Första svenska charterresan
Den första svenska charterresan med flyg och ingående logi genomfördes 1955. Resan gick mellan Stockholm och Palma på Mallorca och varade i 16 dagar. Denna resa blev början för den svenska charterturismen. 1951 införde Sverige lagstadgad rätt till 3 veckors semester. I samband med den växande materiella standarden i början på 1950-talet ökade även intresset för utlandsresor. Fler och fler researrangörer började erbjuda färdiga sällskapsresor, och den vanligaste formen var att åka med tåg, buss eller båt. Den 6 april 1954 anordnade det Örebrobaserade företaget Flyg och Bussresetjänst en chartrad flygresa från Bromma flygplats i Stockholm till Hamburg i Tyskland, här ingick dock ingen logi. Resan (arrangerad av Svensk Bussresetjänst) startade från Bromma 22 april 1955 klockan 10 och varade i 16 dagar. Deltagarantalet uppgick till 26 personer, och priset var 1 095 kr (detta motsvarar cirka 16 000 kr i 2019 års penningvärde). Resan genomfördes med en Vickers Viking, flugen av bolaget Svenska Aero. Planet behövde mellanlanda 4 gånger (i Göteborg, Malmö, Stuttgart och Marseille) och passagerarna fick dessutom övernatta i Marseille då planet saknade tillstånd för nattflygning. Den 23 april 1955 landade så det första svenska charterplanet på Mallorca. Senare under 1955 blev Teneriffa (första resan hade 2 mellanlandningar) bland Kanarieöarna nästa svenska charterresmål, och Las Palmas på Gran Canaria besöktes 1956 av sina första svenska charterturister. 1956 reste cirka 10 000 svenskar på charterresa. 2007 reste uppskattningsvis 2,1 miljoner svenskar med charter. De vanligaste svenska resmålen med charterflyg är Grekland, Spanien, Turkiet och Thailand.
Flygcharter
Flygcharter (chartersemester) innebär att ett flygplan, hyrs för en organiserad resa, till skillnad från att platser köps i linjetrafik. Den första svenska charterresan med flygplan i dagens mening genomfördes i april 1955, och gick till Mallorca. Ordet charter kan härledas till ordet karta, som kommit via engelskans chart från latinets charta som betyder 'litet papper, kontrakt'. Det i sin tur kommer från grekiskan, som sannolikt har egyptiskt ursprung. Med charter menas oftast charterflyg eller turistcharter, där ett helt flygplan används som del av en paketresa, i vilken resa, boende och eventuellt mat med mera säljs i ett paket. Charter- och framförallt charterflyg används ibland som synonymer för taxiflyg. Skillnaden mellan vanlig charter och taxiflyg är att i det sistnämnda fallet säljs inte enskilda flygstolar som del av ett paket till privatpersoner, utan hela flygplanet hyrs ut tillfälligtvis för transport av passagerare och/eller gods på uppdrag av företagsledningar, artister osv. Traditionellt har researrangören hyrt flygplan och besättning från ett flygbolag för att utföra en eller flera charterflygningar. Numera äger ofta de stora researrangörerna även flygbolagen som utför charterflygningarna. Skillnaden mellan charter och reguljärflyg har blivit mindre, då researrangörerna sedan ett antal år också ofta säljer flygstolar i charterflygningarna. Skillnaden är att charterflygningar inte ingår i systemet för flygbokningar utan biljetter säljs via arrangörer och resebyråer. Paketresor bestående av både transport och boende omfattas av ett speciellt konsumentskydd, där resenären får hjälp av svenska staten vid eventuella konkurser, naturkatastrofer etcetera, även vid reguljära flygningar. Lagen omfattar dock inte flygstolar på charter eller reguljära flygningar. Charterflygningar går endast under en viss turistsäsong, vilken beror på resmålets karaktär. Plan går normalt en viss rutt oftast en gång varje eller varannan vecka, eftersom turisterna normalt vill vara borta så länge. I början och slutet av en säsong måste en tomflygning göras (om planet har turistmålet som bas blir flygningen för att hämta dem första gången tom, om planet har turisternas hemland som bas blir flygningen tillbaka första gången tom). Det gör att man vill ha en viss längd på säsongen. Förutom turistcharterflyg finns det stängda charterflyg, där biljetter inte säljs till allmänheten. Benämningen är oftast ad hoc charter, eller taxiflyg, där de främsta argumenten är tidsbesparing och undvikande av flygplansbyten. Andra faktorer som anpassade avgångstider, enkla incheckningsprocedurer och valfritt resesällskap är också betydelsefulla. Kostnadseffektiviteten beror helt på resans upplägg. De företag som handhar denna typ av förfrågningar benämns ofta flygmäklare eller flygchartermäklare. Oftast är det ett företag som hyr ett flygplan, antingen för enstaka tillfällen, eller rutinmässigt, kanske till och med varje dag på en viss linje. Ett exempel på det var den nu nedlagda Trollhättan-Frankfurt varje vardag, endast för anställda i General Motors. Denna typ av linje benämns som Corporate Shuttle. Större företags högsta chefer reser rutinmässigt med "business jet", ett för dem inhyrt mindre flygplan, för att spara tid mot reguljärflyg. Det förekommer även stängda charterflyg för turister. En grupp turister som känner varandra kan hyra ett plan, eller oftare, en helikopter, till exempel i fjällen. Företag som säljer paketresor eller utför flygningar på charter. Det finns också begrepp som chartertåg, charterbussar, backcharter med mera. I rederinäringen talar man om att chartra ett fartyg, hyra med eller utan besättning. Utan besättning kallas Bareboat charter, med besättning time charter.
Charter
Charter (charterplan) innebär att ett fortskaffningsmedel, vanligen flygplan, hyrs för en organiserad resa, till skillnad från att platser köps i linjetrafik. Den första svenska charterresan med flygplan i dagens mening genomfördes i april 1955, och gick till Mallorca. Ordet charter kan härledas till ordet karta, som kommit via engelskans chart från latinets charta som betyder 'litet papper, kontrakt'. Det i sin tur kommer från grekiskan, som sannolikt har egyptiskt ursprung. Med charter menas oftast charterflyg eller turistcharter, där ett helt flygplan används som del av en paketresa, i vilken resa, boende och eventuellt mat med mera säljs i ett paket. Charter- och framförallt charterflyg används ibland som synonymer för taxiflyg. Skillnaden mellan vanlig charter och taxiflyg är att i det sistnämnda fallet säljs inte enskilda flygstolar som del av ett paket till privatpersoner, utan hela flygplanet hyrs ut tillfälligtvis för transport av passagerare och/eller gods på uppdrag av företagsledningar, artister osv. Traditionellt har researrangören hyrt flygplan och besättning från ett flygbolag för att utföra en eller flera charterflygningar. Numera äger ofta de stora researrangörerna även flygbolagen som utför charterflygningarna. Skillnaden mellan charter och reguljärflyg har blivit mindre, då researrangörerna sedan ett antal år också ofta säljer flygstolar i charterflygningarna. Skillnaden är att charterflygningar inte ingår i systemet för flygbokningar utan biljetter säljs via arrangörer och resebyråer. Paketresor bestående av både transport och boende omfattas av ett speciellt konsumentskydd, där resenären får hjälp av svenska staten vid eventuella konkurser, naturkatastrofer etcetera, även vid reguljära flygningar. Lagen omfattar dock inte flygstolar på charter eller reguljära flygningar. Charterflygningar går endast under en viss turistsäsong, vilken beror på resmålets karaktär. Plan går normalt en viss rutt oftast en gång varje eller varannan vecka, eftersom turisterna normalt vill vara borta så länge. I början och slutet av en säsong måste en tomflygning göras (om planet har turistmålet som bas blir flygningen för att hämta dem första gången tom, om planet har turisternas hemland som bas blir flygningen tillbaka första gången tom). Det gör att man vill ha en viss längd på säsongen. Förutom turistcharterflyg finns det stängda charterflyg, där biljetter inte säljs till allmänheten. Benämningen är oftast ad hoc charter, eller taxiflyg, där de främsta argumenten är tidsbesparing och undvikande av flygplansbyten. Andra faktorer som anpassade avgångstider, enkla incheckningsprocedurer och valfritt resesällskap är också betydelsefulla. Kostnadseffektiviteten beror helt på resans upplägg. De företag som handhar denna typ av förfrågningar benämns ofta flygmäklare eller flygchartermäklare. Oftast är det ett företag som hyr ett flygplan, antingen för enstaka tillfällen, eller rutinmässigt, kanske till och med varje dag på en viss linje. Ett exempel på det var den nu nedlagda Trollhättan-Frankfurt varje vardag, endast för anställda i General Motors. Denna typ av linje benämns som Corporate Shuttle. Större företags högsta chefer reser rutinmässigt med "business jet", ett för dem inhyrt mindre flygplan, för att spara tid mot reguljärflyg. Det förekommer även stängda charterflyg för turister. En grupp turister som känner varandra kan hyra ett plan, eller oftare, en helikopter, till exempel i fjällen. Företag som säljer paketresor eller utför flygningar på charter. Det finns också begrepp som chartertåg, charterbussar, backcharter med mera. I rederinäringen talar man om att chartra ett fartyg, hyra med eller utan besättning. Utan besättning kallas Bareboat charter, med besättning time charter.
Sällskapsresan
Sällskapsresan (egentligen Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten) är en svensk komedifilm från 1980 i regi av Lasse Åberg. I huvudrollerna ses Åberg, Jon Skolmen, Kim Anderzon, Roland Janson, Magnus Härenstam och Sven Melander. Det är den första filmen i en serie om och med antihjälten Stig-Helmer Olsson (även om en snarlik rollfigur förekommer i filmen Repmånad från 1979, då med namnet Helge Jonsson) och hans vänner. Filmen hade biopremiär i Sverige den 22 augusti 1980. Stig-Helmer åker på charterresa till den fiktiva orten Nueva Estocolmo ('Nya Stockholm') på Gran Canaria. Huvudberättelsen kretsar kring Stig-Helmer Olsson (Lasse Åberg) och norrmannen Ole Bramserud (Jon Skolmen), som av en slump hamnar bredvid varandra på flygplanet och sedan också tvingas dela hotellrum. Andra rollfigurer som dyker upp är systrarna Siv och Maj-Britt (Kim Anderzon och Lottie Ejebrant), det nygifta paret Storch (Svante Grundberg och Eva Örn), koleriske Gösta Angerud (Roland Jansson), läkaren dr B. A:son Levander (Magnus Härenstam) – som lurat Stig-Helmer att smuggla pengar åt honom i ett paket – samt Berra Olsson (Sven Melander) och Robban (Weiron Holmberg), som under hela filmen letar efter "Pepes Bodega", som säljer åttioprocentig rom upphälld på vinflaskor. Filmen har myntat flera kända uttryck, bland annat Måtte djävulen ta alla fruntimmer, Finns det svenskt kaffe på hotellet?, Ja, man var ju nykter i morse, men nu börjar det ordna upp sig, Ikväll får 107 svenskar gonorré, Fan, vad solen tar här nere och Du har väl med dig dom fyra p:na? Pass, pesetas, p-piller, piljetter. Och prit. Filmen spelades in i Stockholm (januari–mars 1980), på Gran Canaria och i Rio de Janeiro (Brasilien). Scenerna på Arlanda flygplats spelades in i nuvarande Terminal 5. Scenerna ombord i flygplanet spelades in i hangaren på Arlanda, där charterflygbolaget Scanair ställt upp en McDonnell Douglas DC-8-62 för detta ändamål. Flygkaptenens röst i filmen görs av Kurt Ivarsson som själv var flygkapten på SAS och Scanair vid den här tiden. I det kommentarspår som medföljer jubileums-dvd:n berättar Lasse Åberg att alla interiörscener från hotellrummen och dr B. A:son Levanders mottagning är inspelade i Europafilms studio i Bromma i västra Stockholm. Åberg nämner också att de flesta av Eva Örns (fru Storch) repliker i filmen inte var några påhitt utan hennes egna tips, tagna direkt ur verkligheten, som hon själv hade fått höra/uppleva i sitt tidigare arbete som kassörska på ett reseföretag. Scenen med vinterturisten väntandes på sina skidor är från Frösö flygplats utanför Östersund. Scenen där Lottie Ejebrants lapplisa patrullerar i snömodden utanför Sun Trips charterkontor spelades in i Hötorgscity i centrala Stockholm. Åbergs mamma är statist i de nämnda interiöra flygplansscenerna och kan ses sittande på stolsraden direkt bakom Åbergs/"Stig-Helmers" och "Oles" platser (berättas i extramaterialet på DvD). Han tyckte hon var värd att få delta. Gösta Ekmans roll som hotellstäderska var en något utökad statistroll, "skapad" i stunden. Den privatsemestrande Ekman på plats hörde talas om filminspelningen och omfrågade möjligheten att få delta i, en praktiskt taget improviserad rollframställning. Filmen hade Sverigepremiär den 22 augusti 1980. Precis som Åbergs föregående film Repmånad (1979) blev Sällskapsresan en biografsuccé med 2,8 miljoner åskådare. Endast Så som i himmelen (2004), Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (2013) och En man som heter Ove (2015) har hittills lyckats komma i närheten av Sällskapsresan vad gäller antal biobesökare. Filmkritikerna var däremot i allmänhet negativa. Filmen är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009). Filmen har fått följande utmärkelser. I den engelska dubbningen Package Tour or Can You Get Fish and Chips At the Flamenco talar Stig-Helmer skotska, Ole tyska och Berra cockneydialekt. Ingmar Bergmanpriset – 1981 (bidrag om 347 309,73 kr).
Astrea af Stockholm
Astrea af Stockholm är ett fartyg som levererades 1875 från William Lindbergs mekaniska verkstad vid Södra varvet i Stockholm med namnet Wärsta till Medelpads Nya Ångfartygs AB (L Stackell) i Sundsvall. Fartyget var ursprungligen utrustat med en ångmaskin om 112 ind hk tillverkad vid William Lindbergs mekaniska verkstad. Fartyget är idag utrustat med en Volvo Penta TAMD 120 om 340 hk. Denna ger fartyget en fart av 11 knop. 1875 – Fartyget levererades under namnet Wärsta från Bergsunds Mekaniska Verkstad till Medelpads Ångfartygs AB. Fartyget sattes i trafik på Sundsvall–Wärsta via Alnön. 1881 – Fartyget köptes av A P Hedberg i Sundsvall. 1883 – Fartyget köptes för 22 000 kr av ett partrederi med grosshandlare Gustaf Olympias Stadin i Sundsvall som huvudredare. Det döptes om till Skön och sattes i trafik på Sundsvall–Söråker. 1887 – Fartyget förbyggdes. Januari 1899 – Efter Stadins död övertogs huvudredarskapet av sonen Carl Olympias Stadin. 20 februari 1909 – Posten som huvudredare övertogs av grosshandlare Uno A Horney i Sundsvall. 26 september 1916 – Fartyget såldes av Horneys sterbhus på offentlig auktion. Det köptes av Ångfartygs AB Sundsvalls Skärgård i Sundsvall för 20 000 kr. 1919 – Fartyget förbyggdes vid Mohögs mekaniska verkstad. 19 augusti 1931 – Ångfartygs AB Sundsvalls Skärgård gick i likvidation. Fartyget lades upp. 17 april 1934 – Sedan rederiet gått i likvidation köptes fartyget för 7 000 kr av Sundsvalls Förenade Stuveri AB i Sundsvall. 6 augusti 1954 – Fartyget köptes av Oscar Kristoffer Agaton Christoffersson i Timrå för 10 000 kr. 10 maj 1959 – Fartyget köptes av Karl Ingemar Gudmundsson i Gävle för 32 500 kr. Det motoriserades och döptes om till Sommarö och sattes i trafik på Gävle–Limön. 1971 – Fartyget låg upplagt i Gävleån sedan trafiken på Limön upphört. 1 augusti 1972 – Fartyget överläts till hustrun Berta Gudmundsson i Gävle för 2 500 kr. Hösten 1989 – Fartyget köptes för 200 000 kr av Wäddö Kanalbolag HB i Stockholm. Det totalrenoverades vid Mälarvarvet i Stockholm och gavs ett "gammalt" utseende. En ny huvudmaskin, en Volvo Penta MD 96 diesel om 125 hk, installerades. Maj 1990 – Fartyget överfördes för 450 000 kr till Wäddö Kanalbolag AB. 20 juni 1990 – Under en charterresa med 42 passagerare ombord gick fartyget på grund söder om ön Midsommar i Södra Björkfjärden i Mälaren. Fartyget fick 20 grader slagsida. Passagerarna evakuerades av Kustbevakningen. 21 juni 1990 – Fartyget drogs efter flera försök av grundet av bogserbåten Hermes. Klockan 12:40 lämnade Sommarö platsen för egen maskin och gick mot Stockholm. 21 april 1992 – Wäddö Kanalbolag HB gick i konkurs. Fartyget lades upp vid Riddarholmen. 13 april 1994 – Fartyget köptes av Rederi AB Astrea i Göteborg för 1 920 000 kr. Det fick behålla sitt namn men fick rederi AB Göta Kanals skorstensmärke. Augusti 1994 – Fartyget döptes om till Astrea af Stockholm. 7 juni 1995 – Under en chartertur från Riddarholmen till Långholmen med 82 passagerare ombord stannade hjälpmaskinen då man skulle slå back för att stanna vid Långholmens brygga. För att undvika kollision med bryggan girade man styrbord och lade babordssidan mot stranden där man stannade med kraftig slagsida. Fartyget drogs loss under kvällen och var i trafik dagen därpå. 1996 – Fartyget var uthyrt till Göta Kanal Charter Stockholm AB i Stockholm. 2000 – Fartyget var uthyrt till Söderköpings Brunn i Söderköping. 13 mars 2005 – Fartyget köptes av Rederi AB Strömkarlen i Trollhättan för 2 100 000 kr. Det döptes om till Elfkungen och sattes i trafik på Göta älv. 2007 – Fartyget K-märktes av statens Sjöhistoriska museum. 2009 – Elfkungen tillhör idag Rederi AB Strömkarlen i Trollhättan och trafikerar Göta älv.
