Sony Ericsson K850, eller K850i, var när den lanserades hösten 2007 Sony Ericssons första mobil med en kamera på 5 megapixlar, och den efterträdde de populära kameramobilerna K800 och K810 (som dock fortsatte tillverkas parallellt). Bland nyheterna märks bland annat följande. Flertalet av de här nyheterna lanserades samtidigt i modellerna Z750, W910 och K630. Telefonen finns i färgerna Velvet Blue och Luminous Green. Till det yttre kan telefonen kännas igen på touchknapparna i nedre delen av skärmen, vilka används för att välja i menyerna etc. I stället för en traditionell styrspak eller vickbar platta för att navigera i telefonen har K850 en ringliknande knapp som löper runt sifferknapparna 2 och 5. Linsskyddet till kameran är motoriserat och kan öppnas med en särskild nedsänkt knapp bredvid slutarknappen. Systermodellen K858c är till det yttre identisk med K850, men är avsedd för den kinesiska marknaden och saknar därför 3G-stöd och frontkamera för videotelefoni. En helt ny applikation för att hantera mediafiler, inspirerad av Sonys PSP. ActiveSync-stöd för synkronisering av till exempel kalendrar, telefonböcker och epostmeddelanden. En minneskortplats där kort av typerna Memory Stick Micro (M2) och microSD kan användas, dock ej samtidigt. Stöd för högre nedladdningshastigheter för datatrafik (HSDPA). K850 blev även Sony Ericssons första telefon med stöd för både UMTS och EDGE. Stöd för mediaöverföringsprotokollet MTP. Funktion för reducering av röda ögon vid blixtfotografering. Bluetooth med stöd för stereo-profilen A2DP. 3G med stöd för Turbo-3G (HSDPA). Storlek: 102×48×17 mm. Färger: Svart med inslag av antingen grönt eller blått. Skärm: 240×320 pixlar, 262 144 färgers TFT. Minne: 40 MB telefonminne, Memory Stick Micro (M2)-stöd upp till 8 GB. Nätverk: EDGE, GSM 850, UMTS 2100, UMTS 1900, HSDPA, UMTS 850, GSM 900, GSM 1800, GSM 1900, Prestanda, EDGE, GSM 850, UMTS 2100, UMTS 1900, HSDPA, UMTS 850, GSM 900, GSM 1800, GSM 1900.
Idén att skriva textmeddelanden till andra mobilanvändare uppkom i början av 1980-talet, då avsikten med sms framförallt var att ge användaren information om att denne har ett meddelande i sin röstbrevlåda. I februari 1985 meddelade J. Audestad, WP3, att sms var en tilltänkt tjänst att använda för de nya digitala mobila systemen. Det första textmeddelandet sändes över Vodafones GSM-nätverk i England den 3 december 1992, från Neil Papworth, Sema Group från en persondator till Richard Jarvis, Vodafone på en mobiltelefon. Textmeddelandet innehöll texten "Merry Christmas". Utvecklingen gick till en början sakta, år 1995 sände användare i genomsnitt 0,4 meddelanden per månad. En av faktorerna till detta var att operatörerna inte hade satt upp ett säkert sätt att betala sms med, vilket framförallt rörde dem som betalade i förväg. Efterhand försvann problemet med detta och användandet började öka. Sms var utformat som en del av GSM, men är idag tillgängligt för en mängd nätverk, inklusive 3G- och 4G-nätverk. Användandet av sms ökar ständigt världen över: år 2000 sändes 17 miljarder sms, år 2001 sändes 250 miljarder, år 2004 sändes 500 miljarder och år 2010 sändes 6100 miljarder. Konkurrerande meddelandetjänster i smarttelefoner har dock gjort att ökningstakten har avtagit. I Sverige har användandet av sms sjunkit kraftigt. Toppåret 2011 sändes 18,5 miljarder sms från svenska mobiltelefoner, år 2019 hade antalet sjunkit till 8,0 miljarder sms. Det finns ingen som har äganderätten till sms, liksom till de flesta andra tjänster och funktioner som finns i mobilstandarden GSM. Det finns olika rekommendationer för GSM, till exempel 03.38, 03.41 och 03.40. GSM rekommendation 03.38 anger hur text med olika alfabet och specialtecken kodas för att sändas med sms. Rekommendation 03.41 beskriver tjänsten Cell Broadcast, som t.ex. kan användas för att visa namnet på den basstation som man för tillfället är kopplad till. SMS-PP, "Short Message Service – Point to Point", är definierad i rekommendation 03.40 beskriver hur korta meddelanden kan skickas från en användare till en annan via ett SMSC, Short Message Service Centre, som tillhandahåller en "spara-och-vidarebefordra"-mekanism. Detta försöker sedan skicka ut meddelandena till mottagarna. Om mottagaren inte är nåbar, så köar SMSC meddelandet och försöker sända om det senare igen. Vissa SMSC har även den alternativa funktionen "vidarebefordra-och-glöm bort" där meddelandet bara skickas iväg en gång. Funktionen att leverera meddelande är "best effort", vilket betyder att det inte finns några garantier för att meddelandet faktiskt kommer fram till mottagaren. Förseningar och förlorade meddelanden är inte ovanliga fenomen. Användaren kan begära att få en meddelandeindikation när meddelandet kommit fram till mottagaren. Ett textmeddelande kan maximalt vara 140 byte långt, vilket är 140 byte × 8 bitar = 1 120 bitar. Eftersom alla vanliga tecken förbrukar 7 bitar, så räcker längden till 160 tecken såvida man inte använder specialtecken som smileys eller exotiska bokstäver. Standarden tillåter teoretiskt att en lång text kan fördelas på ända upp till 255 länkade sms, vilket skulle ge utrymme för cirka 40 000 tecken. I praktiken brukar gränsen gå vid sex till tio sms. Ett långt textmeddelande debiteras som det antal länkade sms som krävs. Sms kan också användas till att sända binära innehåll, exempelvis ringsignaler eller telefoninställningar som tas emot av telefonen utan att visas upp som text. Ett flash-sms är en typ av sms som direkt när det kommer till telefonen syns på skärmen utan att användaren behöver trycka på något. Flash-sms sparas inte i inkorgen på telefonen.
Short Message Service (SMS) är en tjänst för korta textmeddelanden, eller sms, som sänds mellan mobiltelefoner eller mellan dator och mobiltelefon. Ett textmeddelande via SMS kan av tekniska skäl i mobiltelefonsystemen bestå av högst 160 tecken, men telefonen kan själv dela upp längre texter i flera sms, vilka den mottagande telefonen sedan sammanfogar till en helhet igen. Idén att skriva textmeddelanden till andra mobilanvändare uppkom i början av 1980-talet, då avsikten med SMS framförallt var att ge användaren information om att denne har ett meddelande i sin röstbrevlåda. I februari 1985 meddelade J. Audestad, WP3, att SMS var en tilltänkt tjänst att använda för de nya digitala mobila systemen. Det första textmeddelandet sändes över Vodafones GSM-nätverk i England den 3 december 1992, från Neil Papworth, Sema Group från en persondator till Richard Jarvis, Vodafone på en mobiltelefon. Textmeddelandet innehöll texten "Merry Christmas". Utvecklingen gick till en början sakta, år 1995 sände användare i genomsnitt 0,4 meddelanden per månad. En av faktorerna till detta var att operatörerna inte hade satt upp ett säkert sätt att betala sms med, vilket framförallt rörde dem som betalade i förväg. Efterhand försvann problemet med detta och användandet började öka. SMS var utformat som en del av GSM, men är idag tillgängligt för en mängd nätverk, inklusive 3G- och 4G-nätverk. Användandet av SMS ökar ständigt världen över: år 2000 sändes 17 miljarder sms, år 2001 sändes 250 miljarder, år 2004 sändes 500 miljarder och år 2010 sändes 6100 miljarder. Det finns ingen som har äganderätten till SMS, liksom till de flesta andra tjänster och funktioner som finns i mobilstandarden GSM. Det finns olika rekommendationer för GSM, till exempel 03.38, 03.41 och 03.40. GSM rekommendation 03.38 anger hur text med olika alfabet och specialtecken kodas för att sändas med SMS. Rekommendation 03.41 beskriver tjänsten Cell Broadcast, som t.ex. kan användas för att visa namnet på den basstation som man för tillfället är kopplad till. SMS-PP, "Short Message Service - Point to Point", är definierad i rekommendation 03.40 beskriver hur korta meddelanden kan skickas från en användare till en annan via ett SMSC, Short Message Service Centre, som tillhandahåller en "spara-och-vidarebefordra"-mekanism. Detta försöker sedan skicka ut meddelandena till mottagarna. Om mottagaren inte är nåbar, så köar SMSC meddelandet och försöker sända om det senare igen. Vissa SMSC har även den alternativa funktionen "vidarebefordra-och-glöm bort" där meddelandet bara skickas iväg en gång. Funktionen att leverera meddelande är "best effort", vilket betyder att det inte finns några garantier för att meddelandet faktiskt kommer fram till mottagaren. Förseningar och förlorade meddelanden är inte ovanliga fenomen. Användaren kan begära att få en meddelandeindikation när meddelandet kommit fram till mottagaren. Ett textmeddelande kan maximalt vara 140 byte långt, vilket är 140 byte × 8 bitar = 1 120 bitar. Eftersom alla vanliga tecken förbrukar 7 bitar, så räcker längden till 160 tecken såvida man inte använder specialtecken som smileys eller exotiska bokstäver. Standarden tillåter teoretiskt att en lång text kan fördelas på ända upp till 255 länkade SMS, vilket skulle ge utrymme för cirka 40 000 tecken. I praktiken brukar gränsen gå vid sex till tio sms. Ett långt textmeddelande debiteras som det antal länkade sms som krävs. SMS kan också användas till att sända binära innehåll, exempelvis ringsignaler eller telefoninställningar som tas emot av telefonen utan att visas upp som text. Ett Flash sms är en typ av sms som direkt när det kommer till telefonen syns på skärmen utan att användaren behöver trycka på något. Flash sms sparas inte i inkorgen på telefonen. Angripare kan använda så kallade sms-sniffers, program och hårdvara för att avlyssna och analysera trafik i telenäten. SMS-SM (svenskt mästerskap i SMS).
Sony Ericsson W760i är en Walkmanmobil från Sony Ericsson. Den faktiska mängden ledigt minne kan variera, beroende på hur telefonen är förkonfigurerad Nätverk. Prestanda Samtalstid: Passningstid: Videosamtal. Sony Ericsson W760i är en Walkman-mobil. I Walkman-spelaren kan man se albumbilder och skaka för att byta låt (Shake control). Med Sense Me kan man också välja om man vill lyssna på sorgsna eller glada låtar. För bättre ljud har den också Mega Bass. Om man hör en bra låt på radion, kan man ta upp telefonen och använda Track ID, som spelar in ett ljudklipp, och skickar till en databas. Man får sedan ett svar med artist, låt och album, och på Play Now kan man ladda ned musik och spel m.m. Den har även Stereo Bluetooth (A2DP) som gör att man kan lyssna på musik trådlöst via Bluetooth. Man kan utöka minnet Memory Stick Micro (M2). Det finns även flygplansläge. Sony Ericsson W760i har en kamera på 3,2 megapixel med videoinspelning, digital zoom (2,5x), fotobloggning och Photo Fix. Man kan ta bilder i flygplansläge. Sony Ericsson W760i har Turbo-3G (HSDPA) och EDGE för snabbt internet, det ger möjlighet til RSS flöden och videosamtal. Den har också webbläsaren Access NetFront, WAP 1.2.1 och WAP 2.0. Man kan använda telefonen som modem och lägga över filer från datorn med den medföljande datorkabeln. Man kan också skicka SMS, MMS och e-mail. Det går dock inte använda dessa funktioner i flygplansläget, men man kan använda alla funktioner som inte behöver aktiva sändare. Memory Stick Micro™ (M2™) support. GSM 850 9 timmar 400 timmar -. GSM 900 9 timmar 400 timmar -. GSM 1800 9 timmar 400 timmar -. GSM 1900 9 timmar 400 timmar -. EDGE 9 timmar 400 timmar -. UMTS 850 4 timmar 350 timmar 3 timmar. UMTS 1900 4 timmar 350 timmar 3 timmar. UMTS 2100 4 timmar 350 timmar 3 timmar. HSDPA 4 timmar 350 timmar 3 timmar. Bluetooth™-stereo (A2DP). Webbläsaren Access NetFront™. Animerade skrivbordsunderlägg. Bildskrivbordsunderlägg.
Comviq är ett varumärke för Tele2:s mobiltelefoni. Ursprungligen var det mellan 1981 och 1991 ett självständigt företag under namnet Comvik. Comvik startade som ett privat alternativ till Televerket och utvecklades under 1990-talet till en av de stora mobiltelefonoperatörerna i Sverige. Företaget slogs 1997 samman med Tele2 och varumärket finns i dag kvar i kontantkortet Comviq Kontant samt Comviqs abonnemang Fastpris. Under 1970-talet hade finansmannen Jan Stenbeck en uttalad strategi att bryta upp och skapa alternativ till de hittillsvarande svenska monopolen inom bland annat telefoni och media. I slutet av 1970-talet köpte Investment AB Kinnevik upp ett antal mindre företag i Stockholm och Göteborg som drev manuella kommunikations- och växeltjänster för radiotelefoner monterade i bil. Bland dessa företag fanns bland annat AB Företagstelefon i Stockholm. Företagen slogs ihop, ny utrustning köptes in och den 1 juli 1981 lanserade Comvik AB sitt eget automatiska analoga nät för mobiltelefoni, tre månader innan Televerkets driftsättning av sitt NMT-nät den 1 september 1981. Eftersom Televerket hade monopol på teletrafik och frekvensutrymme uppstod en konflikt mellan Televerket och Comvik. Efter många turer, där Televerket bland annat hotade att koppla bort Comvik från det allmänna telenätet, gav den dåvarande borgerliga regeringen Comvik tillstånd att fortsätta och i begränsad utsträckning expandera. Comvik begärde och fick ytterligare några frekvenser. Till slut disponerade man 27 frekvenser. Televerkets system NMT hade 180 frekvenser. Comvik expanderade genom att bland annat själva utveckla den cellbaserade teknik som låg till grund för mobiltelefonin. Ericsson sålde ingen utrustning till Comvik, som istället köpte från utlandet. Man byggde upp en kundstock om 20 000 abonnenter. Comvik kunde under senare delen av 1980-talet inte tillhandahålla handburna telefoner till ett konkurrenskraftigt pris. För att kunna konkurrera med Televerket fokuserade man istället på att hålla lägre minutpriser samt erbjöd fria samtal på kvällar och helger. Man lanserade också tjänster som svarsservice för företag, meddelandehantering, etc. Comvik tog efter amerikansk modell betalt även för inkommande samtal. Comvik blev av affärstidningen Dagens Industri utsett till Årets tjänsteföretag 1987 med motiveringen att Comvik bröt det existerande monopolet och introducerade valfrihet för kunderna (vid denna tid endast företag). På grund av konkurrenssituationen var det emellertid svårt att bedriva verksamheten: Inga ytterligare frekvenser fanns tillgängliga, kundstocken kunde inte ökas och bolaget gick med stora förluster. Då det nya GSM-nätet skulle byggas upp fattade regeringen beslut om att nätet inte skulle drivas under Televerkets monopol och Comvik fick en egen GSM-licens 1988. År 1991 bytte man namn till Comviq och det nya GSM-nätet öppnades. Det tidigare namnet Comvik behölls ännu några år för det analoga nätet innan det så småningom släcktes ned. Runt 2004 introducerades abonnemanget Comviq Kompis. Detta erbjöd samtal utan avgift per minut till alla andra Comviq- och Tele2-abonnenter, men till skillnad från 1990-talets Comviq Compis debiterades nu en startavgift på 69 eller 79 öre för varje samtal. GSM-bolaget Comviq slogs ihop med Tele2 1997, men namnet Comviq behölls som ett varumärke jämte Tele2:s eget varumärke Tele2 Mobil. Samma år lanserades Comviq Kontant som det första kontantkortet i Sverige. År 2004 bytte man namn till Tele2Comviq och 2007 blev Tele2Comviq helt ersatt av Tele2 som varumärke. Comviq kvarstod dock som varumärke för kontantkort. 2009 fick Comviq en egen webbplats och eget telefonnummer till kundtjänsten. Samtidigt byttes den grafiska profilen ut, med ny logotyp och ny formgivning av själva kontantkortet.