Klinker
Klinker är en bränd keramisk platta av stengods eller flintgods som används för beklädnad av företrädesvis golv, men även väggar, terrassgolv, utvändiga trappor och badrum m.m. Klinker har även använts för trottoarer och plattformar vid järnvägsstationer. Skrombergaverken i Skromberga i Skåne var Sveriges största fabrik för tillverkning av klinker. År 1938 producerade den 21 238 ton klinkervaror. Skrombergaleran har en smältpunkt av 1610 °C, och brändes vid en temperatur av 1300 °C. Skillnaden mellan en kakelplatta och en klinkerplatta kännetecknas av en avsevärt högre täthet i godset hos klinkerplattan genom att leran bränts till den sintrat. Detta ger högre hållfasthet samt slitstyrka hos klinkerplattan. Den högre tätheten ger också bättre hållbarhet i såväl frost/kyla som i värme vid till exempel golvvärme. Klinker är också benämningen för det framställda materialet vid tillverkning av portlandscement, innan det har malts ner till cementpulver.
Kakel
Kakel, lergodsplattor med glasyr på en sida, används som skyddande och ofta dekorativ väggbeklädnad. Kakel är att finna i simhallar, badrum och kök, samt i olika lokaler för livsmedel och deras tillverkning liksom i offentliga miljöer som kräver ett tåligt och lätt rengöringsbart ytskikt. En typ av kakel finns som utvändig dekorativ beklädnad på kakelugnar. I vissa länder, särskilt Spanien, Portugal och Brasilien har man en tradition av att dekorera byggnader med kakel (azulejos). Kakelbeklädnad tål normalt inte frost eftersom kakel suger åt sig fukt, klinker är mer frostsäker. Det finns även frostsäkert kakel som exempelvis redan 1935 kom till användning för olika väggbeklädnader på Slussen i Stockholm. Materialet har visat sig vara oömt och lättskött. Kakelplattorna på Slussen klarade såväl klotter som hård rengöring och blev aldrig utbytta. Kakel och klinker brukar vara en generell benämning när man syftar på keramiska plattor för golv och vägg. Skillnaden är att kakel är endast avsett för vägg medan klinker kan man ha både på vägg och golv. Kakel är oftast porösare, inte frostsäkert och normalt glaserat samt tål inte mekaniskt slitage. Klinker är ett material till golv, men kan även användas som väggbeklädnad. I många sydligare länder så klär man fastighetsfasader med klinker. Det klassiska materialet för kakel, fajans, har sitt ursprung i de väggplattor i glaserat tegel som tillverkades i Assyrien från omkring 1000 f. Kr. och senare i Babylonien, Egypten och Persien. Användningen av kakel spred sig via de islamska kulturerna till Europa under medeltiden. I Europa började man framställa kakel i Spanien på 1300-talet och en tid därefter även i Italien. Under 1500-talet nådde kakeltillverkningen till Holland, som under 1600-talet dominerade kakeltillverkningen med kakelplattor i så kallad delftfajans. De holländska kaklen kopierades även i andra länder, bland annat i Danmark. I Sverige ingick kakelplattor i Holländsk stil bland Rörstrands tidigaste produktion. Flera kakelugnsmakare tog dock ganska snart upp egen tillverkning. Kakel har även varit en populär fasadbeklädnad. Den österrikiska jugendarkitekturen kännetecknas av användning av kakel som dekorativa punktaccenter eller i större sammanhängande ytor. Kakel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910).
Byggnadsmaterial
Vid byggandet och underhållet av en byggnad används ett mycket stort antal olika material. Viktiga egenskaper för ett byggnadsmaterial är hållfasthet, livslängd och underhåll samt miljöpåverkan. Kostnaden för byggnadsmaterialen i en byggnad uppgår till ungefär 40% av den totala byggkostnaden. Torv för torvtak samt olika strå till stråtak är exempel på naturmaterial. Olika produkter för ytbehandling av detaljer i eller på en byggnad kan vara av naturliga framställda oljor som till exempel linolja för färgtillverkning. Kalksten som bryta och bränns i ugnar får man kalk som ingår i en murbruk, från kalk kommer även cement som ingår i betong och lättbetong. Sten förekommer som byggnadssten såsom Kalksten, granit, marmor och olika skiffer samt råmaterial vid tillverkningen av mineralull. Glas förekommer till olika byggnadsglas för infattning i fönster och dörrar och är även råmaterial vid tillverkning av mineralull. Stål ingår i balkar och armering i konstruktioner samt som olika material i detaljer för förbandsteknik. Lera förekommer som grundmaterial till flera olika byggnadsmaterial, såsom murtegel taktegel och leca samt kakel och klinker som är tillverkade av lera. Plast förekommer i flera byggnadsmaterial såsom olika folier för fuktspärr/tätskikt eller cellplast. Numera finns fönster och dörrar samt inredning och möbler i plast. Trä är ofta förekommande i konstruktioner i byggnader såsom byggnadsvirke och träskivor, golv och lister. Tidigare var trä det enda materialet till stommen till fönster och dörrar samt inredning och möbler. Naturmaterial kan växtfiber av lin eller hampa vara som förekommer till isolering.
Ekeby, Bjuvs kommun
Ekeby är en tätort i Bjuvs kommun i Skåne län. Från 2015 ingår även ett obebott område i Svalövs kommun i tätorten. Orten består av två sammanvuxna samhällen - Ekeby, kyrkby i Ekeby socken, och brukssamhället Skromberga. I Ekeby finns ett radio- och teletekniskt museum. Ekeby socken omnämns först 1353, då vid namn Ekby, däremot har kyrkan anor från 1000-talet och man har gjort fynd som tyder på en boplats i området redan på stenåldern. Ekeby kyrka fick sitt nuvarande utseende 1863, då man rev det romanska koret från 1100-talet och ersatte detta med ett större tresidigt i nygotisk stil. Kvar är västgaveln och tornet som lades till på 1500-talet. Kyrkans äldsta klenod är dopfunten från 1100-talet. Något väster om kyrkan ligger sätesgården Gedsholm, först omnämnd 1443. Bruksorten Skromberga fick sitt namn ur danskans skromt (stort) och bjerg (berg) på grund av den höjd på 95 meter över havet som överblickar samhället. På 1870-talet började man här bryta stenkol och lera i området, vilket ledde till en snabb befolkningsökning. År 1886 bildades Skromberga Stenkols- och Lerindustri Aktiebolag, även kallat Skrombergaverken. På 1920-talet började stenkolsproduktionen minska och 1965 stängdes den sista underjordsgruvan på orten. Brytningen av lera för produktion av klinker fortsatte dock. År 1904 köptes Skrombergaverken upp av Höganäs-Billesholms AB (Höganäsbolaget). Skrombergaverken i Ekeby är även den fabrik som producerat fasadplattorna till Operahuset i Sydney. Den 27 juni 2008 lades produktionen vid Skrombergaverken ned efter 122 års oavbruten verksamhet. Det var då Sveriges sista kvarvarande kakel- och klinkerbruk. Ekebys arkitektur är mycket påverkad av dess historia som brukssamhälle. Bebyggelsen domineras till största delen av en- och en och en halvplans villor, även om det finns en del flerbostadshus. De äldre husen, från början av 1900-talet, är till största delen i tegel, de nyare är för det mesta kataloghus i varierande utförande. Många av husen i och runt Skromberga är utförda i gult så kallat skrombergategel, ofta byggda i samband med Skrombergaverken, exempelvis som bostäder eller föreningsbyggnader. Några mer betydande byggnader är badhuset (se nedan), "Stora villan", Folkets hus - "Flamman", "Panget" och gamla kommunalhuset. På 1920-talet byggde Höganäsbolaget ett badhus åt sina anställda, som numera är byggnadsminnesförklarat. Byggnaden är uppförd i gult tegel med en grekisk kolonnad i dorisk stil över entrén. Interiören är klädd i bruna klinkerplattor på väggarna och vita klinkers på golvet. Badhuset är numera inte kommunalt utan har övertagits av privata intressen. Carl I 1875-1881. Namn efter innehavaren av Skrombergautmålen och Skrombergagården, Carl Gustav Cöster. Maria 1882, endast uppfordring ett par månader. Namn efter C G Cösters hustru Maria, född Nissen. Kristina 1882-1903. Luftschakt efter 1903. Namn efter Christina Nissen syster till C G Cösters hustru. Aron Sjökrona 1886-1931. Efter 1931 pumpschakt, medan utfrakten skedde genom dagort. Namn efter styrelseordföranden överste Aron Siöcrona. Maskinell brytning infördes 1931. Konsul 1902-1965. Namnet efter styrelseledamoten, konsul Nils Persson. Maskinell brytning infördes 1930. Försvaret 1913-1922. Här bröts huvudsakligen stipulerat antal dagsverken per år för försvar av koncessionen. Skånetrafiken, busslinje 250, Helsingborg - Bjuv - Billesholm - Ekeby. Skånetrafiken, busslinje 260, Ekeby - Tågarp - Landskrona. Skånetrafiken, busslinje 297, Helsingborg - Bårslöv - Ättekulla - Ekeby. Skånetrafiken, busslinje 298, Helsingborg - Bårslöv - Ekeby. Länsväg 109, Helsingborg - Bårslöv - Ekeby. Länsväg 110, Saxtorp - Asmundtorp - Ekeby - Billesholm - Bjuv - Hyllinge. Jarl Kulle, född 1927 i Truedstorp strax utanför Ekeby. Katja Geiger (känd som Katja of Sweden), född 1920 i Skromberga. Jan-Erik Olsson, även kallad Janne Ollson. Känd bankrånare från bland annat Norrmalmstorgsdramat i Stockholm mellan 23 och 29 augusti 1973.
Laminatgolv
Laminatgolv är ett golv, vanligen med ett mönster som imiterar trä, sten eller klinker men andra mönster förekommer också. Tillverkningsmetoden är en laminering (sammanfogning) av flera skikt som limmas och pressas ihop under högt tryck. Det är tre skikt, där ytskiktet består av ett specialbehandlat papper med en skyddande plastfilmsyta. Man skiljer på bland annat direktlaminat och högtryckslaminat. Direktlaminat består oftast av ett slitskikt högst upp, därefter mönsterskikt, kärna och balansskikt. Högtryckslaminat består av högtryckslaminatet högst upp, därefter en kärna och ett balansskikt. Högtryckslaminatet är en produkt i sig som limmas/pressas fast ovanpå kärnan och har mycket hög slitstyrka. Det finns varierande kvaliteter av laminatgolv. Golv av lägre kvaliteter tål vanligen inte vatten och har inte så stor slitstyrka. Golv av högre kvalitet kan ha mycket hög slitstyrka och kan vara fuktresistenta genom en hård kärna, samt bestrykning av vax. De är därmed lämpligare än andra att lägga i utrymmen med högre slitage och där det finns större risk för spill, såsom till exempel kök och hall. Det finns även en klassificering, där golven testas för olika bruk: privat och offentligt bruk. Klasserna är 2x för privat, och 3x för offentligt. Första siffran anger vilken klass, och den andra siffran anger vilken slitstyrka golvet har. T.ex. klass 23: privat bruk, hårt slitage. Klass 32 är lämpligt för kök, hall, med högre fukttålighet samt tuffare slitage. Slitskiktet skyddar mönsterskiktet och består ofta av melaminhartser och korund. Mängden korund i slitskiktet avgör slitstyrkan. Mönsterskiktet är ett fotografiskt papper som behandlats med melaminhartser. Kärnan, som är bäraren av golvet, är oftast tillverkad av högdensitetsfiberboard (HDF). I vissa golv av högre kvalitet kan kärnan vara fuktresistent. Balansskiktet är impregnerat och ger golvet stabilitet, ser till att golvet behåller sin form och att det inte bågnar. Dessutom ger det ett visst fuktskydd.
Fönsterbänk
En fönsterbänk (även fönsterbräda) är den nedre horisontella avslutningen av ett fönster i fönsternischen. Fönsterbänken är ingen del av själva fönstret utan betraktas som en del av fönsternischen (fönstersmygen). Fönsterbänken utförs i regel av trä- eller stenmaterial och kan nyttjas för placering av blommor eller prydnadsföremål. Om fönsterkarmens insida ligger i liv med insida vägg behövs ingen fönsterbänk av tekniska skäl för att dölja spalten mellan fönsterkarm och väggöppning. I sådana fall kan en friliggande fönsterbänk monteras på konsoler under fönstret. Vid utformningen av fönsterbänken bör man ta hänsyn till den uppåtgående luftströmmen från radiatorn. I badrum, tvättstuga eller liknande bekläder man bottensmygen av ett fönster i regel på annat sätt, exempelvis med kakel eller klinker. BYGG, del 6, husbyggnadsteknik, kap. 637:75.
Terrass
En plan avsats utan tak, anlagd mot eller ovanpå en byggnad, eller fristående, för rekreation eller för servering vid till exempel en restaurang. I anslutning till en byggnads nedre plan kan terrassen ha en beläggning av natursten, klinker eller betongplattor eller andra varaktiga golvmaterial, för att kunna användas för rekreation utomhus. Mark förberedd för uppförande av byggnader och anläggningar genom schaktning, fyllning, jordförstärkning och andra åtgärder. Terrassen kan indelas i undergrund och underbyggnad. Terrasshus avser flerbostadshus där den övre belägna våningen använder den undre belägna våningens tak till terrass.
Plattsättare
Plattsättare sätter keramiska plattor såsom kakel och klinker eller plattor av natursten samt terrazzo. Plattsättare har en del annan utrustning än en murare, i många länder är dessa en särskild yrkesgrupp som endast sätter plattor i bruk. I dag används oftast särskilda bruk utvecklade för plattsättning, tunnskiktsbruk ofta kallat för sättbruk eller kakelfix samt olika fogbruk. Plattsättaren använder vattenpass och laser. Plattsättaren arbetar med kakelskärare och brukslev, för håltagning används hålsågar för keramik samt vinkelslip och kakeltänger. Plattsättare arbetar i våtutrymme eller andra utrymme som behöver keramiskt ytskikt. Plattsättaren skall i Sverige ha behörighet via GVK eller PER (Byggkeramikrådet) som är branschorganisationer, för att utföra tätskikt. Det är inget specifikt krav för en husägare som vill utföra ett sådant arbete efter de regler och bestämmelser som finns, dock med hänsyn till sitt rådande försäkringsbolag.
Neurokirurgi
Neurokirurgi kallas den specialitet som ägnar sig åt att operativt åtgärda förändringar i det centrala nervsystemet och dess angränsande delar. Neurologin själv är läran om nervsystemets sjukdomar, då innefattande sjukdomar i hjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen och perifera nerverna samt en del muskelsjukdomar. Neurokirurgin är baserad på framgångar inom forskningen rörande basal neurobiologi och har för syfte att modifiera ett neurologiskt symtom eller avlägsna en patologiskanatomisk förändring i det centrala nervsystemet och dess angränsande delar. Neurokirurgi omfattar studier av basala mekanismer bakom hjärntumörutveckling samt skapandet av nya terapiformer såsom immuno- och stamcellterapi mot framför allt de maligna hjärntumörerna – alltså de elakartade hjärntumörerna. Andra områden gällande neurokirurgi är funktionell kirurgi, där fokus ligger på kirurgisk behandling av kronisk smärta, rörelserubbningar, spasticitet, epilepsi samt andra psykiatriska och neurodegenerativa sjukdomar. Man forskar även på smärtkirurgi samt pediatrisk neurokirugi och ryggkirurgi inom neurokirurgin. Inom neurokirurgi använder man sig av standardiserade metoder inom neuroradiologi, såsom MRT (magnetresonanstomografi), CT (datortomografi) samt MEG (magnetencefalografi). Ansvarsområdena för neurokirurger varierar något internationellt men omfattar oftast operativa åtgärder av hjärntumörer, cerebral aneurysm, hjärnblödningar, hydrocefalus, skallmissbildningar hos barn, tumörer inom ryggmärgen samt i varierande grad skador och missbildningar i ryggradens kotor samt även funktionell neurokirurgi. Internationellt varierar särskilt i vilken utsträckning neurokirurger opererar på det perifera nervsystemet samt hur mycket ansvar neurokirurgerna har för neurointensivvården. Neurokirurgin behandlar, förutom högspecialiserad kirurgisk vård, även forskning och utbildning rörande de neurokirurgiska sjukdomarna. På Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset har man definierat att den funktionella neurokirurgin, som då är en väldigt stor del av neurokirurgin, och dess ingrepp fokuserar sig på fyra huvudsakliga sjukdomskategorier: kronisk smärta, rörelserubbningar, spasticitet samt epilepsi. Kronisk smärta Till kronisk smärta räknas behandlingar såsom. Rörelserubbningar Till rörelserubbningar räknas behandlingar såsom. Spasticitet Till spasticitet räknas behandlingar såsom. Epilepsi Till kategorin epilepsi räknas behandlingar såsom. På ett flertal universitet, och dess angränsande sjukhus, i Sverige finns neurokirurgiska klinker som bedriver forskning, utbildning och kirurgisk vård. Landets största är Karolinska universitetssjukhusets neurokirurgiska klinik. Kliniken är en högspecialiserad regionsklinik för neurologisk kirurgi, d.v.s. kirurgi i hjärna och ryggmärg, som även är internationellt välkänd. Kliniken består av en operationsavdelning, en neurointensivvårdsavdelning, två neurokirurgiska vårdavdelningar samt neurokirurgiska mottagningen. Kliniken har även ansvar för regionens barnneurokirurgi. Bara den funktionella neurokirurgins sektion utför omkring 250 kirurgiska operationer per år. Forskningen på kliniken sker i affiliering och samarbete med Karolinska Institutet och bedriver både klinisk, experimentell och basvetenskaplig forskning. Fokus inom forskningen ligger på tvärvetenskaplig forskning gällande skador och regeneration av centrala nervsystemet, smärtbehandling och vuxnas stamcellsbiologi. Även Akademiska sjukhuset i Uppsala driver en neurokirurgisk klinik i samarbete med Uppsala universitet. Kliniken är en av de största neurokirurgiska klinikerna i landet där sammanlagt 24 olika sjukhus remitterar patienter till kliniken, utöver de 2 miljoner invånare kliniken själv omfattar. År 2013 utfördes nära 2 200 operationer, och över 3 000 vårdtillfällen registrerades på kliniken. Det finns ytterligare fyra kliniker runt om i landet som bedriver neurokirurgisk vård och forskning. Mikrovaskulär dekompression.
