Kate Winslet
Kate Elizabeth Winslet, född 5 oktober 1975 i Reading, Berkshire, är en brittisk skådespelare. Winslet föddes i en familj där de flesta hade anknytning till skådespeleri, båda hennes föräldrar var skådespelare, hennes morföräldrar höll igång ett teatersällskap i Reading och hennes morbror var även han skådespelare. Winslets gammelmorfar, Alfred Lidman, var en svensk immigrant från Halland och hans syster Annie Lidman var också skådespelare. Kate Winslet har två systrar och en bror. Vid elva års ålder fick Kate Winslet sin första roll, där hon dansade i en reklamfilm för flingor. Genombrottet för henne kom i filmen Svarta änglar regisserad av Peter Jackson. Det som gjorde henne till en filmstjärna var dock hennes medverkan i filmen Titanic, där hon porträtterade Rose, en av huvudkaraktärerna. År 2010 spelade Kate Winslet Mildred Pierce i TV-serien med samma namn. Den filmades redan 1945 med Joan Crawford i huvudrollen, som fick en Oscar för sin prestation. Filmen baseras på en bok av James M. Cain. Miniserien producerades för amerikanska TV-kanalen HBO och regisserades av Todd Haynes. Winslet har en dotter (född 2000) med första maken Jim Threapleton som hon var gift med mellan 1998 och 2001. Hon har en son (född 2003) med andra maken Sam Mendes som hon var gift med mellan 2003 och 2010. I slutet av 2012 gifte Winslet sig med Edward Abel Smith (då känd som Ned Rocknroll) och 2013 fick paret sonen Bear. Winslet har totalt sju Oscarsnomineringar och är den yngsta någonsin att ha nominerats så många gånger. Hon blev nominerad första gången för sin roll som Marianne Dashwood i Förnuft och känsla (1995). Därefter har hon nominerats för rollerna som Rose DeWitt Bukater i Titanic (1997), den unga Iris Murdoch i Iris (2001), Clementine Kruczynsk i Eternal Sunshine of the Spotless mind (2005) och Sarah Pierce i Little Children (2006) och Joanna Hoffman i Steve Jobs (2015). Hon belönades slutligen med en Oscar vid Oscarsgalan 2009 i kategorin bästa kvinnliga huvudroll för sin roll som Hanna Schmitz i filmen The Reader. Winslet har erhållit elva Golden Globe-nomineringar, varav hon vunnit fyra. Hon har även BAFTA-nominerats åtta gånger och vunnit tre gånger.
Svarta änglar
Paulines förhållande till sin mor, Honora, blir samtidigt alltmer fientligt. Pauline tillbringar därför mycket av sin tid hos familjen Hulme, där hon känner sig accepterad. När Juliet presenterar idén om "Den fjärde världen" för Pauline har tonårsflickorna redan kommit en bra bit på väg mot den annalkande katastrofen. Med syfte att få lyft fram en mer mänsklig sida av händelseutvecklingen ägnade sig filmskaparna åt ett omfattande efterforskande av folk som hade någon koppling till Pauline Parker och Juliet Hulme, 40 år efter mordet. Detta inkluderade att leta upp och intervjua 17 av flickornas före detta klasskamrater och lärare från Christchurch Girls' High School. Dessutom talade Jackson och Walsh med grannar, vänner till familjen, kollegor, polismän, domare och psykologer. Jackson och Walsh läste också igenom Parkers dagbok, där hon löpande dag för dag redogjorde för sin vänskap med Hulme och relaterade händelser. Utifrån dagboksanteckningarna framstod det tydligt att både Parker och Hulme var intelligenta och fantasirika unga kvinnor med å ena sidan sociala svårigheter och å den andra en skruvad och något respektlös känsla för humor. Alla Pauline Parkers bakgrundsrepliker i den färdiga filmen är utdrag ur hennes dagbok. Den kommande filmens Pauline Parker rollbesattes efter att Walsh hade letat runt i skolor över hela Nya Zeeland för att finna en flicka som påminde om Parker. Hon hade problem med att finna en skådespelerska som liknade Parker och fick tillkalla rollbesättningshjälp innan hon lyckades finns Melanie Lynskey. Kate Winslet gjorde audition för rollen som Juliet Hulme och blev utsedd i kamp mot 175 andra flickor. Lynskey och Winslet var så inne i sina filmroller att de fortsatte agera som Pauline och Juliet även efter de olika tagningarna, har Jackson sagt. Hela filmen spelades in på plats i och runt Christchurch på Sydön under 1993. Jackson har sagt att eftersom filmen baserades på en sann historia var det viktigt att filma den på de platser där de verkliga händelserna ägde rum. De visuella effekterna i filmen sköttes av det nyligen startade företaget Weta Digital. Flickornas fantasiliv och statisterna i "de borovniska scenerna" (med figurer som flickorna hittade på) hanterades av Richard Taylor, medan de digitala effekterna producerades av George Port. Taylor och hans arbetslag skapade ett drygt 70-tal kostymer i latex, för att efterlikna de "borovniska" folksamlingar (baserade på lerfigurer i Paulines och Juliets fantasivärld. Den färdiga filmen innehåller ett drygt 30-tal sekvenser med digitalt effektarbete, med allt från den föränderliga trädgården i "Den fjärde världen" till slott på fält till scener med Orson Welles. Filmen har fått motta en mängd positiv kritik. Recensionssajten Rotten Tomatoes har (maj 2017) listat 49 recensioner med ett sammanlagt betyg på 8,2/10 och en 92-procentig "Tomatometerrankning". Nick Hyman, skribent för Metacritic, ansåg att 1994 års Oscarsvinnare Forrest Gump hade svåra medtävlare även bland de "minnesvärda filmer som inte nominerades för Bästa film", inklusive Svarta änglar. Om filmen sa Hyman att "Peter Jacksons mästerliga blandning av fantastiska scener och en hjärtskärande mordtragedi ur verkligheten är fortfarande oöverträffad i sin kategori.". Owen Gleiberman, som skrev för Entertainment Weekly gav filmen betyget B+ och menade att "filmen utspelar sig i början av 1950-talet, i Nya Zeelands Christchurch, och är en mogen hallucination förklädd till film – en rapsodi i purpur – filmad i en soldränkt godisfärg som förlänar filmen en surrealistisk skärpa påminnande om en dröm... Det finns något stärkande i sättet som Svarta änglar presenterar sina hjältinnors fantasier med bokstavligen rå kraft." Gleiberman påpekar att Jackson aldrig riktigt förklarar bakgrunden till de två flickornas beteende, men sammanfattar sin recension med att "även om Svarta änglars njutningar håller sig trotsigt på ytan, är filmen på den nivån en riktigt fänglande sak".
Enigma (film)
Enigma är en brittisk-amerikansk spionthriller från 2001 i regi av Michael Apted. Filmen är baserad på Robert Harris roman Enigma från 1995, som handlar om Enigma-kodknäckarna vid Bletchley Park under andra världskriget. I huvudrollerna ses Dougray Scott, Kate Winslet, Jeremy Northam och Saffron Burrows. Dougray Scott – Tom Jericho. Kate Winslet – Hester Wallace. Saffron Burrows – Claire Romilly. Jeremy Northam – Mr Wigram. Nikolaj Coster-Waldau – Jozef 'Puck' Pukowski. Tom Hollander – Guy Logie. Donald Sumpter – Leveret. Matthew Macfadyen – Cave. Corin Redgrave – Amiral Trowbridge. Nicholas Rowe – Villiers. Edward Hardwicke – Heaviside.
Royal Albert Hall
1933 höll den tyska fysikern Albert Einstein sitt 'Einstein Meeting' i huset. Konserthuset har visat ett flertal filmer sedan stumfilmseran. Under 1920-talet var det även den enda platsen i London som visade The Queen of Sheba, regisserad av William Fox. Royal Albert Hall har även stått värd för ett flertal premiärer. I urval. Royal Albert Hall arrangerade även världspremiären av Titanic 3D, den 27 mars 2012, med James Cameron och Kate Winslet i publiken. Konserthuset är värd för hundratals evenemang och aktiviteter vid sidan av deras huvudsal. Det hålls regelbundet gratis konstutställningar i korridoren på bottenvåningen, som kan beskådas vid ett event, eller på speciella visningsdatum. Besökare kan även få en rundtur i konserthuset under de flesta dagar som huset är öppet. Den vanligaste turen är Grand Tour på en timme, som visar de flesta områden, bland annat konsertsalen, galleriet och matsalen Royal Retiring Room. Det hålls även andra turer, bland annat Story of the Proms, Bakom kulisserna, Inside Out och skolresor. Barnturen inkluderar berättelser och musiksessioner för barn upp till 4 år. Eric Clapton spelar regelbundet i konserthuset. Sedan 1964 har Clapton gjort över 200 konserter i huset, och har sagt "att spela på konserthuset känns som att spela i mitt vardagsrum". I december 1964 gjorde Clapton sitt första framträdande i konserthuset, tillsammans med gruppen the Yardbirds. Även hans band Cream höll sina sista konserter på konserthuset. Clapton anstiftade även Concert for George, som hölls i konserthuset den 29 november 2002 för att hylla Claptons långtida vän och förre Beatlen George Harrison. Clapton passerade 200 konserter i huset 2015. David Gilmour spelade i konserthuset under turnéerna för två soloalbum. Han släppte även ett livealbum från konserthuset, inspelat under tre kvällar i september 2006 med titeln Remember That Night. Konserterna gästades bland annat av Robert Wyatt och David Bowie (som sjöng på låtarna "Arnold Layne" och "Comfortably Numb"). Konserten sändes på TV av BBC One den 9 september 2007 och igen den 25 maj. Gilmour besökte återigen konserthuset fem kvällar i rad i september 2015, och avslutade även sin turné Rattle That Lock Tour i september 2016, då han spelade fyra kvällar i konserthuset. Han närvarade även på ett Teenage Cancer Trust event den 24 april 2016. Shirley Bassey är en av konserthusets kvinnliga mest framträdande artister, som regelbundet spelat där sedan 1970-talet. 2001 sjöng hon "Happy Birthday" under födelsedagskonserten till Prins Philip, hertig av Edinburgh. Den 30 mars 2011 framträdde hon på en gala som firade Michail Gorbatjovs 80-årsdag. I maj 2011 framträdde hon på den årligt hållna Classic Brit Awards, då hon sjöng "Goldfinger" som hyllning till den avlidne kompositören John Barry. Den 20 juni 2011 sjöng hon "Diamonds Are Forever" och "Goldfinger", ackompanjerad av Royal Philharmonic Orchestra, som avslutande numren på minneskonserten till Barry. Den tyska orkesterledaren James Last gjorde 90 framträdanden på konserthuset mellan 1973 and 2015, vilket gör honom till den utländska person som spelat i huset flest gånger. En berömd, ofta bootlegad konsert av Bob Dylan vid Free Trade Hall i Manchester den 17 maj 1966 blev av misstag märkt som "Royal Albert Hall Concert". 1998 släppte Columbia Records en officiell inspelning av konserten, The Bootleg Series Vol. 4: Bob Dylan Live 1966, The "Royal Albert Hall" Concert, som fortfarande innehar fel titel, men inkluderar detaljer om konsertens faktiska plats. Inspelningar från Dylans konserter i Royal Albert Hall den 26–27 maj 1966 släppes 2016 som The Real Royal Albert Hall 1966 Concert. Även en konsert av Creedence Clearwater Revival har blivit felmärkt. Ett livealbum med titeln The Royal Albert Hall Concert släpptes 1980. När skivbolaget Fantasy Records upptäckte att inspelningen på albumet i verkligen tagit plats i Oakland Coliseum döptes albumet om till endast The Concert.
Förnuft och känsla (film)
Förnuft och känsla (engelska: Sense and Sensibility) är en brittisk-amerikansk kostymdramafilm från 1995 i regi av Ang Lee. Manuset, skrevs av Emma Thompson, baserat på Jane Austens roman med samma namn från 1811. I huvudrollerna ses Thompson, Alan Rickman, Kate Winslet och Hugh Grant. 1999 placerade British Film Institute filmen på 62:a plats på sin lista över de 100 bästa brittiska filmerna genom tiderna. Sedan deras far dött och deras halvbror och hans fru tagit över godset, måste systrarna Dashwood och deras mor flytta till ett mindre hus på landet. En vänlig granne och hans svärmor tar sig an dem, men tyvärr är de både nyfikna och taktlösa och lägger sig i precis allt Dashwoods gör. Elinor är den äldre och förnuftiga systern och Marianne känslosam och impulsiv. Båda systrarna blir förälskade men får visa stort tålamod innan allt faller på plats för dem till slut. Marianne blir djupt förälskad i en man vid namn John Willoughby, som burit hem henne efter att hon ramlat och stukat foten under ett regnoväder. Därefter hälsar han på henne varje dag. Detta gör överste Brandon, som också hyser varma känslor för Marianne, svartsjuk och osäker. Willoughby är den som vunnit Mariannes hjärta med sin romantiska och energiska uppvaktning. En dag bli Marianne tillfrågad av Willoughby att möta honom, hon tror att han efter all uppvaktning ska fria till henne, men allt vänds istället upp och ner. Elinor blir förtjust i Edward Ferrars, bror till deras halvbrors fru, Fanny Ferrars. Hon tror att de har en framtid och Edward verkar också hysa känslor för henne. Båda två är dock blyga och återhållsamma och Elinor trycker ner sina känslor. En dag när de två systrarna är på en middag med fru Jennings väninnor möter de Lucy Steele. Lucy har hört så mycket gott om Elinor att hon litade på att hon kunde behålla hennes stora hemlighet, den att hon och Edward Ferrars har varit hemligt förlovade i fem år. Elinors hjärta går i kras, men håller allt inom sig. Lucy berättade detta i förtroende, och Elinor gav sitt ord att inte berätta för någon. Så hon bär tappert allt ensam och försöker klara sig ändå. Överste Brandon erbjuder Edward att ordna hans utbildning till präst, vilket varit hans livsdröm, men något hans mor motsatt sig samt även att han kan stå värd för Edwards giftermål. Familjen Ferrars godtager nämligen inte att Edward gifter sig med en kvinna av lägre rang. Edward vill inte bryta förlovningen, även om han slits mellan sitt gamla löfte och Elinor. Men när Edward inte får något arv av sina föräldrar, gifter sig Lucy Steele istället med hans bror, Robert Ferrars, som är mer framgångsrik. Edward kommer och hälsar på Elinor som inte hört nyheten om Lucys giftermål med hans bror, så Edward berättar om hur hans fästmö övergav honom. Nu brister det för Elinor, hon låter tårarna falla och familjen går ut i trädgården för att låta dem vara ifred. Därefter säger Edward att han älskar henne, men trott att hon bara känt vänskap för honom, att det bara var han som känt varmare känslor. Filmen vann Guldbjörnen i Berlin 1996. Emma Thompson vann en Oscar för bästa manus efter förlaga.
Förnuft och känsla
Förnuft och känsla (originaltitel: Sense and Sensibility) är en roman från 1811 av den engelska författaren Jane Austen. Romanen publicerades först under pseudonymen "A Lady" (En dam). Romanen handlar om de två systrarna Elinor och Marianne Dashwood. När deras far dör, lovar hans äldste son John - som är halvbror till Elinor och Marianne - att bidra till systrarna Dashwoods och deras mors försörjning. Efter övertalning från sin hustru sviker han sitt löfte, och Elinor, Marianne, deras lillasyster och deras mor, måste flytta till en enkel bostad och börja ett nytt liv. Intrigen kretsar kring Elinors och Mariannes jakt på kärlek och lycka. Elinor förälskar sig i Edward Ferrars, som gör henne besviken genom att dra sig undan utan anledning. Marianne blir förälskad i den stilige John Willoughby, som till slut visar sig ha förlovat sig med en annan. Bokens titeln syftar på de två systrarnas temperament: Elinor är förnuftig och Marianne impulsiv och känslostyrd. Den kan också antas syfta på att en balans mellan förnuft och känsla är den bästa vägen till kärlek och lycka. Elinor Dashwood, den reserverade äldsta dottern till Mr och Mrs Henry Dashwood. Hon representerar "förnuft" i Austens titel. Hon är 19 år i bokens början. Marianne Dashwood, den romantiska och expressiva näst äldsta dottern till Mr och Mrs Henry Dashwood. Hennes omåttliga känslomässighet identifierar henne som "känsla" i Austens titel. Hon är 16 år i bokens början. Edward Ferrars, den äldre av Fanny Dashwoods två bröder. Blir förtjust i och vän med Elinor Dashwood. John Willoughby, en släkting till Middletons. En stilig ung herre som charmar Marianne och delar hennes artistiska och kulturella fäblesser. Överste Brandon, en nära vän till Sir John Middleton. Han är 35 år i bokens början. Brandon förälskar sig i Marianne vid första ögonkastet. Henry Dashwood, förmögen herre som avlider i början av berättelsen. Mrs Dashwood, Henry Dashwoods andra hustru, som hamnar i en svår situation efter sin makes död. Hon är 40 år i bokens början. Margaret Dashwood, Mr och Mrs Henry Dashwoods yngsta dotter. Hon är 13 år i bokens början. John Dashwood, Henry Dashwoods son, från hans första äktenskap. Fanny Dashwood, John Dashwoods hustru och syster till Edward och Robert Ferrars. Hon är fåfäng, självisk och snobbig. Sir John Middleton, en avlägsen släkting till Mrs Dashwood som efter hennes makes död erbjuder henne och hennes tre döttrar ett hus på hans ägor. Lady Middleton, Sir John Middletons litet reserverade hustru. Mrs Jennings, mor till Lady Middleton och Charlotte Palmer. En änka som spenderar sin tid med att besöka sina döttrars familjer, framförallt Middletons. Robert Ferrars, Edward Ferrars och Fanny Dashwoods yngre bror. Han är mest intresserad av status, mode och flärd. Mrs Ferrars, Fanny Dashwood, Edward och Robert Ferrars mor. Charlotte Palmer, dotter till Mrs Jennings och yngre syster till Lady Middleton. Thomas Palmer, make till Charlotte Palmer. Lucy Steele, en ung, avlägsen släkting till Mrs Jennings, inte förmögen men dock både tilldragande och manipulativ. 1950 - The Philco-Goodyear Television Playhouse: Sense and Sensibility med Cloris Leachman som Marianne och Madge Evans som Elinor. 1971 - Förnuft och känsla med Joanna David och Ciaran Madden i huvudrollerna som systrarna Elinor och Marianne. 1981 - Förnuft och känsla med Irene Richard och Tracey Childs som systrarna Elinor och Marianne Dashwood. 1995 - Förnuft och känsla med bland andra Emma Thompson, Kate Winslet, Alan Rickman och Hugh Grant. 2008 - Förnuft och känsla med Hattie Morahan och Charity Wakefield i huvudrollerna som systrarna Dashwood.
