Bota

Synnerligen intressant om Bota


Bota

Bota (The World) – en illustrerad albansk tidning. Bota (vattendrag i Angola, Lunda Norte), 7.47277°S 20.12554°Ö / -7.47277, 20.12554 (Bota (vattendrag i Angola, Lunda Norte)). Bota (periodiskt vattendrag i Angola, Malanje), 9.78333°S 15.71667°Ö / -9.78333, 15.71667 (Bota (periodiskt vattendrag i Angola, Malanje)). Bota (vattendrag i Angola, Uíge), 7.22337°S 14.60896°Ö / -7.22337, 14.60896 (Bota (vattendrag i Angola, Uíge)). Boto (vattendrag i Centralafrikanska republiken, lat 5,43, long 21,90), 5.42527°N 21.90072°Ö / 5.42527, 21.90072 (Boto (vattendrag i Centralafrikanska republiken, lat 5,43, long 21,90)). Bota (berg i Etiopien), Oromia, 7.9°N 35.65°Ö / 7.9, 35.65 (Bota (berg i Etiopien)). Bota (vattendrag i Guinea), Boke Region, Boffa, 10.38333°N 13.85°V / 10.38333, -13.85 (Bota (vattendrag i Guinea)). Bota (ö), Sydvästra regionen, 3.99667°N 9.19389°Ö / 3.99667, 9.19389 (Bota (ö)). Bota (vattendrag i Kamerun, Sydvästra regionen, lat 5,94, long 9,06), 5.9402°N 9.0635°Ö / 5.9402, 9.0635 (Bota (vattendrag i Kamerun, Sydvästra regionen, lat 5,94, long 9,06)). Bota (berg i Nigeria), Taraba, 6.98785°N 9.73729°Ö / 6.98785, 9.73729 (Bota (berg i Nigeria)). Bota Mare, berg, 45.61667°N 26.21667°Ö / 45.61667, 26.21667 (Bota Mare). Bota (periodiskt vattendrag i Tchad), Chari-Baguirmi Region, 11.28603°N 17.19446°Ö / 11.28603, 17.19446 (Bota (periodiskt vattendrag i Tchad)).

Theme Hospital

Theme Hospital är ett simulatorspel från 1997 utvecklat av Bullfrog Productions och utgivet av Electronic Arts. Theme Hospital har släppts till både Playstation och MS-DOS. Som spelets titel antyder ska spelaren bygga och underhålla ett sjukhus. Dock handlar det inte om vanliga sjukdomar och vanliga patienter, utan allt är gjort med en komisk twist, som så ofta med spel från Bullfrog. Theme Hospital utspelar sig i en sjukhusmiljö, där spelaren ska skapa ett attraktivt sjukhus, som då kommer locka till sig patienter med komiska sjukdomar, akutfall och andra besvär. Spelet är byggt kring en svart humor, som liknar det tema som till exempel användes i spelet Theme Park. Spelaren har inte någon direkt kontroll över patienterna. Istället syftar spelet till att påverka patienterna genom att bygga ut sjukhuset på det sätt de önskar och på det sätt som krävs för att bota dem. Däremot har spelaren möjlighet att direkt kontrollera den personal som spelaren anställer. Dessa kan plockas upp och placeras där de bäst behövs. Man har också möjlighet att besluta vad som ska ske patienterna när det till exempel inte finns ett botemedel eller man är osäker på vilket botemedel som fungerar. Då finns dock risken att de avlider, om man väljer fel. Spelaren kan också påverka köordningen till olika rum för att kunna prioritera de patienter som har en överhängande risk för att avlida. Varje nivå består av en tom sjukhusbyggnad och ett antal mål som man ska uppnå. Dessa kan röra antalet botade patienter eller en viss finansiell nivå. När målen är uppnådda får spelaren möjligheten att fortsätta till nästa nivå, med högre mål och tuffare miljö med nya sjukdomar. Sista banan, Battenburg, består av en enorm sjukhusbyggnad, där samtliga sjukdomar i spelet förekommer och målen som ska uppnås är väldigt höga. Spelarens huvudverktyg i Theme Hospital bygger på att köpa och placera ut rum (och faciliteter) i sjukhuset och att anställa lämplig personal, så som doktorer, sköterskor, vaktmästare och receptionister. Några av rummen är fundamentala, varje sjukhus behöver ett mottagningsrum, personalrum och toaletter. Det finns även rum som det inte är krav på att använda, men som hjälper spelaren att lösa problemen som uppstår. Detta kan till exempel vara olika typer av diagnosrum. Några rum är helt avsedda för att bota en specifik sjukdom. Dessa har utrustning som då och då måste lagas av en vaktmästare. Anledningen till att patienterna dyker upp till sjukhuset har med dess rykte och prisklass att göra. Har det ett gott rykte och är billigt dyker patienterna upp, ofta med märkliga och komiska sjukdomar. Dessa måste först diagnostiseras av en läkare, antingen genom en snabb undersökning, eller en längre diagnostisk process, med besök i flera olika typer av diagnosrum. Därefter kan de botas, antingen genom ett besök i apoteket, operationssalen eller i någon av de många specialavdelningarna. På de högre nivåerna dyker även epidemier upp. Här kan spelaren antingen betala böter och sjukhusets rykte får en smäll, eller så kan man försöka stoppa utbrottet. Hinner man innan tiden går ut, är allt frid och fröjd, annars åker man på högre böter och en större smäll. Ett annat återkommande moment är akutfallen, där ett antal patienter ankommer till sjukhuset i helikopter. Spelaren får på förhand en fråga om denne vill ta emot akutfallet eller ej. Om spelaren accepterar detta måste samtliga patienter botas innan tiden går ut, annars avlider de och sjukhusets rykte sjunker. Det finns även andra problem som kan drabba sjukhuset. Jordbävningar är ständigt återkommande, vilka orsakar problem med sjukhusets utrustning. Därför måste vaktmästarna rycka ut och laga de maskiner som behövs med jämna mellanrum. Om inte detta görs, förstörs maskinen och rummet är obrukbart. Playstationversionen släpptes som en nedladdningsbar version till Playstation 3 och Playstation Portable i EU den 31 januari 2008 och i Nordamerika den 31 augusti 2010.

Prostatacancer

I tidiga stadier ger prostatacancer inga symptom. Diagnosen görs ofta vid en uppföljning av förhöjda värden av ett prostataspecifikt antigen, som man upptäckt vid en rutinundersökning. Svenska forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med Stockholms läns landsting nyligen utvecklat det så kallade Stockholm3-testet. Stockholm3-testet minskar onödiga vävnadsprover med hälften samtidigt som det hittar 20% fler män med aggressiv cancer. Baserat på Stockholm3-testet genomförde Socialstyrelsen en bedömning om allmän screening för män mellan 50 och 70 år ska införas i Sverige. I februari 2018 publicerade Socialstyrelsen en remissversion av sina nya riktlinjer. SBU fastställde i en rapport år 2014 att de diagnostiska metoderna som fanns var av varierande tillförlitlighet, och för att undvika beslut som påverkar hälsan av den undersökte på ett negativt sätt, krävs att de som tolkar bilder och behandlar patienten känner till undersökningarnas tillförlitlighet. Man fann även att många friska män genomgår vävnadsprov och behandling i onödan eftersom säkra metoder saknades för att skilja mellan prostatacancer som kräver behandling från cancer som patienten kan leva med utan symtom. Denna överdiagnostik leder till att många patienter får försämrad livskvalitet på grund av både cancerbesked och av de biverkningar som behandlingen orsakar. Överbehandling medför också onödiga kostnader. Prostatacancer kan behandlas med aktiv monitorering, kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling, cellgifter eller en kombination av flera behandlingsformer. Kirurgi och strålbehandling betraktas som behandling med botande syfte medan hormonbehandling och cellgifter i princip är att betrakta som bromsande behandling. Strålbehandling kan kombineras med hormonell behandling botande syfte. Aktiv monitorering innebär att man går på regelbundna kontroller för en prostatacancer som det inte är säkert att man behöver behandlas för med syfte att tillgripa botande behandling om cancern visar tecken på progression. Aktiv monitorering rekommenderas som förstahandsbehandling enligt "Nationellt vårdprogram prostatacancer" för alla män med prostatacancer som klassificeras som låg risk eller mycket låg risk. Idag har robotassisterade operationer blivit vanligare, då behöver endast fem mindre snitt göras. Kirurgen arbetar vid en datorskärm och har två styrspakar med vilka hon eller han styr utrustningen inne i patientens bukhåla. Medan 5α-reduktas-hämmare verkar minska antalet låggradiga cancrar verkar de inte påverka risken för höggradiga cancrar och rekommenderas inte som förebyggande behandling. Tillskott med vitaminer eller mineraler tycks inte påverka risken för prostatacancer. All behandling mot prostatacancer ger symptom i form av biverkningar, t.ex. nedsatt sexuell funktion (impotens och minskad orgasmnjutning) och urinläckage. Hormonbehandling kan ge gynekomasti och mastodyni. För män med lokaliserad prostatacancer (cancer som inte har hunnit sprida sig utanför prostata) kan ett alternativ vara att avstå från kurativ behandling för att undvika behandlingsrelaterade biverkningar. Dock kan oron för att leva med obehandlad cancer överväga oron för att leva med svåra biverkningar. I en svensk studie uppgav sex av tio män i åldern 50-80 år att de skulle kunna tänka sig att överväga att avstå från behandling för att slippa impotens medan fyra av tio alltid skulle välja behandling oberoende av konsekvenserna om det fanns en teoretisk möjlighet att behandlingen skulle kunna förlänga livet. Detta svåra dilemma gör att många prostatacancerpatienter känner extra oro och ångest inför valet av behandling utöver den oro som själva sjukdomen ger. Trots denna beklämmande situation lever en av fyra män med prostatacancer i total känslomässig isolering. Av de övriga tre av fyra som inte lever i känslomässig isolering har de allra flesta (åtta av tio) ingen annan än sin partner att anförtro sig till. Prostatacancer kan också leda till sterilitet.

Brita Biörn

Brita Biörn gifte sig 1690 med båtsman Jöns Biörn. Efter dennes död gifte hon 1704 om sig med båtsman Pehr Biörn (död 1717), sannolikt sin förre makes bror. Hon föddes i Gammelgarn med levde i Gothem från 1685. Brita Biörn var verksam som medicinkvinna sedan 1687. Som sådan kallades hon "lifkuna", ett namn som kommer ur ordet lövjeri och betyder "trollkvinna". År 1722 anmäldes hon av Gothems sockenpräst Niclas Lutteman för vidskepelse på grund av sin medicinska verksamhet och ställdes införätta, där hon vid tinget 22–26 maj underkastades förhör om sina botarmetoder. Rätten ansåg att talet om småfolket var Djävulens illusion eller en sjuklig dröm, men att hon dock inte gjort sig skyldig till häxkonster eller skadat någon. De dömde henne till åtta dagar på vatten och bröd för eder och sabbatsbrott och för att ha använt treenighetens namn i sina botarramsor. Detta var ett vanligt straff då botare ställdes införätta och formellt förklarade sig ångra sina gärningar och varken hade skadat människor eller djur: samma år dömdes till exempel kloka gumman Börta Andersdotter i Västergötland till 8 dagars vatten och bröd och uppenbar kyrkoplikt. Biörns förbjöds att utöva medicin och prästen satte sina assistenter att bevaka hennes stuga. År 1737 upptäckte prästhjälparna att Brita Biörn hade en kund, Beata Grupe, och de greps båda två och fördes till prästgården. Även denna gång ställdes Biörn införätta på anmälan av Niclas Lutteman. Domen mot Brita Biörn fungerade som reklam för henne. Niclas Lutteman klagade över att: "nästan hela landet söckia henne om hielp, och löpa till henne som till en Gud, hwarigenom Gud mister sin ähra, mångens hierta vändes från Gud". Hon tog emot 1 styfwer eller gåvor i natura, som bröd, för sin hjälp. Biörns ställdes inför domkapitlet den 14 oktober 1737, och därefter inför en vanlig domstol år 1738. På frågan hur hon botade sjuka svarade hon att hon använde kryddor och örter. Hon tillfrågades liksom förra gången hur hon kunde avgöra vad en patient led av genom att undersöka deras kläder. Brita Biörn vidhöll att hon en gång hade besökt de underjordiska. Hon utvecklade denna gång sitt vittnesmål om det besöket. Den piga hon hade mött där, hade hindrat henne från att äta och dricka eftersom hon själv hade gjort det och därför varit fången där i 11 år, förutom att hon ibland måste lämna underjorden och mjölka kor år de små, som Biörns nu också kallade Elfwar. Hon sade att pigan hade lärt henne att utläsa om en sjukdom hade orsakats av de små: om man efter att ha stöpt bly över patientens kläder såg små huvuden, botade man med linfrö och kryddor, fanns där ett, hade sjukdomen orsakats av gasten och då användes "Trehakelse i warmt att dricka och swettas på". Hon hade inte lärt sig något av de små, för hon förstod inte deras språk – endast pigans. Hon hade dock bara varit där i sin själ, medan kroppen låg kvar i sängen. (Jämför astralprojektion). Under tre dygn hade hon legat kall och till synes död i sin säng. Numera begärde hon dock att patienterna och inte hon lade kläderna i bly. Biörns medgav att hon kunde läsa ut ormgadd, men inte längre gjorde det. Det hade hon lärt sig av sin kusin Gertrud Zakrisdotter (1647–1718), Lars Listes mor, som en gång gjort det för henne. Hon fick läsa upp fem av sina botar-ramsor förätten, bland annat en hur hon läste över tandvärk. Hon nekade att hon kunde bota boskapsjuka eller få boskapslycka, och sade att om man ville skydda mjölken mot bjäran så fick man kasta ett strumpeband över den. Ett vittne, Olof Aurungs i Norrlande, uppgav 21 februari 1738 att Biörn vid just tio års ålder hade legat svårt sjuk i feber.

Kloka gummor och gubbar

Klok gumma, eller klok gubbe, även kallade de kloka eller viskarlar, är en gammal benämning på människor i det gamla bya- och bondesamhället som ansågs kunna bota sjukdomar. Människor i allmänhet hade förr i tiden ingen möjlighet att anlita utbildade läkare. I trakten kunde det däremot finnas en "klok" som anlitades vid sjukdom. Den kloka var oftast en kvinna, men kunde även vara en man och kallades då klok gubbe. Det var ofta äldre personer. De kloka använde ofta huskurer och var ett slags naturläkare. Ibland användes även trollramsor och vidskepelse. Ibland var det barnmorskans föregångare jordemodern som samtidigt var "den kloka". Den kloka ansågs också ofta vara trollkunnig. Det finns många exempel på välkända "kloka" i historien som var kända långt utanför sin bys gränser, som till exempel Ingeborg i Mjärhult på 1700-talet och Kisamor och Göta-Lena på 1800-talet. I studierna om 1800-talets svenska naturmedicinare kallad De kloka gavs flera förklaringar kring hur dessa hade förvärvat de kunskaper de sedan använde i sin verksamhet. Förutom uppgifter om att de fått ärva dem eller blivit upplärda i dem av föräldrar, släktingar eller kolleger som sökte en efterträdare, eller genom studier i läkarböcker, berättas ofta en sägenartad berättelse. Den dominerande sägenversionen handlar om hur hon eller han med eller utan avsikt kommit att smaka på en vitorm och därefter fått "kunskap". Sådana berättas om en rad "Kloka", som Sven i Bragnum, Stina i Karshult och Lisa i Finshult: även "Kloka" som hade en annan sägenförklaring, Anders i Alahagen som uppgavs fått kunskapen av sjöfrun, Kloka Anna som till sin dotter sade att hon fått sin botarkraft som 20-åring i en dröm, och Essungagumman som uppgavs blivit bergtagen, knöts även dem till vitormsägnen. Den enda som själv berättat en vitormsägen om sig själv är däremot Sparlösagumman. Denna sed fanns kvar till långt in på 1900-talet, tills läkare blev mer tillgängliga för allmänheten. Motsvarande finns och har funnits sedan urminnes tider i alla delar av världen och då benämns de oftast, främst hos naturfolk eller mer enkla, traditionella typer av samhällen, som medicinmän/medicinkvinnor eller schamaner. Om man anlitade en klok gumma eller gubbe för att botas från sjukdom skulle man enligt svensk folktro inte tacka efteråt, för då omintetgjordes hela botarbetet. Det finns en gammal uppfattning om att det var "kloka gummor" som ofta föll offer för häxprocesserna på 1600-talet, men detta tycks inte vara sant. Däremot straffades de ofta under anklagelsepunkten "vidskepelse". En vanlig åtalspunkt mot sådana naturläkare var "Eder och sabbatsbrott". På 1670-talet dömdes den "kloke gubben" Johan Eriksson i Knutby till sju gatlopp för "vidskepelse" och på 1680-talet till nio. Per Ericsson i Dalarna som "läste" sjukdomen i vin dömdes både 1720 och 1726. Brita Biörn på Gotland sade inför domstolen att hon lärt sig bota sjuka då hon tillbringade en tid i underjorden. Hon dömdes till fängelsestraff både 1722 och 1737. Domar mot "kloka" verkade dock i allmänheten endast gynna deras verksamhet och sprida deras rykte. Ericsson uppgav att hans klienter blivit så många efter den första domen att han skulle bli tvungen att gömma sig för att undvika alla hjälpsökande för att kunna följa domstolens uppmaning att avsluta verksamheten och i Biörns fall klagade prästen efter den första domen på att "nästan hela landet söka henne om hjälp, och lita till henne som till en Gud". Domarna tycks bara ha varit god reklam, och Britas dotter och hennes sons dotters dotter blev också kloka gummor.


Bota