Förskrivningsrätt
Recept som utfärdats i ett nordiskt land är giltigt i hela Norden, dock med vissa restriktioner. Receptet får inte var utfärdat av förskrivare utanför det land där dennes förskrivningsrätt är utfärdad. Inom Norden får läkare arbeta på sitt hemlands auktorisation, om det är ett nordiskt land, utan att skaffa auktorisation i det land man arbetar i. Receptet får tidigare inte ha utnyttjats i annat land än i det land det utställdes i. Förskrivningsrätten följer med yrkeslegitimationen och regleras inom den avseende både receptfri och receptbelagd medicin. Om receptfria mediciner förskrivs på recept av vårdgivaren kan dessa inräknas i patientens högkostnadsskydd. En medicinstudent får inte förskriva medicin i sin roll som student, men har han eller hon ett läkarförordnande som under ett ferievikariat i slutet av läkarutbildningen, får studenten ordinera och skriva ut mediciner och andra dokument i den mån det krävs för att fullgöra sitt arbete. Läkares förskrivningsrätt. Läkares förskrivningsrätt omfattar bland annat läkemedel angivna i FASS med smärre undantag (t.ex. Isotretinoin). De får även skriva ut medicin till sin praktik eller för eget bruk och behöver inte vara i tjänst när medicinen skrivs ut. Tandläkares förskrivningsrätt. Tandläkares förskrivningsrätt omfattar stora delar av FASS, även delar som inte direkt rör munhålan. Tandläkare får dock inte skriva ut s.k. itererade recept (recept för expedition mer än en gång) om inte läkemedlet är klassat som lokalt för munhåla och angränsande vävnader. Tandläkare får förskriva opioider (exempelvis morfin), men enbart för 30 dagar i taget. De får även skriva ut medicin till sin praktik eller för eget bruk och behöver inte vara i tjänst när medicinen skrivs ut. Veterinärs förskrivningsrätt. Veterinärs förskrivningsrätt omfattar hela FASS, med smärre undantag, samt FASS Vet. Anledningen till att veterinärer får förskriva medicin från FASS är att FASS Vet inte innehåller tillräckligt många läkemedel för att kunna behandla djurrikets alla sjukdomar. Veterinärer får förskriva till egen klinik, men inte för eget bruk. Sjuksköterskas förskrivningsrätt. Sjuksköterskor måste ha vidareutbildat sig, till exempelvis distriktssköterska, för att få förskriva medicin. De får även skriva ut medicin till sin praktik eller för eget bruk och behöver inte vara i tjänst när medicinen skrivs ut. Barnmorskas förskrivningsrätt. Barnmorskor får förskriva hormonella preventivmedel. Utskrivningsrätten gäller enbart i tjänsten. Tandhygienists förskrivningsrätt. Tandhygienister får endast förskriva vissa nikotinläkemedel samt receptfria värktabletter och munsköljsmedel. Förskrivningsrätten gäller enbart när tandhygienisten är i tjänst. I Danmark innefattar förskrivningsrätt läkare, tandläkare och veterinärer, samt i viss mån sjuksköterskor, tandhygienister och barnmorskor. Läkare och tandläkare får förskriva även för personligt bruk, medan veterinärer inte får det. Barnmorskor för förskriva vissa preventivmedel. Tandhygienister och sjuksköterskor kan enbart rekvirera medicin (främst bedövningsmedel) till egen praktik. Läkares (och läkarstudents) förskrivningsrätt Läkares förskrivningsrätt varierar i Finland. En färdigutbildad specialistläkare får förskriva för patienter och för att inskaffa medicin till kliniken. AT-läkare får inte förskriva läkemedel till kliniken och en läkarstudent enbart till de patienter som den vårdar. Tandläkares (och tandläkarstudents) förskrivningsrätt Tandläkare får enbart förskriva läkemedel för odontologiskt eller odontovetenskapliga ändamål, direkt till patienter eller till sin klinik. En AT-tandläkare får inte förskriva läkemedel till klinik. En tandläkarstudent enbart till de patienter som han/hon vårdar. Tandläkare får förskriva egentliga narkotika, dock högst 10 doseringsenheter per gång och i regel CNS-verkande läkemedel högst minsta standardförpackningen.
Spiral (preventivmedel)
Spiral även kallat livmoderinlägg är ett preventivmedel som förs in i livmodern och ger effektivt skydd mot oönskad graviditet under sin livslängd. Namnet kommer från den ursprungliga formen, men idag är de flesta formade som ett T. Insättning av spiral sker hos gynekolog eller barnmorska. Livslängden på spiraler är mellan tre till fem år. Pearl-index för spiraler varierar mellan 0,2-0,8 vilket är jämförbart med många p-piller vid perfekt användning, men klart överlägset vid "typisk" användning eftersom spiralen inte är användarberoende. Det vill säga, till skillnad från p-piller kan man inte missa enskilda doser. Den vanligaste oönskade effekten av en spiral är smärta och för kopparspiral även ökade vaginala blödningar. Smärta är vanligt i samband med att spiralen sätts in och upp till två veckor efter spiralinsättning. Vid kvarstående smärtor efter två veckor bör spiralen tas ut. Spiraler bör avlägsnas och eventuellt bytas ut i samband med deras utgångsdatum. Läkemedelsverket rekommenderar användning av spiral också till unga kvinnor som inte haft sin första graviditet, även om metoden än så länge inte är välstuderad bland yngre tonåringar. Metoden föreslås ändå vara ett alternativ efter att användaren fått individuellt anpassad preventivmedelsrådgivning. Hos ungefär 5% avlägsnar spiralen sig själv oftast i samband med menstruation, om inga trådar sticker fram från livmoderhalsen kan närvaro av spiral bekräftas eller uteslutas med vaginalt ultraljud. Om användaren trots spiralinsättningen blir gravid är det mycket viktigt att utesluta ektopisk graviditet. Av det fåtal graviditeter som sker hos användare av hormonspiral är ungefär hälften ektopiska. Vid graviditet måste spiralen tas ut oavsett om användaren önskar fullgöra eller avbryta graviditeten. Perforation av livmodern drabbar ungefär 1 av 1 000 användare och är i regel symtomfri och förblir därför ofta odiagnostiserad. Kopparspiralen avger kopparjoner som är toxiska och orsakar spermiedöd. Kopparspiralen irriterar livmoderslemhinnan vilket förhindrar implantering av redan befruktade ägg, men brukar leda till ökad och förlängd mensblödning samt i vissa fall mellanblödningar. Kopparspiralen kan därför anses vara en dålig metod för kvinnor som redan har riklig eller smärtsam mens eller har problem med järnbrist, men en bra metod för kvinnor som önskar ett hormonfritt och säkert alternativ. En kopparspiral insatt inom fem dagar efter oskyddat sex är en effektiv form av akutpreventivmedel. Det anses vara den säkraste av de akuta preventivmetoderna och oavsett ger kopparspiralen effektivt skydd mot oönskad graviditet i upp till 5 år. I många regioner är kopparspiralen ett kostnadsfritt preventivmedel, men besöksavgift för spiralinsättning kan tillkomma. Hormonspiralen avger gestagener, syntetiska ämnen med samma funktion som kroppseget progesteron. Gestagenerna försvårar spermiernas transport genom livmoderhalsen (cervix) och själva livmodern (corpus) samt tillväxt och utveckling av livmoderslemhinnan (vilket behövs för implantation). Effekten är i stort sett bara lokal och läckaget av gestagener till resten av kroppen är begränsat och så även effekten på äggstockarna. Vissa användare kan ändå få systemiska biverkningar som bröstspänningar, humörpåverkan och lindrig akne, särskilt i samband med behandlingsstart. Hormonspiraler är läkemedelsavgivande produkter och därför upptagna i FASS och omfattas av högkostnadsskyddet, vilket kan ge rabatt. Preventivläkemedel är dessutom kostnadsfria fram till dess att användaren fyllt 21 år i samtliga regioner.
Fat (mått)
Ett fat, även åm, (tyska Fass, engelska barrel), är en volymenhet för våta varor. Ibland kallades detta fat för helfat, varvid 1 halvfat blev ca 78,5 liter. För petroleumprodukter används idag ofta benämningen fat för 1 US barrel = 42 US gallons eller 35 Imperial gallons ≈ 159 liter. Beteckningen åm motsvaras i norskan av ama, i danskan av ame, i engelskan av awm och i tyskan av Ohm (ej att förväxla med nutida Ohm, enheten för elektrisk resistans). Alla dessa ord går tillbaka på medeltidslatinets ama, med betydelsden vattenspann. Dessa måttenheter var olika stora i oilika länder. Under medeltiden och 1500-talet användes fat även som mått på järn. 1 fat = 4 hundrade = 480 osmund. Fatets rymdmått har varierat mycket. I Sverige höll i senare tid en tunna för våta varor 157 liter, och för torra varor 146,5 liter. 1 fat i Braunschweig rymde 326 liter, i Amsterdam 228,4 liter, i Hamburg 147 liter. Som ölfat i Tyskland varierade rymden mellan 120 liter och 1710 liter. I England har i stället måttet kallat barrel. Som mått får öl motsvarade en barrel 2 firkins = 163,564 liter. Det brukades även som måttbeteckning för olika varor i torr vikt, för vete 88.9 kilo, fläsk 90,7 kilo. I USA har det brukats som mått för petroleum, 1 barrel motsvarade 170,34 liter rå petroleum och 158,98 liter raffinerad. Moderna oljefat av stål rymmer 210 liter motsvarande 55 us gallons i princip alla länder använder nu dessa fat och de fylls till 200 liter. En barrel motsvarande 42 us gallons används som mått fortfarande vid pipelines och liknande dock ej i fysiska fat.
Acetylsalicylsyra
Acetylsalicylsyra (förkortat ASA) är ett läkemedel med smärtstillande, febernedsättande, antiinflammatorisk och trombocytaggregationshämmande effekt. ASA tillhör läkemedelsgruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Acetylsalicylsyra upptäcktes 1897 av Felix Hoffman vid Bayer AG i Tyskland och fick namnet från växtsläktet Salix i vars bark ursprunget salicylsyra finns. Acetylsalicylsyra tillverkades genom acetylering av salicylsyra, för att minska på biverkningarna som salicylsyra hade, acetylsalicylsyra fungerar som en prodrog, i magtarmsystemet klyvs acetylgrupperna av och salicylsyra frigörs. Varumärket fick namnet Aspirin från det äldre botaniska namnet Spiraea ulmaria på växten älgört, som även den innehåller salicylsyra. Då Aspirin sedan 1900-talet har varit ett av de mest framgångsrika varumärkena inom läkemedelsindustrin internationellt, har ordet aspirin på flera språk, dock ej på svenska, blivit ett varumärkesord. I Sverige introducerades acetylsalicylsyra 1924 av Leo Läkemedel AB med handelsnamnet Albyl. Acetylsalicylsyra används mot tillfälliga smärt- och febertillstånd, samt som antikoagulerande medel vid risk för blodpropp och då vanligen som profylax (förebyggande) i låga doser. Studier har visat att regelbundet intag av ASA kan minska risken för pankreascancer (cancer i bukspottkörteln). Syran verkar genom att hämma bildningen av prostaglandiner, vilka bland annat har proinflammatoriska och protrombotiska effekter i kroppen. Hämningen har således en antiinflammatorisk och en trombocytaggregationshämmande effekt, där den senare troligtvis beror av minskad bildning av tromboxan A2. Bildningen av prostaglandiner hämmas genom att acetylsalicylsyra hämmar enzymet cyklooxygenas som omvandlar arakidonsyra till prostaglandiner. Salicylater har förmågan att kompetitivt binda till albumin i blodet och då tränga bort bilirubin som transporteras till levern för gallproduktion. Det frigjorda bilirubinet har förmåga att skada det centrala nervsystemet hos småbarn. En modern myt var att acetylsalicylsyra i Coca-Cola eller i lättöl ger berusning. Sådana effekter finns inte. Barn under 18 år bör inte använda ASA som febernedsättande vid virussjukdomar som till exempel influensa, eftersom det kopplats samman med den ovanliga sjukdomen Reyes syndrom. De främsta biverkningarna är att acetylsalicylsyra kan irritera mag-tarmkanalens slemhinnor och nedsätta blodets förmåga att koagulera. ASA verkar antikoagulerande på blodet, vilket nyttjas vid vissa tillstånd, men det kan också orsaka problem med ökande blödningsbenägenhet. Andra NSAID-preparat, som till exempel ibuprofen och diklofenak, är något skonsammare för kroppen eftersom de inte påverkar magens slemhinnor och blodets koaguleringsbenägenhet lika mycket. Vissa astmatiker (cirka 10 %) kan drabbas av något som kallas ASA-astma om de använder ASA eller NSAID-preparat. Är man allergisk mot acetylsalicylsyra så kännetecknas det ofta genom svullnader i ansiktet, i synnerhet kring ögonpartiet. Acetylsalicylsyra finns i FASS både under ATC-kod N02: Analgetika (under rubriken N02BA: Salicylsyra och derivat) och B01: Antikoagulantia (under rubriken B01AC: Trombocytaggregationshämmande medel exklusive heparin). Alka-Seltzer, kombinationspreparat med bikarbonat och citronsyra. Asasantin Retard, kombinationspreparat med dipyridamol. Doleron, kombinationspreparat med dextropropoxifen och fenazon. Migpriv, kombinationspreparat med metoklopramid. Paraflex Comp, kombinationspreparat med klorzoxazon och dextropropoxifen. Treo, kombinationspreparat med koffein. Naproxen, ett annat NSAID-preparat. Ibuprofen, ett annat NSAID-preparat. Diklofenak, ett annat NSAID-preparat. Paracetamol, ett annat preparat med liknande effekter men ej av NSAID-typ. Salicylsyra, kemiskt närbesläktad förening. Acetylsalicylsyra på Läkemedelsverket.
Imipramin
Imipramin är en kemisk förening som tillhör gruppen tricykliska antidepressiva, (TCA). Bortsett från så kallade MAO-hämmare var imipramin det första antidepressiva preparatet. Det lanserades av Ciba-Geigy 1957. Det var också den första medicinen i den grupp som kallas tricykliska antidepressiva, en grupp läkemedel som huvudsakligen används mot depression och dystymi. Imipramin är enligt FASS numera avregistrerat i Sverige. Imipramin är effektivt vid behandling av depressiv sjukdom, särskilt vid de svårare formerna. Idag är det inte så mycket använt, då det finns alternativ med färre biverkningar. Imipramin används huvudsakligen till behandling av. Imipramin framställs enligt följande syntesmetod. Läkemedlet imipramin eller tofranil utvecklades i slutet av 1950-talet av Ciba-Geigy som en ny medicin mot schizofreni. Det gav bra effekt till en del patienter som led av depression. Detta medförde till att imipramin registrerades 1957 som den första antidepressiva medicin som verkar genom att minska återupptaget av signalsubstanser - främst serotonin och noradrenalin. Imipramin blev även den första medicinen bland tricykliska antidepressiva (TCA). Den följdes av bland annat desipramin, amitriptylin, nortriptylin och klomipramin.
Dosett
Dosett är en förvaringsbehållare, tillverkad i plast, som används för att underlätta dosering av läkemedel i form av tabletter eller kapslar. Dosett är inte konstruerad för stolpiller eller flytande läkemedel. Dosett är ett registrerat varumärke tillhörande Swereco Group , Stockholm. Bara för att ett läkemedel är i form av en tablett och/eller en kapsel, så betyder det inte per automatik att läkemedelet kan förvaras i en dosett. Detta då vissa läkemedel är fuktkänsliga och/eller ljuskänsliga, och bör därför endast förvaras i dess originalförpackning. Denna information står oftast i bipacksedeln och/eller på FASS. Den är konstruerad så att läkemedlen kan sorteras efter mängd och intagningstid. Inom äldrevården har de dock kommit att ersättas av dospåsar som går under namnet ApoDos, förslutna påsar som innehåller den mängd läkemedel som patienten ska ha vid varje tillfälle. Dosett finns i tre olika storlekar, vilken som används är beroende på hur många mediciner patienten använder. Dosetten har även utrymme för en medicinlista i ett litet fack på baksidan där man kan skriva ner alla läkemedel med aktuell styrka och dosering.
