Skolresa
Skolresa är en lite längre utflykt med elever och lärare på en skola. Oftast tar resan minst hela skoldagen. Om enbart en skolklass åker kallas resan sedan 1890-talet för klassresa. I lägre årskurser är resorna oftast kortare. En skolresa ska ha ett utbildningssyfte och inte vara förenat med annat än mycket ringa kostnader för deltagarna. De flesta skolresor genomförs strax före sommarlovet.
Sällskapsresan II – Snowroller
Sällskapsresan II – Snowroller är en svensk komedifilm från 1985 i regi av Lasse Åberg och Peter Hald. I huvudrollen som Stig-Helmer Olsson ses Åberg och i övriga framträdande roller Jon Skolmen, Cecilia Walton, Eva Millberg, Björn Granath, Klasse Möllberg, Bengt Andersson och Staffan Ling. Filmen hade biopremiär i Sverige den 4 oktober 1985, den sågs av två miljoner biobesökare. Stig-Helmer Olsson reser tillsammans med Ole Bramserud till schweiziska Alperna för skidsemester, i orten Kirchberg. På resan får de sällskap med ett antal andra personligheter, bland annat familjen Jönsson, den pratglade fabrikören Brännström och dennes tystlåtne kamrer Hedlund från den norrländska landsbygden. Stig-Helmer har aldrig tidigare åkt slalom, bortsett från en skolresa i barndomen men får sällskap av Lotta som också är nybörjare och skall gå i samma skidskola medan Ole umgås med Lottas vän, Kärran, som har tävlat i yngre dagar och håller sig till lite mer avancerade backar. Sällskapet bjuds på en heliskiing-tur med picknicklunch av engelsmannen Algy, som går i samma skidskola som Stig-Helmer och Lotta, och senare samma dag fastnar de båda paren i en stollift långt upp på berget en timme på grund av strömavbrott samtidigt som dimma uppstår och de får bråttom ner till dalen. Lotta och Kärran blir fotomodeller till Brännström och Hedlunds "omstrukturering" – den svenska folkskidan – men de husvagnsresande småindustriherrarna vet inte att damerna ljuger om att de skulle vara damfrisörskor, när Kärran i själva verket är byrådirektör för utvecklingsfonden som Brännström ansökt om ekonomiskt stöd från. Lotta och Kärran blir inbjudna på middag i husvagnen där de bland annat får dricka vargtass som är en dryck bestående av hemkört och lingondricka. Storrökaren fru Jönsson, Gullan, börjar charmas av den schweiziska backrestaurangvärden Rudi vilket skapar en viss svartsjuka hos den snåle och lättirriterade direktör Jönsson. Under resans gång blir vissa av resenärerna terroriserade av vilt skidåkande ungdomar från slalomklubben Samurajerna i Hökarängen. På resenärernas sista åkdag, nyårsafton, anordnar reseledarna Nalle och Mackan en liten slalomtävling – och Stig-Helmer får möta sin främsta rival, Nalle, som senaste sommaren hade en viss kärleksaffär med Lotta. Dagen följs av ett nyårsparty på discobaren på kvällen för samtliga hotellgäster – då Stig-Helmer blir lite försenad efter en "axellux"-behandling, direktör Jönsson har ett gipsat ben och Hedlund är för tillfället spårlöst försvunnen. Följande sommar gifter sig Stig-Helmer med Lotta, som hunnit bli gravid, och Stig-Helmer får en mycket speciell bröllopspresent av Algy. När filmen skulle göras åkte teamet till Österrike för att hitta rätt vyer och arbeta med manuskriptet, men blev alltför problematiskt så inspelningen blev framflyttad ett år – filmen var annars tänkt att produceras 1984. Filmen spelades in i den schweiziska byn Verbier, vilket exempelvis vid ett par korta tillfällen syns i bild i filmen skrivet på skyltar (kabinbanan med den fejkade bult-scenen var den 30-platsade Croix des Ruinettes–Les Attelas som användes 1957–1994, och den stollift som Stig-Helmer evakueras/firar sig med rep var vid tvåstolsliften Les Attelas 3). Det finns många orter i Alperna med namnet Kirchberg, och den mest kända är grannby med Kitzbühel i Österrike, men för filmens del hade namnvalet inte med någon specifik ort att göra geografiskt sett. I slutet av filmen, när Stig-Helmer och Lotta gifter sig, får Stig-Helmer ett riktigt ånglok i bröllopspresent och järnvägen där Stig-Helmer och Lotta kör ångloket är Industrispåret Södra station–Hammarbyhamnen–Stadsgården i Stockholm. Scenerna i Stig-Helmers lägenhet, vindsrummet, husvagnen, Nalles sovrum, vid välkomstmötet och andra trängre inomhusutrymmen är inspelade på Europastudios i Bromma. Filmen blev den sista i bolaget Europafilm, av ekonomiska skäl.
Grundskolan i Finland
Undervisning kan ordnas också på rommani eller teckenspråk. Hörselskadade skall vid behov få undervisning på teckenspråk. Finskspråkiga som vill gå i skola på svenska har i några städer möjlighet att gå i språkbadsklass i en finsk skola, efter förberedande år i språkbadsdaghem och -förskola. I praktiken söker sig finskspråkiga med mer eller mindre tvåspråkig bakgrund också till de vanliga svenskspråkiga skolorna. Vissa svenskspråkiga skolor fungerar i praktiken som språkbadsskolor för en stor del av eleverna, men där man har tillräckligt med svensk- och tvåspråkiga elever och saknar resurser att ta hand om elever med svag svenska försöker man undvika denna roll. I lagen om grundläggande utbildning ingår bestämmelser om vilka ämnen som skall ingå i skolundervisningen, samt särskilda bestämmelser om undervisningsspråk, modersmålsundervisning och undervisning i religion och livsåskådning. Statsrådet fastställer undervisningens allmänna mål och timfördelning mellan de olika ämnena. Skollagen innehåller bestämmelser om studiehandledning, stödundervisning, intensifierat stöd och individuella studieplaner. Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i den grundläggande utbildningens olika ämnen och delområden. Utbildningsanordnaren skall göra upp den egentliga läroplanen på basen av de av utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen. Läroplanen godkänns skilt för olika undervisningsspråk. Vanligen har de kommunala undervisningsnämnderna i tvåspråkiga kommuner en skild svensk och finsk sektion. Läroplanen kan skilja sig väsentligt mellan olika kommuner. Utbudet av skolböcker är dock begränsat och kan påverka de faktiska tyngdpunkterna. Då barn undervisas hemma har föräldrarna rätt att göra upp egna läroplaner, på samma sätt som andra anordnare av undervisning. Det vanliga är dock att hemundervisning ges tillfälligt och av andra än ideologiska orsaker (t.ex. på grund av utlandsvistelse) och föräldrarna brukar följa skolans läroplan i samråd med barnens ordinarie lärare. Ett exempel på tydlig skillnad mellan läroplaner i olika delar av landet är den som gäller svenska som andra inhemska språket i Åbo, med täta kontakter med Stockholm, och i Enare, där kontakten med norska är betydligt mer relevant och läroplanen i högre grad tar fasta på de nordiska språken. Kommunerna ansvarar för grundskoleundervisningen, men också statliga och privata skolor finns, exempelvis i samband med lärarutbildning respektive med speciella språkprogram eller alternativ pedagogik. För att statsrådet skall kunna ge tillstånd för en registrerad sammanslutning eller stiftelse att anordna grundskoleutbildning måste det finnas ett särskilt behov och anordnaren måste ha yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar. Normalt bör anordnaren ha ett avtal med kommunen där undervisningen skall ordnas. Undervisningsministeriet kan besluta om ändringar i tillståndet. Verksamheten får inte drivas i vinstsyfte. Skolgång, skolmaterial och mat är avgiftsfria för eleven, liksom skolresorna om de är långa (över 5 km) eller besvärliga, eller inkvartering med helpension om sådan behövs. Skolor utomlands och skolor med undervisningsspråk annat än finska, svenska, samiska, rommani och teckenspråk har rätt att uppbära skäliga avgifter. Då föräldrarna valt en annan skola än den av kommunen anvisade närskolan kan man uppbära avgifter för till exempel inkvartering, och kommunen kan förutsätta att föräldrarna betalar kostnaderna för skolresorna. Då föräldrarna samlar pengar för skolverksamhet (lägerskolor, teaterresor etc.) måste också de elever vars föräldrar inte bidragit få delta. Efter ett rättsfall som bekräftade rätten uppfattade man i många skolor att sådan föräldrafinansierad verksamhet gjorts omöjlig. I andra skolor, där medelinsamlingen bygger på talkoverksamhet de flesta deltar i, har tolkningen inte upplevts problematisk.
Royal Albert Hall
1933 höll den tyska fysikern Albert Einstein sitt 'Einstein Meeting' i huset. Konserthuset har visat ett flertal filmer sedan stumfilmseran. Under 1920-talet var det även den enda platsen i London som visade The Queen of Sheba, regisserad av William Fox. Royal Albert Hall har även stått värd för ett flertal premiärer. I urval. Royal Albert Hall arrangerade även världspremiären av Titanic 3D, den 27 mars 2012, med James Cameron och Kate Winslet i publiken. Konserthuset är värd för hundratals evenemang och aktiviteter vid sidan av deras huvudsal. Det hålls regelbundet gratis konstutställningar i korridoren på bottenvåningen, som kan beskådas vid ett event, eller på speciella visningsdatum. Besökare kan även få en rundtur i konserthuset under de flesta dagar som huset är öppet. Den vanligaste turen är Grand Tour på en timme, som visar de flesta områden, bland annat konsertsalen, galleriet och matsalen Royal Retiring Room. Det hålls även andra turer, bland annat Story of the Proms, Bakom kulisserna, Inside Out och skolresor. Barnturen inkluderar berättelser och musiksessioner för barn upp till 4 år. Eric Clapton spelar regelbundet i konserthuset. Sedan 1964 har Clapton gjort över 200 konserter i huset, och har sagt "att spela på konserthuset känns som att spela i mitt vardagsrum". I december 1964 gjorde Clapton sitt första framträdande i konserthuset, tillsammans med gruppen the Yardbirds. Även hans band Cream höll sina sista konserter på konserthuset. Clapton anstiftade även Concert for George, som hölls i konserthuset den 29 november 2002 för att hylla Claptons långtida vän och förre Beatlen George Harrison. Clapton passerade 200 konserter i huset 2015. David Gilmour spelade i konserthuset under turnéerna för två soloalbum. Han släppte även ett livealbum från konserthuset, inspelat under tre kvällar i september 2006 med titeln Remember That Night. Konserterna gästades bland annat av Robert Wyatt och David Bowie (som sjöng på låtarna "Arnold Layne" och "Comfortably Numb"). Konserten sändes på TV av BBC One den 9 september 2007 och igen den 25 maj. Gilmour besökte återigen konserthuset fem kvällar i rad i september 2015, och avslutade även sin turné Rattle That Lock Tour i september 2016, då han spelade fyra kvällar i konserthuset. Han närvarade även på ett Teenage Cancer Trust event den 24 april 2016. Shirley Bassey är en av konserthusets kvinnliga mest framträdande artister, som regelbundet spelat där sedan 1970-talet. 2001 sjöng hon "Happy Birthday" under födelsedagskonserten till Prins Philip, hertig av Edinburgh. Den 30 mars 2011 framträdde hon på en gala som firade Michail Gorbatjovs 80-årsdag. I maj 2011 framträdde hon på den årligt hållna Classic Brit Awards, då hon sjöng "Goldfinger" som hyllning till den avlidne kompositören John Barry. Den 20 juni 2011 sjöng hon "Diamonds Are Forever" och "Goldfinger", ackompanjerad av Royal Philharmonic Orchestra, som avslutande numren på minneskonserten till Barry. Den tyska orkesterledaren James Last gjorde 90 framträdanden på konserthuset mellan 1973 and 2015, vilket gör honom till den utländska person som spelat i huset flest gånger. En berömd, ofta bootlegad konsert av Bob Dylan vid Free Trade Hall i Manchester den 17 maj 1966 blev av misstag märkt som "Royal Albert Hall Concert". 1998 släppte Columbia Records en officiell inspelning av konserten, The Bootleg Series Vol. 4: Bob Dylan Live 1966, The "Royal Albert Hall" Concert, som fortfarande innehar fel titel, men inkluderar detaljer om konsertens faktiska plats. Inspelningar från Dylans konserter i Royal Albert Hall den 26–27 maj 1966 släppes 2016 som The Real Royal Albert Hall 1966 Concert. Även en konsert av Creedence Clearwater Revival har blivit felmärkt. Ett livealbum med titeln The Royal Albert Hall Concert släpptes 1980. När skivbolaget Fantasy Records upptäckte att inspelningen på albumet i verkligen tagit plats i Oakland Coliseum döptes albumet om till endast The Concert.
Folkskola
Folkskola är en typ av grundskola som funnits i vissa länder. Den har varit den elementära och allmänna skolan, som gett baskunskaper i olika ämnen, i motsats till tidigare skolformer, som i allmänhet var förbehållna eliten och enstaka frielever. I Danmark heter den allmänna skolan för barn fortfarande "folkeskole". Före 1899 kallades den "Almueskolen". I Norge kom den första skollagen 1739, genom en kunglig förordning, varje socken och stad skulle ha en skolkommission med fyra ledamöter. Allmän skola (almueskolen) skulle hållas för såväläsning, skrivning och matematik (Christendoms Grund, samt i Læsen, Skriven og Reignen). 1889 ändrades namnet till folkeskole, och blev 7-årig . Alla barn som fyllt sju år senast den 1 augusti började skolan några veckor senare samma år, de andra fick vänta ett år till. Under 1970-talet och 1980-talet ersattes skolformen "folkeskole" av "grunnskole". Folkskola (folkis), var en äldre skolform i Sverige, som existerade åren 1842–1972. 1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas, varvid det krävdes av alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna att de inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Skolor för barn fanns emellertid långt tidigare på många håll i landet, genom folkskolestadgan blev inrättande av folkskola obligatoriskt för socknarna. Bland ämnena fanns läsning, räkning, skrivning, kristendomskunskap, teckning, geografi, historia och gymnastik med lek och idrott. Genom kyrkans undervisning kunde huvuddelen av befolkningen emellertid läsa redan i början av 1700-talet, läskunnigheten kontrollerades då vid de så kallade husförhören. I många skolor fanns även badkar för att barnen skulle lära sig vikten av hygien i en tid då sjukdomar fortfarande grasserade. Folkskolan utvecklades också med åren, bland annat gjorde man utflykter och skolresor, hade slöjd och började så småningom även läsa tyska, som efter andra världskriget byttes ut mot engelska. Folkskolan var den skola som de flesta svenskar gick i, medan en minoritet fortsatte i läroverken. Att gå i läroverket kostade pengar och bara de mer väl bemedlade hade råd att gå där. Fattigare barn fick dock ibland friplatser. Lärarna i folkskolan kallades folkskollärare och var klasslärare som utbildades vid så kallade folkskoleseminarier. År 1858 infördes småskola som benämning på folkskolans klass 1 och 2. I småskolan undervisade småskollärare, som också var klasslärare och som utbildades vid så kallade småskoleseminarier. Från 1930-talet började på vissa håll även klass 3 ingå i småskolan. Slöjd var ett av få ämnen där man hade ämneslärare i folkskolan. 1878 års stadga föreskrev sexårig folkskola med tolv kurser, men det fanns även klass 7 och klass 8, vilka var frivilliga. De brukade kallas fortsättningsskola och fick från 1877 statsbidrag. 1919 infördes en ny undervisningsplan för folkskolan (UPL 1919), som bland annat avskaffade katekesen inom kristendomsundervisningen. Antalet skolår ökades med tiden i och med det svenska samhällets utveckling och ökade krav, på 1930-talet blev skolplikten sjuårig och på 1950-talet utökades skolplikten från sju år till åtta år. 1955 fick folkskolan en ny undervisningsplan, U-55. Då var den sedan några år tillbaka en skolform på tillbakagång. Under 1940-talet inleddes nämligen ett utredningsarbete som blev långvarigt. Läsåret 1949/1950 införde vissa svenska kommuner enhetsskolan med sina nio skolår och den 26 maj 1950 beslutade riksdagen att hela Sverige på sikt skulle införa nioårig enhetsskola, med USA som förebild. Sverige blev därmed första europeiska land att införa enhetsskola. 1962 bytte den svenska enhetsskolan namn till grundskolan. Från läsåret 1972/1973 fanns enhetsskolan i hela Sverige och därmed avskaffades folkskolan, och det så kallade "parallellskolesystemet" upphörde. I Tyskland delades folkskolan ("Volksschule") 1968 upp i "Grundschule" och "Hauptschule".
