Isracing
Isracing är en av FIM auktoriserad motorcykelsport som utövas vintertid och körs på en oval isbana. Motorcyklarna som används har två växlar, saknar broms och körs på metanol. Hjulens däck är belagda med långa vassa stålspikar (upp till 2,8 cm) för att ge maximalt fäste i isen. Det goda fästet gör att motorcyklarna kan hålla en hög kurvhastighet. I varje heat tävlar fyra förare. Man kör fyra varv per heat. Vinnaren i varje heat tilldelas 3 poäng, tvåan 2 poäng, trean 1 poäng medan siste man blir utan. Alltså precis som i speedway. Under 1930-talet körde man på sandade isbanor, och under sent 1940-tal började svenska åkare använda sig av ståldubbar som möjliggjorde den så kallade "dykstilen". Världsmästerskapen har körts sedan 1966 (individuellt) och sedan 1979 för lag. 2000-talets store dominant i sporten var ryssen Nikolaj Krasnikov som under åren 2005-2012 tog 8 raka individuella VM-guld. Det nationella förbundet för isracing är Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO). En av de orter som är mest förknippad med isracing är den nederländska staden Assen och arenan De Smelt. Där har många gånger arrangerats VM-deltävlingar (individuellt och/eller i lag), och bara några dagar tidigare går tävlingen Reolof Thjis Pokal (Reolof Thjis Bokaal på nederländska) av stapeln. Andra återkommande tävlingsorter Inzell (Västtyskland/Tyskland), Hamar (Norge) och Almaty (Kazakstan). Svenska isracingorter är bland andra Uppsala, Gävle, Strömsund, Örnsköldsvik och Östersund. Nikolai Krasnikov, Ryssland. Per-Olof "Posa" Serenius, Sverige. Conny Samuelsson, Sverige. Officiell webbplats för svensk isracing.
Racing
Racing, (racertävling) kallades tidigare för banracing, är en bilsport på asfalterade banor där man kappkör. Man tävlar till exempel med standardvagnar, sportvagnar och formelbilar. Till racing räknas också bilspeedway och isracing. Racing organiseras i Sverige genom Svenska Bilsportförbundet (SBF). Den första tävlingen inom racingen var Paris-Bordeaux-Paris Trail, vilken kördes juni 1885. Vanliga klasser inom racing är. I racing och övrig bilsport kan alla delta och män och kvinnor tävlar på samma villkor. Som junior i racing kan man börja tävla i standardvagnsracing och vissa formelbilsklasser från 15 år. Formelbilsracing: FIA Formula One World Championship, GP2 Series, IndyCar Series med fler. Standardvagnsracing: FIA World Touring Car Championship, British Touring Car Championship med fler.
Isbana
Isbana är ett sammansatt ord, se is och bana. Isbana är således en utstakad väg på en is som följs inom olika idrotter, t.ex. hastighetsåkning på skridskor, isracing, motorsporten Isbana, rodel eller curling. Det kan även bli isbana i dagsmeja då vatten rinner från stuprör och ut på en sluttande trottoar eftersom det blir halt i en riktning. Isbanan, eller isen, måste enligt reglemente sandas om man tillåter odubbade däck i något heat så det är nödvändigtvis inte glatt is. Bollsporter, såsom ishockey och bandy använder däremot en plan eftersom utövarna får åka i vilken riktning som helst inom en begränsad yta.
Bertil Andersson (motorcykelförare)
Bertil Sigvard "Getingen" Andersson, född 15 maj 1922 i Skånela församling, död 9 maj 2000 i Vantörs församling i Stockholm, var en svensk motorcykelförare som utsågs till Årets motorgrabb 1948. Bertil Andersson körde sin första mc-tävling 1939 och efter andra världskriget började han köra i Motorsällskapet Stockholm. Han körde speedway, isracing, roadracing (TT), motocross, enduro, orientering och backtävlingar. Under 1946-47 hann han med 162 tävlingar. 1946 blev Bertil Andersson fyra, och bäste svensk, i Djurgårdsloppet i Helsingfors och han tog efter några års tävlande 36 förstaplatser och flera andra- och tredjeplatser. Han var landslagsman i både scramble (motocross) och i speedway två gånger och tre gånger var han med och vann lag-SM i isracing. 1950 arbetade Bertil Andersson hos bilfirman Hans Ostermans och köpte där en av de två första AJS 7R som kom till Sverige. Han startade i Hedemoraloppet 1951 och hade i två år 350cc-klassens varvrekord på Hedemorabanan. Han vann det inofficiella Svenska Mästerskapet i TT 1951 före Ragge Sunnqvist. 1952 blev ordningen omvänd. Under sin aktiva karriär körde han 436 tävlingar. Bertil Andersson fick en midja som en geting när han satte på njurbältet och det var en speaker i Krylbo som under en motocrosstävling gav honom smeknamnet Getingen. Det var han som gav inspiration till Motorsällskapet Stockholms namn på sitt speedwaylag, Getingarna. Bertil Andersson är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm. 1946 Enduro, Novemberkåsan. SMK Uppsala, 3:e plats. 1947 Enduro, Shellkannan. Matchless, 2:a plats. 1949 Enduro, Novemberkåsan. SMK Örebro, 8:e plats. 1949 Isracing, SM-final Stadion. 1:a plats. 1949 Motocross, Motocross des Nations, Skillingaryd. Matchless, 3:e plats. 1950 Road racing, Hedemora TT. AJS 7R 500cc, 3:e plats. 1950 Road racing, Hedemora TT. AJS 7R 350cc 4:e plats. 1950 Road racing, Skåneloppet. AJS 7R, 2:a plats. 1951 Road racing, Hedemora TT. AJS 7R 350cc, 5:e plats (varvrekord 3.11.4). 1951 Road racing, Juneloppet, Jönköping MK. AJS 7R 350cc, 3:e plats. 1951 Road racing, Skåneloppet. AJS 7R, 4:e plats.
Varg-Olle Nygren
Harald Olof Ingemar "Varg-Olle" Nygren, känd som Varg-Olle Nygren, född 11 november 1929 i Stockholm, död 13 februari 2021 i Ipswich i Storbritannien, var en svensk motorcykelförare. Han avverkade mer än 30 000 tävlingsheat, var internationellt aktiv i sex olika motorcykelgrenar och deltog i fem individuella VM-finaler (sju totalt) i speedway. Nygren var född och uppväxt på Södermalm i Stockholm och fick sitt genombrott i speedwayklubben Vargarna, där han debuterade som 17-åring. Han blev snabbt Sveriges mest kända speedwaystjärna och gavs namn från klubben – Varg-Olle. År 1949 vann han för första (och enda) gången SM i speedway, och han fortsatte sedan som professionell förare till han var 50. 1954 tog han med brons Sveriges första VM-medalj i speedway. Varg-Olle Nygren var sedan 1963 (alternativt 1966) bosatt i Storbritannien där han drev en speedwayskola. Under somrarna besökte han dock Täby och Örebro. Nygren tävlade också framgångsrikt i bilracing och prövade på det mesta annat som gått på hjul, som motocross, isracing, TT-loppet på Isle of Man och enduro. Tillsammans med bland andra Ove Fundin (72 år), flerfaldig världsmästare i speedway, samt Posa Serenius (58 år), världsmästare i isracing, körde Nygren (76 år gammal) år 2006 på motorcykel med en sammanlagd sträcka av 1 452 mil på 49 dagar från Seoul i Sydkorea, genom Sibirien, Mongoliet, Kazakstan, Ryssland och Finland till målet utanför Grand Hôtel i Stockholm, där de firade med en flaska champagne. I Mongoliet hade Nygren insjuknat akut och måste läggas in på sjukhus i Ulan Bator under några dagar, men han fortsatte sedan resan efter att ha skrivits ut. Olle Nygren hade fyra barn – två döttrar och två söner. Han avled i sviterna av strupcancer och covid-19. 1953 – London/Wembley – fyra. 1954 – London/Wembley – trea. 1955 – London/Wembley – åtta. 1958 – London/Wembley – sjua. 1959 – London/Wembley – fyra.
Jämtlands motorklubb
Jämtlands Motorklubb är en svensk motorklubb med verksamhet inom bilsport och motorcykelsport. Klubben äger Östersunds motorstadion och är medlem i Svenska Bilsportförbundet och Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet. Jämtlands MK grundades 1924 med rally på programmet. 2021 har klubben bilgrenarna rally, rallycross, folkrace, karting och radiostyrd bilsport samt mc-grenen isracing. Under många år var Jämtlands MK en av organisatörerna till Midnattssolrallyt som kördes 1950-1964. Sedan har klubbens främsta tävling varit Jämtrallyt. Bland förarna på senare år märks Patrik Sandell, juniorvärldsmästare 2006. Speedwaylaget Jämtarna är Sveriges nordligaste speedwaylag och tävlar 2008 i division 2 norra. Jämtlands MK tillhör högsta serien i isracing och arrangerar tävlingar på internationell nivå. I januari 2007 kördes en VM-semifinal på Östersunds motorstadion. Bland de främsta förarna genom tiderna kan nämnas Tommy Lindgren, lagvärldsmästare 1985 tillsammans med Per-Olof Serenius och Erik Stenlund.
Vinter
Vinter (förvinter) är den kallaste av de fyra årstiderna i områden med subtropiskt, tempererat och subarktiskt klimat samt polarklimat. I tropiskt klimat kan begreppet ibland användas istället för "regnperiod". Eftersom vintern ser så olika ut i olika klimatzoner saknas en allmänt erkänd definition. Ett förslag är att vintern på Norra halvklotet omfattar månaderna december, januari, februari och i vissa lägen mars. På Södra halvklotet är det juni, juli och augusti som brukar räknas som vintermånader. En annan vinterdefinition är perioden mellan lövfällningen och lövsprickningen eller den tid då det mer än bara tillfälligt brukar ligga snö på marken. Klimatet under olika vintrar varierar även lokalt. Begreppet mildvinter används om vinterperioden är varmare än vanligt i det berörda området. Riktigt kalla vintrar, som är kallare än de flesta vintrarna i det berörda området, kallas vargavinter. Vintern 1965/1966 i Sverige blev på sätt och vis en rekordkall vinter. De senaste vargavintrarna i Sverige var vintrarna 2009/2010 och 2010/2011, där december 2010 på vissa håll i riket blev den kallaste sedan mätningarna inleddes på 1800-talet. I mitten av 1980-talet rådde de närmast föregående omtalade vargavintrarna. SMHI definierar att den meteorologiska vintern infaller när dygnsmedeltemperaturen i fem dygn i följd är lägre än 0 grader. Då infaller vintern den första av dessa dygn. Dessutom gäller att vintern inte kan börja före 1 augusti. Det förekommer i södra Sverige att den meteorologiska vintern uteblir. Enligt en kalendarisk definition omfattas vintern av månaderna december, januari och februari. Många djur går i ide eller dvala under vintern. Flyttfåglar har flugit till tropiska områden. Ettåriga växter överlever vintern som frön. Människan härstammar från den tropiska delen av Afrika (se vidare människans utveckling). Vid vandring norrut var folk tvungna att börja använda eld och kläder för att hålla värmen. I våra dagar finns speciella vinterkläder i form av jackor, overaller, mössor och så vidare. Klimatet har påverkat vissa genom mikroevolution, till exempel finns uppfattningar om att mongolvecket över vissa människors ögon är ett skydd mot kyla och det antas ofta att den ljusare hyn hjälper människan att utveckla D-vitamin trots de mörka vinterdagarna. För att skapa ett anpassat inomhusklimat under vintern behövs byggnadsuppvärmning och värmeisolering. Trafiken påverkas av att snö hindrar fordon och is ger halka. För att ta sig fram utomhus behövs snöröjning och annat vinterunderhåll. Vissa fordon är speciellt konstruerade för vinterunderlag, såsom sparkstöttingar och snöskotrar. På vintern kan man behöva anpassa sitt levnadssätt till de kallare temperaturerna. Vintervädret kan ge köldskador, snöblindhet, årstidsbunden depression och polärt T3-syndrom. Vanliga aktiviteter under vintern är skidåkning, långfärdsskridskoåkning, snöbollskastning, snöskottning, kälkåkning och pulkaåkning, isfiske och vinterbad. Skidsport, skridskosport, snowboard, ishockey, bandy och curling är typiska vintersporter, då de utövas på snö eller is. Inom motorsport förekommer exempelvis isracing och tävlingskörning med snöskoter. Snöbollskrig är en lek som går ut på att ta upp snö (kramsnö), kramar den till en boll eller tills den blir stabil, för att sedan kastas på en "motståndare". Snöbollskrig existerar också som sport, och 2003 vann Japan VM-guld. Att röra sig utomhus i snö och kyla kräver särskild utrustning och kunskap. Därför har vintern avgjort många av världshistoriens krig. Se Tåget över Bält. Karl XII:s ryska fälttåg, Napoleonkrigen, vinterkriget, Operation Barbarossa och Falklandskriget.
Rundbana
Rundbana, även kallad ovalbana, kallas en oval typ av tävlingsbana, som används till exempel inom speedway, isracing, Nascar och Indy Car. Större biltillverkare har egna rundbanor för tester av kommande bilmodeller i höga hastigheter. Rundabaneracing för båtar körs på en bana i vatten där man rundar bojar och sjömärken i en förutbestämd ordning.
Speedway
Speedway står i Europa för en motorsport, där man tävlar med speciella motorcyklar på en doserad rundbana, tillfälligt uppbyggda banor kan dock vara odoserade. Underlaget består huvudsakligen av grus med inblandning av lera eller lerskiffer. På de flesta andra kontinenter är speedway en motorbana där man kör runt, för biltävlingar eller en motorväg för snabb biltrafik. En speedwaymatch körs mellan två lag bestående av sju förare. Förare sex och sju kallas "reserver". Hemmalaget kör i röd och blå huva, bortalaget i vit och gul. I Sverige är samlingsnamnet för speedway, isracing, flat track, gräsbana och långbana den engelska termen track racing, taget efter arenan de genomförs på. Det nationella idrottsförbundet för speedway i Sverige är Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (Svemo). Förbundet samlar alla som vill träna och tävla med motorcykel och snöskoter och försäkrar och utbildar förare, tränare och ledare på nationell och lokal nivå. Svemo skriver också regler och godkänner banor. Tävlingsgrenarna är dragracing, enduro, isbana, isracing, minimoto, motocross, roadracing, skotercross, speedway, supermoto och trial. En lagmatch består from 2011 av 14 heat + final (tidigare 16 heat), vilka körs i fyra vänstervarv. I varje heat tävlar fyra förare, två från varje lag efter ett fast körschema, mot varandra. Poängberäkningen i speedway är 3,2,1,0 där fördelningen är att vinnaren får 3 poäng därefter gradvis sjunkande ner till siste föraren som får 0 poäng. Kuriosa: Uttrycket "en riktig femetta" etc kommer från prickskyttet men används också inom speedwaysporten (då ett lag får sina förare på plats ett och två i ett heat - och det andra laget alltså får placeringarna tre och fyra - blir lagpoängen fem mot ett och heatvinnarna sägs ha tagit hem en femetta). För att känneteckna förarna i ett heat används hjälmhuvor av tyg som äröd, blå, vit och gul. I lagspeedway har alltid hemmalaget röd och blå hjälmfärg. Heat 2 och 11 är så kallade "reservheat" vilka körs av de mindre rutinerade förarna. De sista heaten är så kallade "nomineringsheat". I sista heatet kör de ordinarie förare som kört in flest poäng sammanlagt under de tidigare heaten. Bonuspoäng tilldelas den förare som tappat poäng till en lagkamrat. Detta syns inte i poängställningen, men räknas ofta när förarna ska plocka ut sin lön. Anledningen till att bonuspoängen finns är att man inte vill att förarna ska tävla inom laget om poäng. Om lagkamraterna kommer 1 och 2 så får 2:an 2+1 poäng (+1=bonus). Om lagkamraterna kommer 2 och 3 får 3:an 1+1 poäng. Ingen bonus utdelas om lagkamraterna kommer 3och 4. Bonuspoängen ska inte adderas till förarens totala poäng utan skrivs till exempel 8+4 (föraren har kommit två efter lagkamrat i fyra heat och får därför 8 poäng + 4 bonuspoäng.) Fr.o.m 2006 har bonussystemet tagits bort i Sverige. Toppning är tillåtet i heat 6-14 vid underläge med minst sex poäng. En reservförare får dock bytas ut mot den andre reserven i vilket heat som helst. En reserv får toppas bort mot en ordinarie förare mer än en gång, dock inte mot samma ordinarie förare. Numera har man med en åttondeförare, men som endast kan ersätta en reservförare. Från och med 2006 får man inte toppa i heat 11 det vill säga det andra renodlade reservheatet. Från och med 2007 finns inte längre juniorserien. Vinnande förare i ett heat får 3 poäng, tvåan får 2, trean får 1 och fyran 0 poäng. En "femetta" betyder att endera lagets båda förare placerar sig som etta och tvåa (detta lag tar därigenom 5 poäng och motståndarlaget endast 1 poäng). En femetta innebär alltså att det ena laget ökar sin ledning (eller knappar in på motståndarlaget) med 4 poäng. En förare som kommer tvåa eller trea efter sin egen lagkamrat, får 1 bonuspoäng. Denna poäng är dock individuell och räknas inte in i lagresultatet. F.o.m 2006 har bonussystemet tagits bort i Sverige. OK - Förare enligt program.
