Multipel skleros
Multipel skleros, oftast förkortat MS, är en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Ofta kommer sjukdomen i skov med symptom som går tillbaka inom några veckor, men i de flesta fall utvecklas också en bestående funktionsnedsättning över tid. Det finns inget botemedel mot sjukdomen men det finns olika läkemedel som kan bidra till att minska sjukdomsskoven. Termen skleros betyder förhårdnad och beskriver de plack som bildas i hjärna och ryggmärg. Termen multipel syftar på att sjukdomen karaktäriseras av flera (multipla) plack i det centrala nervsystemet. Således betyder multipel skleros ordagrant "många plack". Multipel skleros drabbar oftast personer mellan 20 och 40 år. Tre gånger fler kvinnor än män drabbas. Genomsnittsåldern för insjuknande är 29 år för kvinnor och 31 år för män. Det är sällsynt att personer under 15 år eller över 60 år drabbas, men MS kan uppkomma i alla åldrar. Ju längre ifrån ekvatorn ett land ligger desto vanligare är förekomsten av MS. Prevalensen av MS är högst i Nordeuropa, Nordamerika, södra Australien och södra Nya Zeeland. MS är ovanligt i norra Afrika, Mellanöstern och östra delar av Asien. De geografiska skillnaderna har troligen både genetiska och miljömässiga orsaker. I Sverige finns ca 17 500 personer med MS och varje år insjuknar ca 1 000 nya personer. Multipel skleros kännetecknas av att det bildas sjukdomshärdar, så kallade plack, i olika delar av centrala nervsystemet. I dessa sjukdomshärdar finner man vid mikroskopisk undersökning skador på nervcellernas myelin och skador på blod-hjärnbarriären. Den ökade förekomsten av vita blodkroppar i sjukdomshärdarna visar på ett inslag av inflammation. Antalet oligodendrocyter minskar lokalt. Efter många år (10–15 år) går ofta den primärt T-cellsdrivna sjukdomen över till en mer degenerativ fas, där inflammation inte är ett lika tydligt inslag. Det mesta talar för att MS är en autoimmun sjukdom, där skadan sker genom att immunsystemet, speciellt T-celler, angriper kroppens egen vävnad. Vad som i sin tur orsakar detta är inte känt, men man vet att både vissa gener och miljöfaktorer kan öka risken för att få MS. Även epigenetik har föreslagits som en del i patogenesen då den överbryggar sambandet mellan miljö och gener. I det tidiga förloppet av multipel skleros fortskrider sjukdomen ofta i skov, det vill säga sjukdomsutbrott följda av en period helt eller delvis utan symptom. De symptomfria perioderna kan vara i veckor till månader och ibland år. Senare i förloppet präglas den ofta av långsam försämring utan symtomfria perioder, sjukdomen kallas då sekundärt progressiv. MS kan ge symptom från hela hjärnan, synnerven och ryggmärgen, vanliga symptom är känselbortfall, balanssvårigheter, pareser (svaghet), urinträngningar och onormal trötthet. Symptomen beror på var i nervsystemet som den aktuella MS-lesionen sitter. Det finns även en primärt progressiv form av MS, som inte uppträder i skov initialt. Det rör sig då istället om en gradvis försämring under flera års tid. Ungefär 10–15 procent av alla nya MS-fall är primärt progressiva, medan 85 procent förlöper i skov. Skovvist förlöpande MS går oftast över i sekundärt progressiv MS, av de skovvisa fallen övergår 50 procent till sekundärt progressiv MS inom 10 år, 80 procent inom 20 år, och 90 procent inom 25 år. Ungefär 5% av patienter med MS saknar en av de viktiga diagnostiska variablerna, oligoklonala band i ryggmärgsvätska. Kliniska studier har indicerat att kliniska förloppet för bandnegativa MS-patienter inte skiljer sig från bandpositiva patienter. De första bromsmedicinerna som kom minskar antalet skov med ca 30 %, medan nyare bromsmediciner minskar skovfrekvensen med 30–70 %. Forskning pågår och utvecklingen av mediciner har under 2000-talet gått snabbt framåt.
Skleros
Skleros (medicin) – kroppsvävnad ersatt av bindväv som leder till förhårdnad och mindre elasticitet. Multipel skleros – en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Amyotrofisk lateralskleros – en neurodegenerativ nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Sklerodermi (Systemisk skleros) – en reumatisk sjukdom och bindvävssjukdom. Ateroskleros – en progressiv sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Tuberös skleros – förändringar i hjärnbarken. Skleros (bysantinsk ätt) – en ätt i Bysantinska riket under 800-talet till 1000-talet.
Interferon
Interferon är ett naturligt förekommande protein, producerat av kroppens celler som svar på attacker av virus, maligna celler samt mot intracellulära parasiter. Interferon tillhör den typ av signalmolekyler som kallas cytokiner. Det finns flera typer av interferon, med olika funktioner. Till skillnad från IFN-γ är dessa (IFN-α, IFN-β, IFN-ε, IFN-κ och IFN-ω) mindre specifika cytokiner och utsöndras som svar på virusinfektioner. Interferoner av typ alfa och beta är de bäst utforskade. När en cell infekteras av vissa typer av virus börjar den utsöndra IFN-α eller IFN-β. IFN-α utsöndras framförallt av immunceller medan IFN-β utsöndras av andra celltyper, till exempel fibroblaster. Dessa två interferoner skyddar celler som ännu inte blivit infekterade av virus genom att öka genuttrycket av vissa enzym som interferar med virusets replikationscykel, till exempel genom klyvning av virus RNA eller DNA. Interferon-beta är en central beståndsdel i tre vanliga läkemedel mot multipel skleros. Gammainterferon (förkortat IFN-γ) är den enda typ II-interferonen. Den utsöndras bland annat av NK-celler och aktiverade T-hjälparceller vid påträffande av antigen. IFN-γ aktiverar immunförsvaret bland annat genom att göra makrofager mer aggressiva och potenta fagocyter, B-celler genomgår class switch som innebär att de börjar producera en typ av antikroppar som binder komplementproteiner. Dessutom ökar tätheten av MHC-komplex på många celltyper i immunsystemet som svar på IFN-γ stimulering. En nyare upptäckt, från 2003, är IFN-λ (interferon-lambda). Med hjälp av bioteknologi har det blivit möjligt att tillverka syntetiskt interferon, vilket används som behandling vid en rad sjukdomstillstånd, bland annat multipel skleros (MS) och vissa viralt orsakade former av hepatit.
Mental trötthet
Mental trötthet, hjärntrötthet (engelska: brain fog, clouding of consciousness) är medicinska termer för att beskriva extrem mental uttröttbarhet i kombination med förlångsammad återhämtning. Mental trötthet är skild från delirium som dels ofta är övergående, dels innebär att patientens funktion är ännu mera inskränkt. Hjärndimma brukar inte ge psykotiska symptom. Tillståndet påminner delvis om, men betraktas som separat från, personlighetsförändring. Demenssjukdomar har en komponent av hjärntrötthet, men kan också leda till personlighetsförändring, psykos eller delirium. Den drabbade upplever en subjektiv (metakognitiv) känsla av nedsatt mental funktion, inte sällan i termer av "dimma" eller fluktuerande tanketröghet. Psykiatern Barbara Schildkrout, lärare vid Harvard Medical School, beskrev sina egna symptom av tillfällig läkemedelsframkallad clouded consciousness som en "mental dimma", en avtrubbad medvetenhet, förlorad tidsuppfattning och som en känsla av att inte lita på den egna omdömesförmågan. Utöver den typiska uttröttbarheten kan drabbade beklaga sig över glömska, en känsla av att vara förvirrad eller av en oförmåga att tänka klart. Alla aspekter av den drabbades kognition behöver inte vara påverkade, men flera förändringar inträffar ofta parallellt: Försämrad uppmärksamhet, svårigheter att förstå och använda språk samt för individen avvikande tankeprocesser är vanliga. Perceptionsstörningar, inlärningssvårigheter och försämrad motorik rapporteras också ofta. De olika begreppen, exempelvis hjärntrötthet och hjärndimma används delvis överlappande. Med hjärndimma avses ofta den omedelbara försämring av mental kapacitet som följer på en lindrig mental, eller fysisk, ansträngning medan man med hjärntrötthet också avser den varaktiga benägenheten att drabbas av hjärndimma. Hjärndimma används alltså oftare om förändringar som kan fluktuera från timme till timme, eller från dag till dag, medan tidsperspektivet för hjärntrötthet är år och tiotals år. På samma sätt används den medicinska termen fatigue i olika kontexter med delvis överlappande betydelse. Fatigue är som begrepp överordnat och inte begränsat till mental funktion. Det inbegriper hjärndimma. Medan termen hjärntrötthet framförallt används om ett sekvele (ett oönskat resttillstånd) efter en genomgången sjukdom, exempelvis ett slaganfall, eller ett lyckat neurokirurgiskt ingrepp, nyttjas termen fatigue främst för besvär under en akut eller kronisk sjukdoms förlopp, bland annat om mental och muskulär matthet under en cancersjukdom och dess behandling ("cancer-fatigue") där uttröttbarhet är mindre framträdande. Andra sjukdomar med fatigue som ett vanligt, eller framträdande, symptom är sarkoidos, Multipel Skleros, Morbus Crohn, Morbus Bechterew, ME/CFS och andra reumatiska sjukdomar samt AIDS. Valet av term blir i sådana fall delvis beroende av den medicinska specialitetens praxis. Mental trötthet åtföljs ofta av sömnlöshet, frekvent eller lättutlöst huvudvärk, viljelöshet, besvärande ljudkänslighet och/eller ljuskänslighet och en känslomässig labilitet (som ibland kallas "emotionell inkontinens"). Som anhörig måste man förstå att personens begränsning har en fysisk orsak och är orsakad av mental trötthet. Hjärntrötthet är ett tillstånd som bara långsamt förbättras. För den drabbade blir det avgörande hur väl denne lyckas anpassa sig till sina begränsningar. Det gäller särskilt om den orsakande sjukdomen är progressiv, som vid demenssjukdomar då den mentala fatiguen förvärras successivt. Behandling av mental trötthet med metylfenidat har enligt en studie visat sig effektiv. Man har också använt sig av en åtta veckors kurs i mindfulness med bra resultat. År 2015 pågår kliniska försök i Sverige med preparatet OSU-6162.
Retrograd ejakulation
Retrograd ejakulation kallas det förhållandet att vid mannens ejakulation sprutas ejakulatet inte ut ur urinröret utan strömmar in i urinblåsan. Det beror på en försvagning i musklerna eller nerverna i urinblåsans hals vilket hindrar den från att stänga vid ejakulation. Det kan orsakas av bland annat biverkningar av vissa läkemedel, diabetes, cancer, multipel skleros, som komplikation till exempel av operation av prostatan, av medfödda defekter i urinröret eller urinblåsan eller sjukdom som påverkar nervsystemet. Retrograd ejakulation är en möjlig biverkning vid användning av alfa-blockerare. Denna typ av läkemedel används bland annat för att behandla nedre urinvägssymtom (LUTS). En rapport från amerikanska Agency for Health Care Policy and Research (AHCPR) visar att den genomsnittliga risken för retrograd ejakulation efter att patienten har genomgått en öppen prostatektomi är 77,2 procent, 73,4 procent efter transuretral resektion av prostata (TURP), 24,9 procent efter transuretral incision av prostata (TUIP) samt 6,2 procent vid användning av alfa-blockerare.
GTR Patricks Vindicator
GTR Patricks Vindicator, född 17 april 1994, är en registrerad amerikansk miniatyrhäst (valack). Han föddes i South Carolina vid GTR Mini Ranch. Han är mest känd som "Patrick" eller "Patrick The Miniature Horse". Han är en sorrel, med ett blått öga (vänster), en bläs och en krona med vit hov. Han mäter 89 cm i mankhöjd och är registrerad hos American Miniature Horse Association (AMHA) och American Miniature Horse Registry (AMHR). Han köptes av Byrds End Farm den 4 juli 1998 och har bott i Shepherdsville i Kentucky därefter. Han tävlar nu på sanktionerade och icke-sanktionerade shower för miniatyrhästar, utför terapiarbeten och utställningar vid anmärkningsvärda evenemang i hela Kentucky. GTR Patricks Vindicator föddes den 17 april 1994 i South Carolina, efter Wrights Vindicator och undan Dell Teras Lulu. Han stannade i South Carolina i 2-3 år och blev även valack under denna tid. Cirka 1997 såldes han till Roger Herald i Lagrange, Kentucky, där han grundtränades och användes i en djurpark under en kort period. Den 4 juli 1998 köpte Dr. Raymond och Jessica Schaaf GTR Patricks Vindicator och KPM TopGun (en pinto miniatyrhäst) till sin då ettåriga dotter, Sarah. Mellan 1998 och 2002 tränades han av Jessica Schaaf att köras och ridas. Sarah red ofta på honom ända tills hon fyllt sju år. Hans körkarriär avbröts efter att han skadades i en olycka - Schaafs ser det inte nödvändigt att riskera ytterligare skada. GTR Patricks Vindicator började tävla i utställningar 2002. Många av de mässor som han och Sarah har tävlat i inkluderar Bullitt County Fair, Oldham County Fair, Larue County Fair, Lawrenceburg Fair, Spencer County Fair och Franklin County Fair. Han har också tävlat på Bluegrass Classic Horse Show, som hölls på Kentucky State Fair från 2002. Bluegrass Classic är en AMHA-sanktionerad show. Han har tävlat i följande klasser från 2002 till nu. * Från 2016 är Sarah Schaaf inte längre kvalificerad att tävla i ungdomsklasser och måste nu tävla i amatör- och öppna klasser. 2013 High Point Youth Halter Award, Kentucky Association of Fairs and Horse Shows. GTR Patricks Vindicator är ett terapidjur, registrerat hos Pet Partners. År 2014 genomförde Sarah Schaaf en onlinehandledarkurs som gjorde GTR Patricks Vindicator berättigad till en "utvärdering". Som anges på Pet Partners webbplats. "The Pet Partners Therapy Animal Program also distinguishes itself by requiring all animals to pass a skills and aptitude evaluation every two years to remain registered as a therapy animal, a practice recommended by both the International Association of Human-Animal Interaction Organizations (IAHAIO) as well as the Society for Healthcare Epidemiology of America (SHEA). However, it's more than an evaluation for the animal. Handlers are also expected to demonstrate best practices in handling, elevating the requirements of a therapy animal team beyond basic obedience skills.". Sarah Schaaf har tagit Patrick till Kindred Hospital i Louisville, Kentucky för att besöka patienter som lider av ALS och multipel skleros. De har också deltagit i välgörenhetsevenemanget Reach Out For Kosair Kids. Han invaldes i Kentucky Veterinary Medical Association's Animal Hall of Fame 2015. En Facebook-sida, Youtube-kanal och Instagram-konto drivs alla från "Patricks synvinkel". Dessa konton följs av tiotusentals användare över hela världen. Youth Jumper – 13-18 Years (2008-2015). Senior Geldings – Over 32" to 34" (2002-). Stock-Type Senior Geldings (2015-). Youth Stock-Type Geldings (2015). Youth Hunter – 13-18 Years (2014-). Youth Showmanship – 8-12 Years (2005-2009). Youth Showmanship – 13-18 Years (2010-2015). Amateur Showmanship (2016-). Solid Color Stallions and Geldings (2002-). Youth Exhibiting A Senior Gelding – 7 Years och Under (2002-2004). Youth Exhibiting A Senior Gelding – 8-12 Years (2005-2009). Youth Exhibiting A Senior Gelding – 13-18 Years (2010-2015.
Kortison
Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt. Kortisonpreparat (i regel inte just substansen kortison, utan innehållande industriellt framställt hydrokortison) är dock ett vanligt förekommande antiinflammatoriskt läkemedel. De flesta kortisonpreparat är receptbelagda. Vissa utvärtes beredningar som salvor och krämer kan dock köpas receptfritt på apotek. Kortison är "permissive" (ungefär "tillåtande") och har en förhållandevis okänd effekt i celler och vävnader men det är klarlagt både att brist och överskott har negativa hälsoeffekter. Kortison används också för att lindra och ta bort allergiska reaktioner. Långvarig brist på kortisol leder till bristsjukdomen Addisons sjukdom eller binjurebarkinsufficiens, som utan behandling leder till döden. Vid Cushings syndrom föreligger istället en överproduktion av kortisol i binjurebarken, antingen till följd av en hypofystumör eller en binjurebarkstumör. Den amerikanske kemisten Edward C. Kendall upptäckte substansen under sin tid som forskare vid Mayokliniken i Rochester, Minnesota i slutet av 1930-talet. För detta tilldelades han, tillsammans med Tadeus Reichstein (Schweiz) och Philip S Hench, 1950 års nobelpris i medicin. Motiveringen för priset var "för deras upptäckt av de hormoner, som bildas i binjurebarken, deras struktur och biologiska verkningar". Biverkningar uppträder främst vid långtidsbehandling. Det beror också på hur stor dosen är och hur känslig man är. Vätskeansamling, högt blodtryck, påverkan på binjurebarkens hormonutsöndring, hudförtunning, försämrad sårläkning, benskörhet, muskelförtvining, bindvävsskada, senskador med mera. Om man använder kortison på lång sikt, finns risk att man även kan utveckla diabetes. Kortison är dopingklassat och får som regel ej användas i samband med tävlingsaktiviteter. Autoimmuna inflammatoriska sjukdomar, exempelvis ulcerös colit, SLE, psoriasis, multipel skleros och sarkoidos. Fass om Prednisolon, en vanlig använd kortison.
