ungefär lika stor som en vanlig pocketbok. Huvudsyftet med läsplattor är läsning av e-böcker men flera modeller har även stöd för andra media och nätverksfunktioner. Det finns flera olika modeller och storlekar, som Sony Reader, Sony Touch Reader, Sony Pocket Reader, Nuut, Cybook, Bebook, Cool-er Reader, Iriver, Irex, Nook, Adlibris Letto och Amazon Kindle. Även om man kan läsa e-böcker på surfplattor kategoriseras inte dessa enheter som läsplattor, då läsning av e-böcker inte är deras huvudsyfte. Till skillnad från läsplattor har surfplattor i regel en skärm som visar färger men som inte syns bra i direkt solljus eller är lika behagliga att läsa texter på.
Platta
Datorplatta – en tunn handdator med pekskärm av typen multi-touch. Läsplatta – en elektronisk läsenhet (e-bokläsare). Kakelplatta – lergodsplattor med glasyr på en sida, se kakel. Platta (hållfasthetslära) – ett två-dimensionellt konstruktionselement som är avsett för att bära tvärlast. Plattan – i folkmun namnet på ett torg i Stockholm, se Sergels torg.
Carcassonne (sällskapsspel)
Carcassonne är ett tyskt sällskapsspel skapat av Klaus-Jürgen Wrede. Spelet är namngivet efter den medeltida franska staden Carcassonne, och går ut på att bygga upp ett landskap med städer, vägar, fält och kloster. 2001 vann spelet det tyska priset Spiel des Jahres. Varje spelare har sju markörer av trä formade som små personer, som kallas "meeplar" (efter det engelska ordet för dem, "meeples") eller "figurer", varje spelare har sin egen färg. Spelet går ut på att en spelplan successivt byggs upp. Detta sker genom att spelarna i tur och ordning drar och placerar ut slumpmässiga brickor med fält, vägar, städer och kloster. På detta sätt växer ett landskap fram, och för spelarna gäller det att få så många poäng som möjligt. När en spelare placerar ut sin dragna bricka så att den påbörjar ett nytt fält, stad, väg eller kloster kan denne sätta en av sina sju spelmarkörer på brickan och på så sätt inta detta område. Genom att bygga klart en stad eller väg får spelaren poäng för detta beroende på hur stor staden är eller hur lång vägen är. Ett kloster blir klart då det lagts åtta andra brickor runt den. Då får spelaren nio poäng och får tillbaka sin spelmarkör. Markörer som gett poäng återvänder till spelaren och kan användas för att inmuta nya områden. Om ett fält intas är emellertid den aktuella markören fast där till slutet på spelet. Då ges poäng för alla färdigbyggda städer som gränsar till fältet. En markör kan aldrig placeras på redan inmutat område. Däremot kan en spelare påbörja en ny stad, väg eller ett fält och placera sin markör där, och sedan bygga ihop detta med en befintlig stad/väg/fält. Den som i slutänden har flest markörer på ett område är den som kan göra anspråk på poängen. Det finns flera utgåvor av reglerna på olika språk och vissa detaljer har förändrats i de senare utgåvorna. Ett flertal expansioner finns till Carcassonne. De flesta av dem tillför nya moment till spelet. 2006 gavs en expansion ut på svenska: "Carcassonne: Expansion". Denna expansion motsvarar de engelska Inns och cathedrals samt The River. Flera spel baserade på Carcassonne har getts ut. 2006 gavs ett spel ut på svenska: "Jägare och samlare". 1 juli 2007 kom också Carcassonne ut som ett arkadspel till Xbox 360, där spelare kan möta varandra över Xbox Live. Numera kan Carcassonne också spelas online synkront eller asynkront med officiella versioner för Iphone och Ipad. Carcassonne är också tillgängligt för mobiltelefoner och läsplattor som bygger på Android. "Carcassonne — Inns and Cathedrals" (Carcassonne — Wirtshäuser und Kathedralen«, 2002). "Carcassonne — Traders and Builders" (Carcassonne — Händler und Baumeister«, 2003). "Carcassonne — The Princess and the Dragon" (Carcassonne — Burgfräulein und Drache«, 2005). "Carcassonne — The Tower" (Carcassonne — Der Turm«, mars 2006). "Carcassonne — Abbey and Mayor" (Carcassonne — Abtei und Bürgermeister«, oktober 2007). "Carcassonne — The Catapult" (Carcassonne — Das Katapult«, 2008). "Carcassonne — Wheel of Fortune" (Carcassonne — Das Schicksalsrad«, juli 2009). "Carcassonne — Hills och Sheep" (Carcassonne — Schafe und Hügel, 2014) (2018 Ny utgåva). "Carcassonne — The Circus" eller "Under the Big Top", (Carcassonne — Manege Frei, 2017). "Carcassonne — The River" (Carcassonne — Der Fluss«, 2001). "Carcassonne — King and Scout" (Carcassonne — König und Späher«, 2003). "Carcassonne — The Cathars" (Carcassonne — Die Katharer«, 2004). "Carcassonne — The Count of Carcassonne" (Carcassonne — Der Graf von Carcassonne«, 2004). "Carcassonne — The River II" (Carcassonne — Der Fluss II«, november 2005). "Carcassonne — The Mini-Expansion" (vintern 2006). "Carcassonne — The Cult" (Carcassonne — Der Kultstätten«, 2008).
Årets bild
Årets bild är en årlig tävling för fotografer i Sverige och har funnits sedan 1940-talet. Årets Bild är Sveriges första och största fototävling, första Årets Bild-tävlingen hölls 1942 och vinnarbilden togs av Herman Ronninger. Priser delas ut i 17 olika kategorier där det främsta är Årets Bild. Vid prisutdelningen utses också Årets Pressfotograf och Årets Rookie. Aktiebolaget Årets Bild Sverige ägs till 100 procent av Pressfotografernas Klubb som är en ideell förening. I samband med tävlingen produceras en bok som presenterar de vinnande bidragen och ett urval av samtliga inskickade bidrag samt två utställningar som är tillgängliga för allmänheten. År 2012 startade bolaget även ett digitalt magasin anpassat för läsplattor.
Rakuten
Rakuten är ett japanskt e-handelsföretag grundat år 1997. En fjärdedel av alla internetköp i Japan sker på Rakutens huvudsakliga e-handelsplattform Ichiba. Utöver att sälja varor och tjänster inom en rad olika kategorier har företaget bland annat kreditkort, sportlaget Tohoku Rakuten Golden Eagles, bredband och försäkringar. Företaget har länge försökt expandera utanför Japan. Bland annat har Rakuten köpt Overdrive, en e-boksdistributör i USA, lyft, en rival till uber, Ebates, en kupongservice i San Francisco, USA, Viber, en chattapplikation, och kobo, ett kanadensiskt företag som säljer e-böcker, läsplattor och surfplattor.
Filmnet
Filmnet, i kommersiellt bruk även skrivet FilmNet, var namnet på TV4-Gruppens, C More och Bonniers onlinetjänst som erbjöd filmer och TV-serier via video on demand till en fast månadskostnad från september 2012 till och med juni 2015. Filmnet kan även syfta på en kabel-TV-kanal som var verksam 1984–1997 och ägdes av Multichoice/TV4-gruppen (2008–). Filmnet är ursprungligen en filmkanal som startade sina kabel-TV-sändningar den 5 december 1984, och i Sverige 5 mars 1985. Kanalen ägdes i huvudsak av svenska Esselte och holländska ATN. Men senare även (via distributionsbolaget UIP) av de stora Hollywoodbolagen Paramount Pictures, Universal Pictures och Metro-Goldwyn-Mayer/United Artists. Kanalen var unik för sin tid. Amerikanska storfilmer blandat med europeiska visades dygnet runt med svensk text, vilket inte var särskilt vanligt på den tiden. Dygnet runt-sändningarna började år 1987. När tablåerna visades i kanalen, användes under en tid Alan Silvestris Arthur's Theme från filmen American Anthem (1986) som bakgrundsmusik. Vid lanseringen kostade tjänsten 445 kronor i startavgift och därefter 125 kronor i månaden. År 1993 sålde Esselte kanalen till ett sydafrikanskt företag vilket medförde stor debatt om huruvida kanalen borde bojkottas av kabel-TV-leverantören Televerket Kabel-TV, detta på grund av den dåvarande sydafrikanska apartheidregimen, något som dock inte skedde. Kanalen bytte samma år namn till Filmnet+, och började även sända sport, musik och barnprogram (KTV). Vidare togs ett beslut av den dåvarande sydafrikanska ägarfamiljen att kanalen skulle sluta sända tv-programmet Night Club Special, vilket sände porrfilmer under onsdags- och lördagsnätterna. Dock möttes beslutet med att kanalen tappade mängder av abonnenter, vilket fick ledningen att låta tv-programmet Night Club Special återta sin plats i tablån. Mellan 1994 och 1997 uppgav ungefär två procent av tv-tittarna att de dagligen tittade på Filmnet. År 1996 såldes Filmnet vidare till franska Canal+, varpå Filmnet-namnet upphörde att existera på den svenska marknaden. Varumärket Filmnet levde dock vidare i Grekland 1994, men bytte namn till Nova Cinema den 1 juni 2008. I september 2012 återupplivade TV4-Gruppen, C More och Bonnier varumärket Filmnet som en online-gren av C More. Till en början erbjöds tjänsten endast via webben, men fick stöd för Ipad, Iphone- och Android-telefoner samt Android-läsplattor. År 2013 lanserades Filmnet även i Norge och Finland. I september 2014 lade Filmnet till stöd för Chromecast i sina appar på Google Play och Itunes Store. Den 30 juni 2015 stängdes Filmnet och kunderna hänvisades till C Mores streamingtjänst med bland annat samma utbud av film och TV-serier.
Martin Tallvid
Björn Martin Tallvid, född 1 juli 1956 i Jönköping, är en svensk lärare och forskare i pedagogik med inriktning mot användning av digital informationsteknik och Internet (tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap) i svensk skola. Tallvid är filosofie doktor och lektor med anställning i Göteborgs kommun. Han har varit anlitad som expert på Skolverket och varit referensperson vid riksdagens kartläggning av digitaliseringen av skolan. Tallvid disputerade 2015 vid Göteborgs universitet med avhandlingen 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Han har gjort sig känd som "den forskare som under längst tid studerat digitaliseringen och omställningsprocessen som följt i svensk skola". Martin Tallvid har i sin roll som lärarforskare under åtta år undersökt teknikens intåg i klassrummen i Falkenbergs kommun. Resultat från hans forskning visar att det krävs en stor omställningsprocess för att kunna utnyttja datorerna och läsplattorna i klassrummet. I samband med implementering av digital informationsteknik i grundskola och gymnasium har Tallvid varit en flitigt anlitad föreläsare i ett stort antal svenska kommuner under 2010-talet. 1:1 i klassrummet : analyser av en pedagogisk praktik i förändring. En-till-en : Falkenbergs väg till framtiden? : utvärdering av projektet En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs kommun : delrapport 3. En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande? : utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun : delrapport 2 / Martin Tallvid, Helena Hallerström. En egen dator som redskap för lärande : utvärdering av projektet "En-till-en" i två grundskolor i Falkenbergs kommun : delrapport 1 / Helena Hallerström, Martin Tallvid.
E-bok
En e-bok, ebok, elektronisk bok eller digital bok är en text- och bildbaserad publicering i digital form som kan läsas på datorer, läsplattor och vissa mobiltelefoner. Ibland motsvarar e-boken en vanlig tryckt bok, men den kan också ha skapats digitalt. Oxford Dictionary of English definierar e-boken som "en elektronisk version av en tryckt bok", men e-böcker kan finnas utan någon tryckt motsvarighet. En e-bok kan ha så kallat "flödande innehåll" som flödar om beroende klientens skärmupplösning och andra egenskaper. Innehåller kan också vara "låst" och då är layouten möjlig att kontrollera i högre grad, oavsett klient läsaren använder, men tillgängligheten kan i vissa fall bli lidande. De tidigaste allmänna e-böckerna fanns i det digitala biblioteket Project Gutenberg, år 1971. Tidiga e-böcker var generellt skrivna för specialområden och en begränsad publik, och var tänkta att läsas enbart av små och hängivna intressegrupper. Under 1990-talet blev överföring av elektroniska filer, bland annat e-böcker, mycket enklare. Åtskilliga e-boks-format växte fram och frodades. Vissa stöddes av större mjukvaruföretag som Adobe med sitt PDF-format, medan andra stöddes av oberoende och öppna källkodsprogrammerare. En undersökning genomförd år 2020 av Internetstiftelsen visade att 20 procent av de svenska internetanvändarna läste e-böcker, varav 3 procent gjorde det dagligen. Främst är det gruppen studerande som läser e-böcker, 41 procent, medan endast 18 procent av pensionärerna läser e-böcker. År 2017 ökade försäljningen av digitala böcker, inklusive ljudböcker, i Sverige med 120 procent. Motsvarande 30 procent av förlagens utgivning av nya titlar var e-böcker och digitala böcker utgjorde 18 procent av den totala bokförsäljningen. Det gjordes 2017 över 12 miljoner lån av e-böcker från Sveriges alla offentliga bibliotek och lån av e-böcker från folkbiblioteken ökade med 14 procent. 2019 utgjorde e-böckerna knappt tre procent av de utlånade böckerna på svenska folkbibliotek, men innebar samtidigt en stor kostnad. Det avtal som biblioteken hade med förlagen gällande e-böcker innebar att en billig e-bok kunde kosta 20 kronor för varje nedladdning och en dyr kunde kosta mer än 89 kronor. Förlagen har möjlighet att höja priset utan att meddela biblioteken.
